Snappertunadagen 2016

Jag skrev ju senast att om vädret tillåter och Filip vill så far vi naturligtvis till Snappertunadagen - som firade 40-års jubileum.

Jodå. "Solen skiner alltid på Snappertunadagen" har jag hört hur ofta som helst (och mycket riktigt, trots dystra prognoser i år), och Filip var ivrig och vaknade t.o.m. lite tidigare än beräknat.

Sheriffen har på sina Amerika-byxor

Filip trivs ändå att se sig omkring från sjalen, så vi kan lika bra se på folk emellan och inte bara på bilar och träd och vad vi nu annars brukar titta på, speciellt när det ordnas evenemang så nära! Omväxling förnöjer! Han var så nöjd så - och mamma hans också, som passade på att fynda lite. 

Jag hade på min nya väska. Förut har jag gillat ha kuvertväskor (t.ex. min "téväska", mitt "randiga kuvert", min "bröllopsväska" och min spetskantade väska), men det är mindre praktiskt nu för tiden. Visst är det härligt hur jag hittar på nya anledningar att göra flera väskor? Nu har jag gjort denna lilla med axelrem, vart det precis ryms telefon, nycklar och börs. 

Jag virkade två mormorsrutor enligt mönstret till denna drops -filt (som jag också håller på att göra, men det har varit en lång paus nu....) i granna novita miami, virkade ihop dem, och virkade runt några varv fasta maskor i öppningen. Jag gjorde också ett knapphål (sydde förstås fast en knapp!) och virkade ett axelband. 

Praktiskt, när jag, som oftast nu på sommaren, inte har fickor!

Happy Anniversary!

1 år (och 1 vecka) har vi nu varit gifta! Många fina minnen från vårt vackra bröllop att tänka tillbaka på.... Årsdagen firade vi i Jyväskylä vart vi var hela föregående vecka; en arbetsresa (med ganska lite jobb - pga Byggnadsmässan) / semesterresa.

Vi hade fantastiskt väder hela veckan (ett litet sommarregn kan också vara fantastiskt....) så också på vår bröllopsdag; Vi började morgonen med att basta i en mysig strandbastu, ett dopp i sjön från bryggan, muurikka-plättar (muurikka-premiär!) serverade med skumppa och jordgubbar. Skumppa och jordgubbar var det också en av bröllopsuppgifterna (jag har inte ännu hunnit blogga om alla utförda uppgifter, men har ser ni augusti, september, oktober, november, december, februari - vi har snälla vänner och familj!) - fast vi köpte en ny skumppa-flaska i Jyväskylä, och den vi fick får vänta till den stundande (och fasade) 30-årsdagen...

Sen blev det premiär för min nya vackra Pink Dream -bolero, virkad enligt detta drops-mönster, när vi for ut och äta (och dricka mera skumppa). Pink dream - ja verkligen; färgerna har mamma och en vän valt på en lankalinja-stickträff som jag missade... :) Vackra rutor, mönstret kommer säkerligen också att användas till annat, och jag gillar den här typen av boleron! ...jag har faktiskt en till bolero gjord av rutor (också det drops-mönster)...

Gardiner och dynor!

Vad kul att äntligen få inreda på allvar! Köksgardinerna såg ni ju i föregående inlägg, följande på tur var vardagsrummet! Gardinerna där var något enklare, då jag köpt en färdig spetskappa, och bara behövde fålla sidorna! Men ibland är ju livet lätt! Supernöjd blev jag iaf!

På bilden ser ni dessutom den senaste dynan jag gjort; jag virkade blomrutor ur Edie Eckmans "Villiä virkkausta" ( ruta nr 114 - ni får ursäkta jag inte länkar så mycket medan jag bloggar från min platta), och virkade en kant runt ur "virkkaa ja viimestele", också det Edie Eckman. Även den tycker jag blev skitsnygg och sätter en liten guldkant på tillvaron. 

***tillägg 9.6.2013 från dator med internet***

Ville visa en bättre bild på dynan :)

Magic gloves

Tidigare har jag ju stickat en magisk bolero (= novitas taikabolero, taika = magik) och nu var det dags för mina händer att bli magiska - jag har nämligen virkat Magic Gloves enligt mönster av drops. Det som är magiskt med båda de här mönstren är att de är otroligt enkla, men ser väldigt mycket mer komplicerade ut. Perfekt med andra ord! :)


Jag använde mig av Drops Delight, helt enligt mönstrets föreskrifter, eftersom jag hade garn över från min "höst-bolero" (även det dropsmönster). Jag sökte uttryckligen efter något värmande till mina kalla händer till mitt restgarn, och hade ju en otrolig tur! :)


Är någon annan sugen på något av dessa plagg, så vill jag påpeka att Drops gör sig redo för Sockelicious i hela februari och har då rabatt på en mängd sock-garn inklusive delight (som man uppenbarligen kan göra också annat av).


Samtidigt som jag fotograferade mina vantar passade jag på att fotografera frisyren jag gjort med hjälp av ett hårband på nytt - förra gången blev fotot kanske inte så tydligt, och frisyren var också mindre hållbar. Nu har jag prövat flera gånger och kan konstatera att den a) går väldigt snabbt att göra, b) ser fin ut, speciellt om man sover med fläta natten innan så att håret har mer volym, och c) att frisyren visst är hållbar, stoppar man in 3-4 spännen som hjälper hålla bandet på plats håller den utan problem hela dagen. Instuktionsvideon hittar ni här.

Egentligen skulle tummen också virkas, men jag känner att de är med användbara så här
- händerna är inte lika begränsade.

Dessutom är de minst lika snygga så här, om inte snyggare.

Gillar färgskalan! :)

Pimp my car!

En egen bil kommer väl till pass när det blir kyligare och det inte är lika kul med MC längre.

Jag jobbar trots allt i fd grannstaden, nuvarande andra stadsdelen (eller hur man ska säga?).

Snart blir det faktiskt ännu viktigare med eget fordon, för vi ska flytta ut på landet! :)
Det var det som var de "hemliga goda nyhterna" från ett tidigare inlägg: Bygglovet!
Nu är det på gång!

Jag har den äran att berätta åt er att jag nu är stolt ägare till en gammal volvo 440, detta som följd av att sambon köpte ny bil och jag fick ta över hans gamla. Det gör det ju inte alls mindre roligt - men jag måste definitivt markera mitt revir: Den är *min* nu! :) Sätet är nu permanent anpassat efter mina ben, och jag får själv välja radiokanaler! Som pricken över i:et - lite dekorationer. Inspirerat av tärningarna som hängde i sambons bil (en dodge dacota, för de intresserade), lagade jag min egen variant av tärningar; gjorda av mormorsrutor naturligtvis! (Ni har kanske märkt att jag går igenom en mormorsrutig period? [1] [2])

Jag är riktigt nöjd över resultatet må jag säga! Det är handarbetat och *jag*, samtidigt som det inte är överdrivet iögonfallande konstigt. Både modernt och traditionellt vill jag påstå!

Jag samlade helt enkelt ihop mitt och mammas restgarner av Sandes Lanett (perfekt!), och virkade 6 mormorsrutor per tärning i olika kombinationer - accentfärg grönt liksom bilen. Jag sydde ihop dem så långt som möjligt så att de ändå kunde ligga platt (som ett kors!), nålade dem jämna och penslade med sockervatten för att få lite stadga i dem. När de nästan torkat/stelnat klart, vek jag ihop dem till tärningar och sydde ihop också de sista kanterna. Sedan virkade jag en lång tråd att hänga upp dem i. Tadaa! :)

Sambon tycker hans bil är finare (och jag inser ni bara får se dem från insidan),
men visst är mina tärningar finare iaf? :)

Rutigt värre

Mormorsrutorna kan som sagt anpassas till vad som helst, så när jag nu var inne i den rutiga fasen av mitt liv, och jag hade restgarn, och jag konstaterade att jag bör försöka skydda min nya (super) telefon från att rispas allt för mycket - virkade jag ett mormors-rutigt telefonfodral! Även det här en kvälls arbete - mycket likt glasögonfodralet ur den aspekten sett...

Mormorsrutan vitaliserad

Efter Svartå Slott och Raseborgs ruiner fortsätter min "vallfärd" kring Nylands vackra platser.
Färgerna i min nya bolero är som gjorda att fotograferas i en gammal träkyrka,
att den enda tillgängliga belysningen består av levande ljus gör inte saken sämre.
Fortsättningsvis finns det en personlig anknytning,
den här kyrkan sammankopplas nämligen med min sambos moster...

Jag är glad att det blåsts nytt liv i mormorsrutan igen; de är så väl roliga (och framför allt enkla) att virka, vackra och enormt mångsidiga. Med mormorsrutor kan man skapa mästerverk! ...rutan måste ha fått sitt namn av mormor, inte för att det bara är gamla tanter som sitter hemma och virkar, utan för att liksom mormor och alla kloka gummor kan - kan man med hjälp av mormorsrutor "koka soppa på en spik" - skapa något fint av ingenting. Man kan ha en mängd restgarn, som ensamma är odugliga, men kombinerat ihop till färggranna rutor kan man skapa vad som helst. Möjligheterna är oändliga. Se bara på de här exemplen: väst (novita), buff (novita), väska (novita), klänning (novita), poncho (drops), väska (drops), kjol (drops). Dessutom är resultatet mysigt och varmt - som att få en kram av mormor! ;)

Boleron är helt klart till sin fördel bakifrån, när man tydligt kan se de olika rutorna!

Det är dessutom ett perfekt nybörjarprojekt ifall någon blir sugen. Att virka en mormorsruta är inte svårt, och sen är det bara att fundera hur man vill sätta ihop dem; vill man bara ha en liten pannlapp, en stor filt - eller något mer komplext.

Jag har virkat mormorsrutor förut; jag har gjort en väska, tofflor och dekorerat en halsduk med dem. Men nu tyckte jag det var dags för ett större projekt.

Mormorsrutor och kvinnokraft - men man får vara glad att tiderna förändras.
På såna här bänkar satt kvinnor och barn i kyrkan - utan ryggstöd,
medan männen fick bekvämare bänkar. 

Jag fastnade direkt för den här boleron av drops! Till skillnad från många andra projekt var mormorsrutor är inkorporerade, tyckte jag den här var mjukare och mer lämplig i alla sammanhang - passar så väl till kjol som byxor. Mormorsrutor i all ära, men man måste vara försiktig att inte plaggen ser fyrkantiga ut.... 

Den ska egentligen virkas i Drops Paris, men jag använde Drops Cotton Light istället. Som vanligt är ju mormorsrutan väldigt anpassningsbar - det stod i mönstret att en ruta storlek S/M skall mäta 21 cm, så oberoende garn är det ju bara att virka, och mäta - och sluta när rutan mäter 21 cm (och så virka de andra rutorna lika).

Det var ett trevligt besök - jag ser fram emot att komma på nytt! :)

Jag är supernöjd med resultatet!
Den är färggrann och pigg, men ändå inte skrikig.
Eftersom den har så många färger i sig, passar den till allt!
Den är mysig och värmande, men utan att man blir för het i den.
Den är både uppklädd och vardaglig.

Jag tror jag kommer att använda den varje dag.
(Nästan.....)

Glad morsdag! (Tävling avslutad)

Morsdagen är förbi, och därmed är tävlingen avslutad. På grund av det låga tävlingsdeltagandet, jag är lite besviken får jag medge, har jag beslutat mig för följande: Alla får vinst! Jag tänkte också, att den enda som jag vet om att stickar (efter diskussion med mor, som känner de flesta tävlingsdeltagare) - och som råkar bo längst bort, Filimaran, skulle få huvudvinsten - två nystan nalle-garn (det garn som sockor *ska* stickas i enligt mamma och mommo), och de övriga får kex!  Passar detta(?) - om inte, så kan jag nog lotta ut huvudvinsten, som först tänkt. Om ingen kommenterar / protesterar gör jag som nyss beskrivits. Därefter sätter jag igång att baka / skicka garn på posten. Ni får ha tålamod om det inte sker genast - slutet på skolåret och dessutom en resa inplanerad gör mig lite distraherad....

Jag kan också berätta att av sockorna i korgen på bilden var de två paren längst fram (med randigt skaft) stickade av min mommo på 90-talet, möjligen tidigt 2000-tal. De hel-randiga var stickade av min gamla-mommo på 70-talet, medan mamma stickat de gula spetssockorna på 2010-talet och de brun-spräckliga i mitten på 80-talet. Så ingen kom ens nära, men bra gissat! Det var kul att se hur ni tänkt!

Mamma fick visserligen inga sockor till morsdagen, men väl ett handarbete till foten: Tofflorna "Granny Rose" (Drops design) stickade i Gjestal Janne -garn.
Dessutom fyllda med choklad - vad mera kan man önska sig; varmt om fötterna och choklad att äta?

Väldigt nöjd med både färger och mönster - och mamma var nöjd med (det, så väl som) storleken på tofflan - så allting är frid och fröjd! :D

Mamma provar tofflorna sina! Visst ser hon nöjd ut?

Vinter?

Varje vinter kräver ett nytt set av vantar, mössa och halsduk - visst? De ovan stickade jag för den här vintern: Dubbelvantar enligt eget mönster (se nedan), min Coola Pipo enligt det här Novita-mönstret som finns på nätet, samt en Halsduk med Mormorsrutor enligt ett Novita-mönster som inte finns gratis på nätet (dock hittas det för den som är novita-kund i Novita Syksy 2011 - och den smarte räknar ut utan mönster att man virkar 4 mormorsrutor, syr ihop, virkar kant kring 3 kanter och plockar upp maskor från den 4:e, varifrån det sedan stickas resårstickning tills man syr ihop med en likadan "mormorsruta".)

Min plan var att fotografera det här settet men snöig bakgrund. Farbror Vinter och Moder Natur ville inte riktigt lika.... Så - jag fotade (rättelse: blev fotograferad) med den här vinterns bakgrund: regn, rusk & fallna träd!

Det är spännande tider vi lever i: Hur många träd skall falla omkull? Faller de på huset, på vägen eller någon annanstans? Hur länge har vi el? Kommer vi någonsin att få se snö igen?

OBS! Märk väl hur bekväma dubbelvantarna är att peka i; bara vik ner "fingerpåsen" så syns det bra vart man pekar, medan andra handens fingrar hålls varma innanför påsen! :)

Inte att förglömma - mönstret till dubbelvantarna:

Mormorsväska?

Nu har jag då allt blivit tant på riktigt!!? ...nejdå - inte mer än vanligt, även om jag hade lite 27-års kris här tidigare... Men vad skall man annars kalla än väska gjord av virkade mormorsrutor?

Rutorna har ni sett tidigare, i det här inlägget - men nu har jag alltså sytt ihop dem, och dessutom fått hjälp med att få ett foder i väskan! Inte illa, om jag får säga det själv - med tanke på att väskan är gjord på restgarner som bara låg och skräpade! ...och det måste ju vara modernt; jag tycker det står om mormorsrutor överallt nuförtiden (dock kanske bara/oftast i handarbetssammanhang?), så också i Simply Knitting som jag fick passligt till födelsedagen... Eller?

Här får ni se mönster på hur jag gjorde: