Mor & son

...har fått nya byxor!

När jag köpte min symaskin (våren 2012 tycks det ha varit - se här) var jag ivrig att lära mig sy, köpte tyg till flera projekt, slutförde det mesta, men tyckte också att jag tog mig vatten över huvudet. Jag vågade inte pröva sy mina Yogabyxor då tyget är så tunt och stretchigt. 

Nu hittade jag tyget igen, färdigt utklippt och allt. Stunden var här för mig att få mina byxor, och det var minsann på tiden för de är så otroligt sköna. Tunt och stretchigt tyg har sina fördelar, vackert fall tycker jag det fick också. Det här blir nya favoriter; mycket lämpliga när jag går omkring här hemma med Filip, lite fin vill man känna sig, men kanske ändå med betoning på bekväm.

...varifrån mönstret är minns jag inte längre...

Tyget var alltså till mina byxor, antagligen 2012. Men det blev ju mycket rester. Så jag klippte till vad som förhoppningsvis ska bli en pyamas åt Filip, OCH ett par byxor åt honom. Han är ju så liten  - ännu (men han växer, oj som han växer!) så tyget räcker långt. 

Filips byxor är sydda med samma mönster som hans Amerikabyxor, men utan hängsel-delen, och mer resår istället. Det tog väl ca 10 minuter att sy, eftersom jag fått låna mammas saumuri (för första gången). Det går som en dans att sy dylika kläder med den, nu när jag dessutom hade färdiga mönster och till viss del färdig utklippt. 

Så här fina blev vi! :)

Glad midsommar!

Hoppas ni alla haft en skön midsommar!

Min midsommarafton var väldigt snörvlig och hostig, men idag känns det mera hanterbart och jag ser ljusare på omvärlden. Idag mår jag säkert bättre än många som mådde bättre än mig igår, om vi säger så. (Ja, jag vet ju de facto att det är så.) 

Igår var det i alla fall skönt att vara bortbjuden på midsommarlunch (till svärföräldrarna som i det här fallet bor härligt nära - inget att stressa upp sig för och planera inför) och jag bidrog för en gångs skull inte med något ätbart alls, utan jag bara åt och njöt - för maten smakade trots allt. Faktum är att jag lite funderar om jag borde sno receptet på rostbiffen.... Och kakan ni ser på bilden; den är precis lika god som den ser ut. Och, det finns en stor bit i mitt kylskåp. :)

Det blev inte så mycket fotograferat igår, så tänkte att ni kan få njuta av en äldre midsommarbild från 2010. Denna fina klänning jag stickat åt min guddotter till 1-års dagen (se mera i det här och det här inlägget) hör fortfarande till mina finaste projekt.

....och tänk, nu har jag själv en liten en... Det är faktiskt ganska roligt att se tillbaka på tidigare midsomrar här på bloggen och se hur livet förändras. Ifjol t.ex. hade jag precis fått veta att Filip skulle komma, men det var väldigt, väldigt tidigt. 

Sommargott

En sommardag i veckan (jodå, det fanns en sån), åt jag en riktig sommarlunch; Jordgubbstabbouleh ur senaste numret av Maku (4/2016). Jag anpassade lite efter tycke, smak och vad som fanns i skafferiet, Kanske ett litet midsommartips, så här i sista minuten? Den är så pass lätt så det är snabbt fixat; en annorlunda men fräsch sommarrätt. 

Min version blev så här:

Jordgubbstabbouleh

2 dl bulgur

½ msk olja

½ msk salt

peppar

2 kruka persilja

1 kvist mynta

2 vårlökar

250 g jordgubbar

lime, cest och saft

Koka bulgur enligt beskrivningen på förpackningen. Finhacka lök och örter och skiva jordgubbarna. Blanda allt.

Denna sommardag i fråga fick jag gäster till té. Gästerna hade själva med chokladkaka (ljuvligt god - försvann innan den hann fastna på bild), men något ville jag också bjuda på. Något snabbt och enkelt - det blev apelsindoftande brysselkex. Blev ju påmind när jag bakade till dopet hur lätt det går - och man kan anpassa på så många vis. Nu följde jag ett vanligt recept på brysselkex, och blandade med rivet apelsinskal, saft av en halv apelsin, och lite extra mjöl för att kompensera den extra vätskan. Man kan också rulla kexen i strössel, mandel, smaksätta på andra vis.... Ja, man kan göra vad som helst.

...sedan läste jag gamla sömnadsmagasin -tidningar som min gäst fyndat för 10 cent styck på biblioteket. Fantastiskt och jätte omtänksamt. Nu ser det ju ut som jag skulle få en mysig stund - och det fick jag också men inte när jag tänkte. Filip såg till att jag motionerade lite först. Duktig pojke. :p Sen njöt jag av tidningarna...  Mycket trevligt fanns det i tidningarna dessutom, nu måste jag bara fynda lite tyg också.....

Vi sk*ter i Mumin :p

Vi har haft turen att ha fått väldigt mycket grejer vi behövde när Filip kom hem till oss. Barnvagn, skötbord, säng, bärsjal, böcker etc. Väldigt tacksamt - och roligt på alla vis. Vill man, så kan man ju lite piffa till...

Vi fick bl.a. denna amningsdyna, som minst sagt kommit till användning! Mycket praktiskt, hela familjen gillar! Till saken hör att vi inte är riktiga mumin-fans (uppskattar att det är en fin inhemsk exportvara, så lite mumin får det vara, men kanske inte så mycket mera om inte Filip börjar tjata). När jag dessutom märkte att det kan vara bra att ha ett reserv-överdrag - hittills verkar Filip skita i(/på ) mumin :p , var saken avgjord. 

Traktorer däremot gillar vi i den här familjen. :) Mamma hittade detta fina tyg åt mig.

Jag tog modell av det andra fodralet - med sömnsmån naturligtvis, och ja, ni vet - så klippte jag och sydde. Svårare än så är det inte.

Tadaa! Så var omvandlingen ett faktum! Vi har nu en traktor-amningsdyna! Och ett reservöverdrag ifall det skulle hända en olycka igen!

Färgerna passar dessutom bättre in i vårt vardagsrum - och dynan är ju framme jämt och ständigt så det skadar ju inte det heller. 

Tyg ska användas till max naturligtvis, så jag sydde också denna traktor-korvdyna av det tyget som blev över. Tanken var att Filip kanske skulle vilja ha den med i vagnen när han sover, han gillar att ha det trångt. Men där föredrag han en ihoprullad handduk.... Men en vacker dag blir han säkert förtjust i sin traktor-korvdyna. 

Glutenfritt & gott

Ibland kommer det lite extra utmaningar i köket, t.ex. då man ska bjuda på något till någon med specialdiet. Mjölk- och äggfritt lagar jag alltid emellanåt då brorsbarnen är på besök (som t.ex. till dopet), men de bor ju i Sverige - så det är iofs (tyvärr) inte så ofta. 

Och ibland finns det behov för glutenfritt. Jag har bakat mina franska chokladmaränger massor av gånger - och de funkar ju alltid. Men det är ju kul att pröva på något nytt.

(Vill ni prova på chokladmaränger är ett av inläggen HÄR, inklusive recept. Ni kan också kika här och där, eller se dem i grisform.)

Vi har bjudit på Budapestkaka någon gång, då köpt, men ni känner ju mig? Jag *kan själv*. Och jo, det kunde jag visst!

Jag är supernöjd med min Budapestrulle! Jag använde det här receptet, men fyllde med mandarinklyftor på burk istället, som var skurna i mindre bitar. (2 dl grädde istället för 3 hade också räckt bra!)

Vi serverade rullen med jordgubbar från Rullarsböle och kex över från dopet - och festen var ett faktum.

Diamantbakelser

Jag kan stolt berätta att mina farföräldrar i veckan har firat sin diamantbröllopsdag! Det är nog få förunnat, jag kan ju inte annat än att vara stolt - och glad för att de fått fira dagen med relativt god hälsa och definitivt med gott humör. Även mina morföräldrar fick (för många år sedan) fira sin diamantbröllopsdag! Vilken tur att också Filip får lära känna så fina personer. 

Jag och Filip for och hälsa på för att gratulera. Vi hade bakelser med oss, och då vi var där fick vi dessutom smaka på en gräddkaka som min farbror bakat. 

Jag bakade rabarber-jordgubbstarteletter. Jag missade lite att receptet var för 24 stycken tarteletter - jag äger endast 6 stycken tartelettformar. Så jag lagade 6 stycken eleganta (?) tarteletter och förde till farmor och farfar, jag lagade några mindre vackra - men väldigt goda - i muffinsformar så att vi själva kunde smaka - och det fick min mamma också då jag förutseende nog hade dem med och råkade träffa på henne i byn. Sen tog mitt tålamod slut och resten blev en liten paj, som väntar i frysen på att jag ska få gäster. Så kan man ju nämligen också göra.

Jordgubbs-rabarber tarteletter

(24 st)

6 dl vetemjöl

1 dl socker

250 g margarin

2 msk kallt vatten

Fyllning:

ca ½ l färska jordgubbar

2½ dl rabarber

1 dl kvarg

1 dl vispgrädde

100 g färskost

2 ägg

¾ dl socker

2 tsk vaniljsocker

200^o, ca 10 + 20-25 minuter på nedersta falsen

Hacka snabbt samman alla ingredienserna till degen. Tryck ut degen jämt i tartelettformar och låt vila i kylen en stund innan de förgräddas. Rensa och skiva jordgubbarna. Skölj och skär rabarbern i små bitar.

Vispa grädden. Vispa ägg och socker i en annan burk, rör ner färskost och kvarg tillsammans med vaniljsocker till en slät konsistens. Rör ner rabarber och häll i formarna och rada i skivade jordgubbar. Grädda tills fyllningen stelnat.

It's my party and I'll cry if I want to

Den sången skulle passat perfekt senaste lördag, då vi firade Filips dop. Han skrek när han ville (i kyrkan), sov när han ville (hela kalaset) och smilade när han ville (före och efter mest). Men det var hans dag och han bestämde. (Alla dagar är väl i och för sig Filips dagar, som det ska vara antar jag.)

Kalas var det i alla fall, hoppas gästerna var nöjda fast de inte fick se så mycket av Filip. Filip var nöjd då han fick som han ville, och gladde sig åt alla fina presenter.

Och så hade jag bakat förstås:

Jag ville göra en fin men enkel kaka - det är nog med annat att fundera på inför ett dop. Detta tycker jag blev perfekt - en paket-tårta. Jag gjorde helt enkelt två stycken rulltårtsbotten som jag skar i lämpliga bitar, fuktade med rabarbersaft, fyllde med kvarg-gräddblandning och jordgubbssylt, täckte med vit marsipan och så var det bara att fixa till rosetten av blå marsipan. Rätt enkelt, men ändå effektfullt.

Det blå temat fortsatte (jag är ju inte så mycket för det där könsneutralt.... snart säger Filip själv vilken färg han ville ha, den här dagen blev det blått) då jag gjort blå brysselkex inspirerat av Bella på Villa Alén. Som hon skriver är det ju lätt att byta färg. Jag gjorde även blåbärsgrottor (ska det vara blått så ska det), och bytte bara sylt från hallon- till blåbärssylt i klassiska hallongrottor. 

Båda kakorna är lätt att göra mjölk- och äggfria, vilket var bra då Filips kusiner var på besök. (Klart det när morbror med fru blev gudföräldrar.) Kexen är naturligt äggfria, och så använde jag helt enkelt mjölkfritt "smör". Det märks ingen skillnad alls i varken smak eller utseende.

Bullarna var inte blå. Däremot var även de mjölk- och äggfria. Därför blev det inte kanelbullar, då smöret tog slut, utan det blev rabarberbullar istället - jag hade lite rabarbermarmelad kvar jag fått i present från min klass på jobbet. (Jag gjorde också vanliga bullar med socker på, vilket brorsbarnen föredrog....)

Fotat 13:e maj

Jag kan väl knappast skriva ett blogginlägg om Filips dop utan en bild på huvudpersonen? Nu då namnet äntligen är officiellt (konstigt system att det blir officiellt först med dopet - jag har alltid lärt mig att man inte får namnet i dopet utan "bara" tas upp i församlingen....) passar det väl bra att visa denna fina FILIP-dregellapp jag broderat. Denna modell är mycket bättre än den tidigare jag sydde (jag tog modell av en köpt som passade, och ritade/sydde bara av). Jag sydde i våffeltyg så är det lätt att brodera med korsstygn. Nu vet alla att det är en liten Filip vi har; Filip Kurt Valdemar. 

Amerika fan junior

Ni såg min nya sommarklänning i det här inlägget, och att jag hade min sheriff med då vi var på visit. Vad ni inte såg på den bilden är vad jag sytt av tyget ni såg i det här inlägget - gammal restbitstyg jag fyndade medan jag bodde i Åbo. Det kunde inte kommit till bättre användning!

Mamma min kom på besök, påminde mig om tyget och hade med sig en mönsterbok - mönstret för hängselbyxor markerat. Sen tog det ju inte många vinkar att få till byxorna! Filip är nöjd, det är nämligen ett väldigt svalt tyg och luftig modell - perfekt i sommarvärmen. Filips mamma är nöjd, de kommer att gå fint att växa i byxorna bara jag flyttar knappen på hängslarna vid behov. Och pappan är nöjd, då byxorna har amerika-motiv. 

Hamburgarens dag och annat gott

Idag, hamburgarens dag till ära, har jag blivit serverad en sådan här! Hamburgare kanske inte brukar höra till mina favoriter, men det var riktigt smarrigt idag! Vilken tur att kocken som bor här hemma kan laga så gott! :p Och intressant att läsa lite i korthet om hamburgarens historia, klicka absolut på länken o läs...

Förra helgen var jag gräsänka, men jag åt gott ändå. Bl.a. prövade jag på ett nytt recept på nattjäst bröd - jag blev väldigt förtjust senast. Detta recept på nattjästa havresemlor är från senaste Allers, endast pyttelite modifierat. Här är min variant:

Nattjästa havrebitar

25 g jäst

5 dl kallt vatten

2 tsk salt

3 msk linfrön

2 dl havregryn + till utbakning

½ dl rågkli

Ca 10 dl vetemjöl

225o, ca 12-15 minuter

Blanda ut jästen i det kalla vattnet i en bunke. Rör ner resten av ingredienserna och arbeta ihop till en fast deg. Låt jäsa övertäckt i kylskåp över natten, ca 8-12 timmar.

Rulla ut degen till en avlång korv, och dela i 14-16 semlor. Platta till bitarna något, doppa ytan i vatten och rulla sedan i havregryn innan de sätts på en pappersbeklädd plåt. Snitta varje bulle på diagonalen och grädda genast.

Jag var visserligen inte helt ensam nu, som jag varit förut. Sällskap till lunch fick jag också, av min lilla gentleman. (Frågan är om jag eller kökslampan är intressantare, men - när han blir hungrig vinner jag nog.) Här lagade jag en improviserad sås på champinjoner, zucchini och paprika. Mycket gott! 

...på en gräsänkshelg får man absolut skämma bort sig med något sött. Jag passade på att göra vitchoklad- och toffébrownies, då det passade bra att ta med när vi for på visit till mitt andra jobb i måndags (i det här inlägget såg ni min sheriff på väg till det ena jobbet, och i det här inlägget var vi på väg till det andra). 

Jag passar på att klämma in mycket i ett blogginlägg nu när jag en gång skriver, de har ju trots allt lite glesnat. På min förra jobbvisit, till den andra skolan, hade jag nämligen med mig Chocolate Chip Cookies, och jag lovade då delade med mig av receptet på bloggen. (Sötsaker går alltid hem i alla lärarrum jag varit......) Så hoppas min trogna läsare ser det här! :) Här kommer det:

Chocolate Chip Cookies

100 g margarin 

150-200 g hackad choklad

 2¼ dl mjöl 

1 dl farin socker 

1 dl socker 

2¾ dl havreflingor 

1 ägg 

½ tsk bakpulver

2 tsk soda

½ tsk vaniljsocker 

1 krm salt

190o, 10 min

Smält margarinet och vispa det tillsammans med sockret. Blanda samman de torra ingredienserna, och tillsätt dem samt ägget. Lägg till sist i den hackade chokladen. Rulla till bollar och placera på en bakplåtsbeklädd plåt.

Sommardress

Igår tog jag min sheriff med mig på visit igen. Denna gång hade även jag en ny outfit - jag har sytt mig en riktig sommarklänning! Jag sökte och sökte i mina sömnadstidningar tills jag hittade vad jag sökte, i Moda 5-6/2014 hittade jag äntligen den, omlottklänningen. 

Varför sökte jag just en omlottklänning? Främst för att det är praktiskt vad gäller amning, bara ett snöre i sidan att lösa upp så att Filip kan få mat, om ens det behövs (urringningen är lämplig oberoende), och jag är ändå klädd. Förutom den bekvämligheten är den annars också skön, och inte så figursydd, vilket är bra om min figur ändrar så här efter födseln. Visst är jag glad att jag sydde min mammakjol också, men jag undviker helst att sy något bara för en kort tid - denna funkar som ammande mamma, men också till vilken sommardag som helst, barn eller inte. ...och just nu känner jag att jag behöver lite omväxling i min garderob som är praktiskt just nu också, men inte uppenbart bara därför.

Här har jag ett rosa bälte som accessoar, men under bältet finns knytbanden som hör en omlottklänning till, så bältet behövs inte.

Jag är så nöjd med min klänning! Sommarfräscht, svalt och luftigt! Blommigt! Exakt vad jag var ute efter! Ibland är det tur att man kan sy, för sökte faktiskt först efter färdiga klänningar, innan jag började söka mönster. Dessutom kan jag bara hålla med om vad det stod i mönstret, det var verkligen "erittäin helppo" (väldigt enkelt). Den tog bara någon timme att sy och klippa till (när jag väl fick trådspänningen på maskinen att funka.....). 

Jag har dessutom äntligen, tycker jag, bemästrat iaf en variant av låg knut i nacken. Det har jag länge försökt mig på...

Nu... Jag vet att jag har många bloggläsare jag sällan hör av, och nu skulle jag vilja höra lite kommentarer. Hur många tänkte, när ni såg min klänning, att det ser ut som jag grävt fram ett par gamla gardiner ur skåpet och slängt på mig? Jag menar, jag vill ju inte bli blind för vad jag kan och inte kan, och tro att jag kan omvandla något jag inte kan, om ni förstår vad jag menar... 

Packad och klar, redo för min sommar i England som au pair. 

...men det var de fakto vad jag gjorde; sökte fram ett par gardiner som legat i skåpet i mer eller mindre 10 år, och återanvände dem. De har inte passat i något hem sen mitt första egna hem (det enda hem var jag bott ensam) i Lauste, varifrån jag flyttade för 9 år sedan. Den här bilden är från maj 2006, så mer eller mindre jämt 10 år sedan. 

Då inledde jag mitt sista år som singel i Åbo, nu är jag en gift småbarnsmamma ute på landet. Tänk vad livet ändras. Och tänk att det blir precis som det ska bli.

Som jag ser det, är enda tecknet på klänningen att jag använt gardiner som material, att jag var tvungen att skarva tyget lite då det inte kom i ett enhetligt stycke. Det syns på bilden här ovan. Men när jag har klänningen på, vem ser då att det undre framstycket är skarvat? Och visst är det en bonus, att det enda den här klänningen kostade mig var lite sytråd, vad ska vi tro, 1 euro totalt? (Jag är ju inte snål, men ibland är det ju extra kul att räkna...) Dessutom var det ju bra att ha tyg hemma i skåpet, då det är lite besvärligare än förut att gå till tygbutiken. :p

...det är ju för övrigt inte första gången jag använder gamla favorit-gardiner. I det här inlägget ser ni både gardiner och klänningen jag sydde till guddottern min, och i det här inlägget ser ni en kjol jag sydde förra sommaren av samma gardiner. 

En *god* morgon

Vi sov lite längre än vanligt idag. Skönt, då lillpysen för ovanlighetens skull var lite missnöjd inatt, av oförklarliga skäl. Imorse var han dock en liten solstråle som vanligt. Han vaknade, skrattade, bubblade och pratade, och började så med morgongymnastiken medan jag bakade ut mina frukostbullar jag förberett igår. De hade jäst inatt så jag hade bara att rulla bullar och snabbt grädda i ca 10 minuter, vilket jag gott och väl fick göra. Sen intog Filip sin frukost (medan bullarna svalnade), och efter det gymmade han igen medan jag och far hans fick en mysig frukost med färskt bröd. Mycket *god* början på dagen, man kan verkligen inte klaga. 

Semlorna var förutom praktiska väldigt goda, det receptet ska jag spara. Det kan ni också göra tycker jag, det hittas här på mat och bak:s blogg. 

Hoppas dagen fortsätter lika bra. :) Tvätten är ute på tork i solskenet, jag har en stund för mig själv (med ytterligare en kopp té och en "frukostbulle" till [de är inte begränsade till mornarna...]), och troligen blir det en kvällspromenad i gott sällskap lite senare. Livet leker. 

Rester till fester

Som barnfamilj gäller det ju att hålla ett öga på ekonomin, och gärna så att man ändå kan njuta av livets goda. Ett bra sätt att göra det är att ta vara på rester.

Vi fick en restbit filé från svärföräldrarna; i minsta laget för att göra en huvudmåltid, men vilken läcker kvällsbit vi fick den dagen. Vi gjorde Peters smörgås, dvs en bit rostbröd med filé och pepparsås samt ananas (ska egentligen vara en ananas-ring men det hade vi inte hemma). Så fenomenalt gott! Det ska vi göra om (och då ska ja försöka ta en bättre bild, denna gör inte rätt för sig). 

En annan gång hade vi lite grillad kyckling och kokt nypotatis över från helgen. Det gjorde jag en fantastisk lunch av i form av en Fritata. Två kokta potatisar stekes med en kycklingfilé skuren i bitar. Vispa två ägg med en skvätt mjölk och kryddor (enligt smak, t.ex. kycklingkrydda, salt, peppar, timjan ...) och häll över. När ägget börjar stelna, strö över lite ost och ta från värmen. Hur gott som helst. 

Detta är visserligen inte rester, men billigt ändå då det är "ogräs", dvs Nässelrisotto. Mycket nyttigt förutom att även det är riktigt gott. Jag gjorde så här:

Nässelrisotto

1 liter nässlor

1 liten lök / vårlökar / gräslök

2 vitlöksklyftor

6-7 dl vatten

1 grönsaksbuljongtärning

2 msk olja

1 msk smör

3 dl risottoris

2 dl torrt vitt vin

1 dl riven parmesan

50 g smör / 1 dl grädde

Servera med: krossade cashewnötter/knaprig bacon

Hacka löken fint och bryn den tillsammans med pressad vitlök i en het panna tillsammans med lite smör. Tillsätt riset och vattnet lite i taget. Tillsätt också buljongtärning och vitt vin. När riset är nästan klart, tillsätt nässlor, parmesan och grädde/smör. Blanda jämnt och servera genast. 

Snark

En av de förberedelser jag gjorde innan Filip kom till världen var att sy påslakan. Det kom ju ett set med i mamnalådan, men det är naturligtvis bra att kunna byta. Jag hittade färdiga efter att ha sökt länge (barnlakan hittade jag nog lättare än babylakan), men de var 1) fula och 2) dyra. Som vanligt kan jag bättre själv. :p

Jag hittade ett så fint blått tyg i brodyr, och så ett gult med blå- och andra färgers figurer på som matchade...  Jag sydde också ett dynvar; det är mera som dekor ur den synvinkeln att jag inte fyllt det med en dyna, men praktiskt att kunna byta bara det om det dreglas eller spyttas lite... Fin dekor med lite frill. :)

Och ni ser ju hur gott han sover; 4-6 (undantagsvis 7[!]) timmar i sträck. (Ja, ja, det händer förstås att det är kortare lurar också. Livet går lite upp och ner, som ni vet.)

På tal om det, det låter som att någon håller på att vakna ute på terassen.

Toodeloo

Högt flygande planer

Det är så lätt att planera nya projekt. Det är svårare att hinna med allt man vill, men en hel del blev i alla fall gjort då mamma kom på besök på helgen. Stickning, virkning, broderi och sömnad var på agendan, förutom annat prat, pyssel och lek med pysen. Varför begränsa sig?

Här är det korsstygnsmönster på gång, ett väldigt personligt sådant, ingen dussinvara. Ser ni noggrant kan ni se vad det rör sig om. I övrigt ser ni den goda sparrisrisotton, en favorit hos oss. Ni har sett den förut i åtminstone det här inlägget, var jag också delade med mig av receptet - som ni annars hittar här. 

Här händer det mycket. Vi bläddrar i handarbetstidningar och tittar efter nya mönster, funderar på  pågående projekt - och ni ser tyget till ett nytt sömnadsprojekt (som jag sytt på idag - det är strax klart!). Vi förtjänade helt klart lite belöning i form av rabarberpaj. Pajen är gjord av egen rabarber (som är lite ynklig, men jag hoppas den tar sig...). Ett klassiskt recept, jag har delat med mig av det i det här inlägget. 

Det var mycket på gång med andra ord. :) Dessutom turvisades vi fara ut och dra i barnvagnen lite med jämna mellanrum. Det var en sådan dag, så är det ibland. Vem vill ligga ensam ute med så mycket kul på gång?

(PS. Ja, vinet är självklart alkoholfritt om någon funderar. Lika gott är det, tycker jag.)

Sheriffen bestämmer

Igår var sheriffen ut på stan och såg sig omkring!

Han såg sig omkring (det var för spännande för att sova!) och undersökte, besökte både mammas (ena) jobb och butiken. Han hade lite blandade känslor om skolan, det var både skratt och gråt - tydligt var i alla fall vilken som var den roligaste läraren i skolan. 

I butiken tyckte Filip mamma dröjde lite väl och blev lite sur till slut. Han sa till på skarpen, om vi säger så. En vänlig dam frågade om hon kunde hjälpa till då vi gick ut, så hon förde vagnen tillbaka då vi lastat ur så vi slapp fortare iväg med Filip. Sheriffen var nöjd att det finns vänliga människor i staden, och kunde därför sedan lugnt ta siesta - snarkade innan vi kom ut från parkeringsplatsen. Tack igen, ifall du skulle råka hitta till bloggen. :)

Pingvinen (som här tittar på Filip och inte in i kameran) har Filips mommo virkat. 

Jag virkade väl cowboyhatten och -bootsen i första hand för att jag tyckte de var roliga och coola - men det visade sig i detta solsken vara även väldigt praktiskt med brett brätte att dra ner över ögonen. Dessa kommer verkligen att användas ofta!

Jag har ju virkat detta set en gång förut [1] [2], men denna gång virkade jag, visserligen i samma garn (novita miami), men i dubbelt garn med virknål 6 mm, för att de skulle bli aningen större och passa lite längre. De borde passa genom hela sommaren om inte också till hösten, även om han växer så det knakar. 

Mönstret till hatten hittar ni här, och till bootsen här. 

Dessa plagg är lätta och och snabba att förverkliga, även om de har fina detaljer som formen på hatten (som ju inte är rund, utan sådan form en cowboyhatt ska ha[!]), klackarna på bootsen och så vidare. Och resultatet är ju bara för coolt! 

Dregellappen, som ju passar perfekt till utstyrseln, har jag också sytt av lite resttyg. Jag borde sy flera och lite större... Jag såg i en dokumentär att babysar dreglar 140 liter de första åren, och jag tror absolut på det fast det låter massor. Som han pratar och bubblar sheriffen!