En sådan dag

Har ni tröttnat på choklad efter mitt senaste inlägg?

Nej? Bra, inte jag heller. (Är det ens möjligt??) Här kommer lite till.

Igår var en sådan dag som man behövde lite extra energi. Det vackra vädret till trots. Jag förutspådde en kort dagslur för sonen, men med "kort" menade jag två timmar, inte en timme. Med med min vackra sångröst (hah!) och mycket traskas fick jag honom faktiskt att vila lite till, men det gällde att lyda minste vink - inte stanna, och sjunga på kommando. Något trilskas, för aptiten var inte heller som den brukar (vid en del av måltiderna, vi ska inte överdriva), och inte föregående nattsömn heller (jag var upp en gång, ska väl inte klaga där heller - men det är ovanligt!). Nu verkar det bättre idag *håller tummarna enormt massor* (klockan är bara lite över sju så kan inte göra en djupare analys ännu...). Dessutom var det även i övrigt en lite känsligare pojke igår, trots den vanliga glada goda grunden. Tänder? Vaccinet? Något annat. Vem vet.

Som tur är har Filip en superhjälte till pappa (så låter det minsann: "pappa pappa"), en mommo med massor av leksaker och en parkering full av bilar m.m (som tyckte kladdigt päron från golvet var jätte gott när Filip bjöd) och en mamma vars famn hjälper mot det mesta. Den dagen gick också rätt bra!

Min plan var, som synes, att ladda upp med lite choklad och stickning på dagen. Jag hann inte sticka en enda maska, jag har mycket snabbt bläddra i en tidning och jag hann bara smaka på kakan. Men det gjorde väl sitt ändå. ;) Tur att kakan gick snabbt att laga, så jag hann så pass mycket. Det blev kopp-kaka (bokstavligen!) i mikron, enligt DETTA recept. Receptet borde ju komma med i mamma-lådan så att man får sin dagliga dos choklad även dagar som denna! Perfekt och supergott! 

Gällande stickningen har jag alltså lagt upp ett nytt projekt efter det jag repade (då det var så gott som klart!), se HÄR. Jag tänker att helppo pitsihuivi (enkel spetssjal) enligt lankamaailmas mönster som ni hittar HÄR kan passa. Enligt infon ska mitt garn inte riktigt hinna till, bara nästan. Men jag chansar! Oftast står det att det går åt mera garn än det brukar. Och eftersom det är en fyrkantig sjal kan man kanske stretcha enligt behov om det krävs. Eventuellt syr jag det till poncho, med DETTA som inspiration. (plötsligt blev jag väldigt sugen att fara till Lankamaailma i Åbo.....). Jag tänker att spets-mönster gör att jag utnyttjar mitt fina garn till max.

Idag blir en bra dag, sonen mår bra och är glad, jag hinner kanske sticka lite och garnet räcker till sjalen. Filips tröja blir dessutom klar idag. Optimist? Javisst! Låter som att han håller på att vakna. Låter lovande. :) 

källa

Känns som en passande bild hos oss. *fniss*

PS! Hoppas ni som tycker man ska visa "baksidan" av vardagen är nöjda. Jag repar projekt och vi har också problem att sova ibland. Kommer inte alltid fram på bloggen; jag ÄR optimist och fokuserar hellre på sådant som gör mig glad, eller vinklar saker och ting åt sånt håll.