Göta-dagen!

I ett tidigare blogginlägg nämnde jag ju att ballongerna från babyshowern höll väldigt länge, så jag fick komma på nya saker att "fira" varje helg. Både mammas och svärmors födelsedagar inföll ju bland annat under den här tiden. Dessutom råkade det vara mommos namnsdag (Göta, 8.9), så jag fick mamma och svärmor på besök igen. (Jag råkade ju dessutom vara sjukskriven för hypertyreos, o de där mammorna ville se till att jag åt ordentligt, inte helt obefogat.)

Den självklara förrätten när man tänker på mommo min, blev förstås vispgröt. Det brukade hon laga åt mig varje vecka, när hon kunde! På fotografiet häller mommo upp vispgröt på burkar åt mig - när jag jobbade i butik i Karis brukade hon hämta vispgröt (och lite ett som annat) åt mig till matpausen t.ex.... Maten serverades förstås på min kesäkukka-servis (arabia) som jag ärvt. Oftast används den servisen till korvsoppa, som mommo också lagade åt mig regelbundet, men den går ju att använda till annat också.

Huvudrätten denna gång blev förstås en traditionell rätt det också, nämligen kåldolmar. Detta hade vi tänkt ett tag, med svärmor och mamma, att vi ska laga någon gång som husbonden är borta. Tanken var att vi skulle laga maten tillsammans, men det blev nog mest mamma får jag erkänna... Gott var det, men inget annat var ju väntat.

Som avslutning på vår delikata måltid blev det äppelpaj och tant Hannas kakor. Jag var ju väldigt kinkig ännu medan mommo levde, ja kanske jag började smaka på mera sista tiden, men det jag åt hos mommo var just de rätter jag nämnt - och Tant Hannas kakor! ...på bilden syns det ju också vem som är i farten med pajdegen, medan kåldolmarna är i ugnen...

Några veckor senare skulle morfar faktiskt fyllt 100 år, och då blev det att fira igen, denna gång på Brasserie med alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn - med respektive. Vi var många på plats trots att alla inte kunde komma. Mycket trevligt. Mommo och morfar är med ännu, fast de är borta...