En dag efter...

Jag tycks alltid bli en dag efter här på bloggen vad gäller matdagar. Saken är naturligtvis den att jag brukar "fira" (= ta lite extra inspiration till dagens meny, varför inte) på rätta dagen, och så blir det sällan att blogga mera samma dag. 

Min nya vanliga rutin är att stiga upp nästan med maken (= tidigare än tuppen!), blogga & jobba innan Filip vaknar (att läsa uppsatser på morgonkvisten är inte så dumt, speciellt om man tänker det är jobb - och här sitter jag bekvämt med min kopp té...). Sen bestämmer Filip, men det är förstås blöjbyten, frukost och en promenad brukar det bli. När Filip sover brukar jag göra "något slugt" (typ städa, byka, stryka, betala räkningar...) en stund, äta mat - och här brukar jag prioritera att hinna handarbeta en stund och ta det lugnt...  Följande vaken-stund med Filip är ungefär som den första, och när han går och sova nästa gång kommer maken snart och då vill jag ju umgås med han. Och sen vaknar Filip igen och vi umgås hela familjen.

Ni förstår, jag blir en dag efter - minst. Jag var jätte ivrig att fira gårdagens matdag och lagade mat genast då Filip for ut och sova. För det första firar vi salladsveckan (har jag skrivit upp någon gång men nu hittar jag inte någon källa....), och dessutom firade vi igår pastadagen (källa t.ex HÄR, om än inte "ny"!) Pastadagen har jag ju firat förut, se HÄR, och speciellt receptet 2014 var det bra att bli påmind om kan jag säga...

Sallad + pasta, det blev så klart .....

Pastasallad! Det kan ju vem som helst räkna ut! :p Vad enkelt och vad gott, bara att koka ett paket makaroner (400 g), och röra ihop det med diverse godheter, det blev sallad, gurka, äpple, medwurst, grynost, gräddfil, paprika .... Mums! 

Idag kan jag välja mellan att äta pastasalladsrester, eller korvsoppsrester... Och det låter kanske inte som lyxmat, men det känns det som. Ah, vad ska jag välja.... Det blir en bra dag tror jag. Nu ska jag läsa lite uppgifter från nätkursen innan lillfiluren vaknar. 

Raskt & delikat (tips!!)

Jag gjorde verkligen ett fynd då vi var på Snappertunadagen. Vi har ett tag funderat om en mandolin skulle vara ett bra köksredskap, men vi har väl ändå oftast kommit till slutsatsen att det tar upp mera plats i köket än det är värt. Nu hittade vi det perfekta redskapet: Ett gigant professional -"rivjärn". Enda länken jag hittade är på tyska, kan berätta att pengarna från kontot tydligen gått till Nacombe Oy. Aldrig hört om företaget, men är som sagt skitnöjd med den här produkten, så tänkte tydligen ge lite gratis-reklam ändå. 

Här ser ni mitt fina rivjärn, en squash och resultatet! Jag hyvlade på längden och fick långa fina strimlor.

Den har utbytbara delar så man kan få strimlor, skivor i olika tjocklekar osv. Jag tyckte redan innan att det är oförskämt gott och väldigt lätt att laga Vitlöksrostad squashpasta - ni ser mitt recept här - nu gick det om möjligt ännu fortare att laga, och då jag fick så fina strimlor av squashen som blandade sig så jämt med pastan. Rekommenderar rekommenderar rekommenderar - så väl pasta som verktyg. Det gick lättare, fortare - och jag tycker nästan det blev godare. Och det här järnet tar ju nästan ingen plats alls i kökslådan...

Det syns på bilden hur gott det blev, va?

Det blev ju inte sämre av att vi råkade ha äkta parmesan hemma (ibland är man ju lite snål, tänker att det inte gör skillnad - men visst gör det lite skillnad), och dessutom vin (jo jo, alkoholfritt så klart - tycker faktiskt det är lika gott - här saknas inget trots att jag ammar). Ja, och krasse från vår trädgård i en vas som också fyndades på Snappertunadagen (i ett "loppisbås"). Jag hade en skön stund! :)

Någon dag senare hade jag möte i stan, och då jag kom hem blev jag serverad detta. Då hade maken använt järnet till att skiva potatis, han var lika nöjd han, och lagat ribs som vi brukar göra enligt Leilas recept. Det finns ett "skydd" att använda då man skivar rotfrukter/grönsaker med, så att man inte riskerar riva fingrarna av sig och använder allt av råvaran. Perfekt! Och igen, undrar om det inte blev godare än vanligt med så tunna fina skivor... Potatisen gräddade vi i ugnen (200 grader) med lite olja, balsamico, salt, peppar, örtkrydda paprikakrydda osv - gick rätt fort dessutom (30 min?) då skivorna var så tunna. En gräddfilssås till gjorde susen. 

Pasta och där med basta #2

Det tycks bli en rejäl paus i fruntimmerssock-stickandet, livet med bröllop, födelsedagsfirandet (förberedande inför firandet) med mera kommer emellan. 

Jupp, det är sant. Jag är ett år äldre nu igen. Tiden går. 

I år var det första födelsedagen som började med mys med liten pys och paketöppning i sängen. Så som jag minns födelsedagarna när jag var liten (fast då var jag pysen?). Jag har förstås bakat kaka och lite annat smått och gott som vanligt, men mera om det senare. Nu ska jag berätta vad jag fick till födelsedagspresent av familjen: en (sån här) pastamaskin! Maken hade också förberett så att alla nödvändiga ingredienser för en pasta-måltid fanns hemma (hurra!!), så lunchen var given. 

Vi lagade pastadegen genast på morgonen.
Pastamaskinen blänker där också på bilden, som ni ser.

Det var lite petigt tills vi kom på tekniken. Jag tror det går snabbare nästa gång.
Lite mjöl på bakbordet gör susen så att degen inte fastnar, och det är en god idé att vara två stycken vid pastamaskinen; en som vevar och en som tar emot de långa fina degbitarna.

Det blev ravioli! Lika som sist, men massor bättre då vi fick pastan tunn och fin. Vi följde åter detta recept för pastan (det blev perfekt!), och fyllde med skinka (200g?), polar-ost (1 dl?) och riven ost (½ dl?) som vi blandat. Detta serverades med tomatås, vi brukar följa det här receptet. Det blev så fenomenalt gott att det inte är klokt heller! Jag är så nöjd och belåten. Om det var helheten, faktumet att pastan är hemgjord eller om det råka sig vet jag inte, men supergott helt klart! En bra början på födelsedagsfirandet!

Ser det inte gott ut? Det var det!

Färsk basilika från trädgårdslandet, så klart. Pricken på i:et. 

Som sagt - bilder på födelsedagskakan i sinom tid. :)

Den som väntar på något gott... (för det var det, också kakan!). 

Köks-rekreation

Jag har tillbringat mycket tid i köket nu när jag varit ledig: Äta bör man annars dör man.

Det är ett tag sen jag kockat de här, men bättre sent än aldrig. :)

Här skall ni få ett litet urval av vad jag pysslat med:

Ciabatta! Jag tror jag äntligen har finslipat receptet till perfektion. Med lite idéer härifrån och några tips därifrån, så är jag nu supernöjd. Om det är en original-ciabatta som den ska vara? Ärligt sagt ingen aning. Men supergott är det. Jag gör så här:

Ciabatta

1 påse jäst

5 dl vatten

2 tsk salt

ca 9 dl vetemjöl

1 dl rågmjöl

2 msk olja

1 msk sirap

250^o, ca 20 minuter på nedersta falsen

Blanda saltet och jästen med cirka hälften av vetemjölet, och rör in i vattnet till en lös deg. Tillägg rågmjölet, oljan, sirapen och det resterande mjölet litet i taget. Degen ska vara så mjuk och lös som möjligt. Häll lite olja i botten av skålen och låt degen jäsa täckt i en skål 1½-2 timmar, Vik in kanterna försiktigt 1-2 ggr under tiden.

Dela degen i två delar på mjölat bakbord och forma försiktigt limpor av dem genom att vika dem och lägga dem med skaven neråt. Täck dem med en kökshandduk och låt dem jäsa på varm plats i ytterligare en halvtimme innan de gräddas. Skär några snitt i limpan och pensla med vatten innan gräddning – sätt eventuellt med isbitar i ugnen.

En lyckad klassisk ciabatta är mjuk på insidan och krispig på utsidan; de smakar bäst samma dag som de är bakade.  De hålls krispigare om de inte täcks med handduk.

Kyckling och ratatouille, inspirerat av en restaurangmiddag en gång. Jag har delat med mig av receptet förut, här, men det tål att upprepas. Denna gång gjorde jag dock inte med rödvinsås, dels kände jag för att göra något simplare, dels tänkte jag väl inte att rödvin passade just nu..... Jag gjorde en apelsinmarinad till kycklingen och gjorde sedan en sås av den genom att tillsätta lite grädde och kryddor. Enkelt ska det vara. Supergott, och kändes ju nyttigt...

Skinkpasta. Enklare en så här blir det inte: Koka pastan (ca 400 g), rör sedan ner 200 g skinka, en burk vitlöks- och ört-fresh, (lite creme fraiche), salt, peppar, mejram och kryddor enligt smak. Tadaa! 

Tomatsåsen vi använde till vår Lady & Lufsen -pasta var egentligen rester från föregående helg (den var fryst emellan), Här äter vi den också med pasta, men med en grisbiff istället. Receptet till denna tomatsås marinara hittar ni här. 

Sist men inte minst för denna gång; lite inspiration från Per Moberg. Oxjärpar enligt hans recept i Moberg lagar husmanskost (2012), men vi fyllde med ost istället, och serverade med gräddsås istället för svampsås. Gott var det. 

Hjärtligt gott

Vändagsfirandet har fortsatt sen förra inlägget.

(Helt o-kommersiellt, som en del gnäller om - äter gör vi alla helgar, tursamt nog oftast i varandras sällskap.)

Lady och Lufsen -pasta, dvs pasta och köttbullar i tomatsås! Det åt vi redan tidigare på helgen - men man kan väl aldrig få för mycket hjärtan och romantik? Vad kunde väl passa bättre denna helg?

De hjärtliga servetterna vikta som hjärtan så klart, se hur här.  

Idag blev det pizza till lunch, men inte hurdan som helst som ni ser. Och en ny form av hjärtlig servettvikning, om möjligt ännu enklare. 

Efterrätten är hjärtfri (men ni får ännu en bild på mina fina tulpaner som mamma hämtade), men lika god för det: Pannacotta enligt detta recept. (Jag ville bl.a. ha en bättre bild än senast, och tror jag lyckades.)

Hoppas ni också haft en trevlig vändag, och ätit gott i gott sällskap! :)

Dagens mattips!

Igår åt jag så gott att jag tänkte det vore oförskämt att inte dela med mig av idéerna åtminstone!

Jag började morgonen med gott färskt bröd, nämligen Leilas formfranska enligt detta recept. (Själv har jag tagit receptet ur hennes kokbok A piece of cake, som jag ofta låtit mig inspireras av (rekommenderar!), men de flesta recepten finns också på nätet. Det här är överhuvudtaget ett av mina favoritrecept på bröd, utöver morotssemlorna som är ett måste här i huset. 

Den här gången varierade jag brödet lite och bytte ut 3 dl vetemjöl mot jästbrödsmjöl, och smaksatte också med torkad oregano och saskatoon-pulver. Man behöver ju inte följa recepten blint...

Stiger jag upp och gör degen när maken far på jobb (halv 6 - 6-tiden) så får jag färskt bröd i rimlig morgonmålstid. :) Som ni ser hade jag sen lugn och ro att äta med en Kalle Anka (jag har lånat från svärfars Kalle Anka-bibliotek, som är nästan lika stort som min fars.... Gamla Kalle Anka-tidningar, mycket bättre än de nya...). Ni ser också att iaf denna tévärmare passar bra på min nya tekanna, som jag berättade om i föregående inlägg. 

Även lunchtipset kommer från Leila, nämligen ur hennes bok The fresh foodie. Jag är inte lika förtjust i den här kokboken som i den tidigare nämnda, men dagens recept var i alla fall toppen på alla sätt, så visst finns där också pärlor. Även detta recept hittade jag på nätet på en annan blogg, men också här gjorde jag min alldeles egna variant på Squash-pastan. Jag gjorde så här:

Vitlöksrostad squash-pasta

(2 portioner)

Ca 150-200 g pasta, t.ex. tagliatelle

1 squash

2 vitlöksklyftor

Olja

Salt & peppar

Ca 2 msk chilisås

riven ost

Koka pastan enligt beskrivningen på förpackningen. Hyvla squashen med mandolin eller osthyvel. Rosta squashen i lite olja i en stekpanna, pressa över vitlök, salta och peppra. Blanda squashen med pastan och blanda med lite chilisås (enligt smak). Strö riven ost över.

Leila beskriver pastan så här i sin kokbok:

Mina barn fullkomligt älskar denna lättlagade och fräscha vegetariska pastarätt. Trots sin enkelhet är den faktiskt tillräckligt rolig att bjuda även sina gäster på. Att man gör den på mindre än tioo minuter skadar ju inte heller.

Vad barn beträffar kan jag inte kommentera (men låter troligt så god som den var), men att den var snabb att laga och fullkomligt delikat och därför självklart gästvanlig, det håller jag absolut med om.

Desserttipset är lite fusk; detta åt vi inte igår utan på helgen. Blåbärspannacotta! Men den var så god så jag tänkte jag tipsar i alla fall. Egentligen gjorde jag bara pannacotta för att testa mina gelatinblad efter min tidigare fadäs i köket, och "tyvärr" kan jag inte skylla på dem. Men istället fick jag njuta av pannacotta. Jag gjorde enligt samma recept jag gjord tidigare (blogginlägg här --- receptlänk här), men jag bytte ut toppingen mot 100 g blåbär som jag kokat med 2 msk syltsocker - bara för att jag råkade ha färdig-tinade sådana i kylskåpet. Lite variation även här. 

Nu är jag hungrig och ska gå och äta av brödet som blev över från igår! Idag behöver jag inte vänta!

Ett hjärta här, ett hjärta där....

Vändagsafton är här, och det blir mer och mer rosa och hjärtan hemma hos oss. Fånigt, må så vara, men (isf är) det sån jag är. Jag har trots allt blivit mer och mer rosa sen vi flyttade till vårt Aspen - rosa (och grönt) är helt enkelt färger som passar in väldigt bra. Och då är det klart att de rosa handdukarna kommer fram nu, att jag byter till rosa ljus i ljusstaken osv....

Jag bytte naturligtvis också till min rosa hjärtliga tévärmare, och saknade då rosa koppar att dricka ur... Det finns flera udda koppar med fat i skåpen här hemma, men inte i rätt färger för stunden... Jag tänkte att jag far till nån loppis kika, ifall jag kan få en kopp för någon euro eller så... Mina krav var att det skulle gå i rosa, och att koppen hade tillhörande fat. Ibland gör man fynd: För sammanlagt 3 euro (!) fick jag inte mindre än fem koppar med tillhörande fat och assietter, och ett serveringsfat och en glasskål! Det kunde jag då verkligen kosta på mig tyckte jag! Fina är de!

Både kopp med assiett och fat ser ni på bilden här, när jag har dukat fram årets vändags-kex! De är gjorde med samma deg som jag brukar göra schackrutor eller chokladsnurror ur (se motsvarande recept här): Jag kavlade turvist ut den mörka och den ljusa degen och tog ut hjärtan med pepparkaksformar. Ur varje hjärta tog jag med en mindre form ut ett mindre hjärta, och så bytte de små hjärtanen plats från mörk till ljus deg och tvärtom. Ni förstår hur jag menar, va? Enkelt, men ändå lite extra. Kul! ....det kan man ju annars variera och ta ut olika symboler ur olika formar - men nu var det så klart hjärtan som gällde!

Det blev hjärtan till lunch idag också: Pastahjärtan! ...en del for sönder i processen (då de skulle bli en del av carbonaran),
men visst ser ni att där är några hjärtan ändå! :) Maken hämtade hem då han var på arbetsresa till Tyskland,
men säkert kan man få på närmare håll också...

Om ni undrar varför vi inte sparade till imorgon, så är det för att det faktiskt råkar sig så att vi ska äta ute imorgon.

Pasta och där med basta

Vid ett flertal tillfällen har jag sett hur de på tv gjort egen pasta, och jag har tänkt att "det där är väl inte så svårt, varför inte pröva på det själv?". Minns inte när det hände nu senast, men det var nu nyligen under jullovet iaf, när jag är ledig. Jag har tid att göra vad jag vill (nästan). Sagt och gjort, ni förstår vad som hände sen?

Jepp, vi har äntligen gjort vår egen pasta. Och nej, det var inte alls svårt, inte utan pastamaskin heller (även om vi nog kunde kavlat lite tunnare än, trots allt...). Vi bara följde det här receptet då vi gjorde vår egen ravioli: vi följde receptet för pastan, fyllningen improviserade vi trots att det blev köttfyllning ändå. Till detta blev det marinara-sås, som ni sett tidigare på bloggen här. Receptet till marinarasåsen är väl det här tror jag, men vi brukar kompromissa och använder varken färska tomater eller krossade tomater, utan hela körsbärstomater på burk.

När jag lagade havreflarnen tidigare, som också användes som dekor i desserten på vår nyårsmiddag, gjorde jag "skålar" av en del av flarnen - de flarnen gjorde jag för övrigt också lite större än de övriga. De skålarna kan med fördel fyllas med glass. Yum! Med lite chokladsås, eller lite av jordgubbs-"såsen" jag också hade till nyårsdesserten, blir det absolut delikat!

Enkla delikatesser

God mat är inte alltid "fancy". Hederlig potatisgröt, gjord på de enkla ingredienserna potatis, rågmjöl, salt och vatten är faktiskt himmelskt gott. Det lämpar sig dessutom alldeles ypperligt i detta småkalla gråa och trista väder. Detta var dagens härliga måltid! Med riktigt smör-öga, så klart. Här duger inga fusk-margarin...

Jag funderade lite på mängden av ingredienser då jag gjorde potatisgröt denna gång, och konstaterade att lite på 1 dl rågmjöl för vart kilo potatis blir ganska lämpliga proportioner. Och nästan en tesked salt per kilo satte jag också. ....och det blev några kilo potatis, så mannen har att steka i veckan.... :)

En annan klassiker som alltid går hem är förstås köttbullar. Till pasta, kokt potatis, ugnspotatis eller vad som helst - med tomatsås, gräddsås eller utan sås, för barn eller för vuxna. Det blir liksom så fint som  man gör det, men gott är det alltid.

Det här gjorde jag redan för några veckor sedan, då vi fick en överrasknings-gäst. Ljus har jag som synes haft på bordet redan ett tag - det behövs i dessa mörka tider.

Jag visar några rätter till när jag ändå håller på: En annan annan rätt som jag gjorde för ett bra tag sedan redan vid det här laget är La Terrazetta. Låter ju fint, iofs, och jag tycker jag fick det ganska fint dukat den gången också med en basilika-blomma som dekor i pastan och blommor på bordet dessutom, men rätten är de facto gjord på ogräs. Ja, nässlor då alltså, men orsaken att nässlorna plockades den gången var för att jag (och mamma) plockade ogräs.

Receptet fick jag från kotivinkki, det receptet har jag inte lätt tillgängligt just nu, men här hittar ni ett motsvarande från Helsingin Sanomat.

Det kallar jag att kombinera nytta med nytta! Ogräset bort och som belöning en delikat måltid!

Sist men inte minst (eller jo kanske?) när jag nu visar "enkla delikatesser" är detta lilla tilltugg jag bjöd på en gång när jag fick besök. Gurksnittar! Alltså, smörgås med gurka och en majonnäs-gräddfils-vitlöks-blandning. Varför känns något så enkelt så exklusivt? Är det för att jag skärt bort kanterna på brödet? Är det för att man, eller jag iaf, osökt tänker på England och tea-parties, i kombination med denna rätt (och då tänker man vidare att de har kungligheter och det blir plötsligt väldigt fancy i fantasin?)? Eller kanske det är jag som är inbillningssjuk?

Till det serverade jag för övrigt också tuc-kex med en mozarella- och kiwi-skiva. Lika enkelt det, och en favorit för mig just nu! Tadaa - gästerna kan komma!

Pastadagen

Ni missade väl inte att fira pastadagen i lördags? Det gjorde inte jag. Beroende på vilken källa man läser, har vi firat pasta dagen sedan 1995, 1997, eller 2005 (kanske det finns ytterligare alternativ?). Jag vågar inte yttra mig om vilket som är det rätta, och har inte forskat mera än en snabb googling heller - det räcker för mig att alla iaf tycks vara överens om att det är just 25:e oktober vi skall äta pasta. 

Följaktligen blev det naturligtvis pasta jag bjöd på då jag fick besök. Jag hade bestämt mig för att göra Currykyckling med banan, eftersom jag hade några bananer som bestämt ville bli ätna så fort som möjligt, men istället för att servera med ris som jag vanligtvis gör, blev det då alltså med pasta. Det passade precis lika bra!

Tycker det är lite kul att jag bloggade om denna rätt - inklusive recept (kanske det var då jag gjorde den senast?) för ganska exakt 1 år sedan. Jag tycks ha haft samma helg-sysselsättning då också som jag hade den här helgen... Inget ovanligt i det, förstås.




Vem var då min mystiska lunchgäst?

Föga förvånande, var det mamma som kom på besök.
Som synes har jag heller inte bara planerat lektioner, utan hunnit med lite annat också.
Jag hjälpte mamma med ett projekt, som jag gissar att jag kanske bloggar om senare,
och så hann vi med lite stickning dessutom.
Sjalen hon stickar på här blir faktiskt precis lika som den här jag har stickat, men i andra färger.

Matdagbok

Jag menar inte "skriv noggrant upp vad du äter och räkna kalorier" -dagbok, utan jag tänker visa lite bilder på vad det kommit till i mitt kök på sistone... Sånt som jag inte visat redan tidigare, förstås. :)

Tomat-och mozarella -pasta! Såå gott! Jag har på sistone blivit väldigt förtjust i de ingredienserna - med basilika - och det märks. Tidigare har jag ju bl.a. gjort tomat-och-mozarella -paj - eller bara satt det på smörgås! Jag minns inte längre varifrån jag fick receptet, tyvärr, men jag gjorde iaf så här:

Tomatpasta (4 portioner)

250 g körsbärstomater

¾ dl basilika

2 msk olja

1 msk rödvinsvinäger

½ tsk salt

½ tsk svartpeppar

100-200 g mozzarella

350-400 g pasta

Koka pastan enligt beskrivningen på förpackningen. Skär tomterna i klyftor och klipp basilikan; blanda dem

samman. Skär osten i mindre bitar. Tillsätt olja, vinäger, salt och peppar. Rör ihop med den kokade pastan, och strö osten över. 

Det har ju varit fruktansvärt varmt den senaste tiden, och då kan det vara skönt att äta något lite lättare. Nachossallad t.ex., receptet hittar ni här. En av mina absoluta favoritsallader! (Man kan ju också göra sallad med tomat och mozarella... ;)  )

Då vi har varit lediga i sommar, är det kul att laga lite "finare" ibland. Vardagsfint iaf. Här blev det lövbiff med kryddsmör och klyftpotatis. Enkelt men gott, och på nå vis ändå lite festligt...

Jag föredrar ju kyckling när man pratar om kött, så här följer två favorit -kycklingrätter: Först Vitlöksmarinerad kyckling med klyftpotatis och ångade morötter och bönor. Detta "tröstade" jag mig med då jag var ensam hemma "strålande".

 

...och så kycklingbullar med baconpasta. Går också alltid hem. :) Passlig "mysmat" på nå vis....

Den mest romantiska måltiden i vårt hus är, kanske något förvånande, ugnskorv med mos. Men visst syns det på bilden att det är så? ;)

Vi har för första gången gjort Indisk mat här hemma. Passade bra till helgen då det var Faces här i byn. ...värst vad här händer för övrigt, Raseborgssommarteater, Allsång, Faces, Snappertunadagen - allt ett stenkast hemmifrån.

Vi gjorde Kyckling Tikka Masala med Naanbröd och Raita. (Klicka på för att hitta recepten.) Möjligt att det inte är indiskt om man frågar någon som vet mera, men gott var det iaf. :)

Sist men inte minst, gårdagens lunch (dagens med gissar jag): Vegetariska biffar, serverade med nudlar och lite chilisås. Kanske jag är lite inspirerad av min nya arbetsplats, var vegetariskt är ett tydligare alternativ (och jag ätit några väldigt goda vegetariska rätter). Blommorna ville jag också ha med på bilden, de är från min "gamla" men också nuvarande arbetsplats, de kom ihåg att jag fyllt 30 i sommar.  (En annan gratulerades för att han jobbat där i 30 år. Så kan det gå.) 

Jag har ju inte bara ett jobb, utan två, fast det bara är ett ändå... En lärare, två skolor, fyra ämnen i år. Och idag kör det igång, på allvar.

Biffarna gjorde jag så här:

Vegetariska biffar

1 lök

2 morötter

1 bit squash

1 ägg

½ dl rågmjöl

½-1 dl havregryn

½ dl färska örter

Salt, peppar

Mixa lök, morötter och squash fint, tillsammans ca 250 g. Rör i ägget tillsammans med mjöl och havregryn. Låt svälla ca 10 minuter. Smaksätt med finklippta färska örter, salt och peppar. Forma sedan biffar, ca 8 st, och stek dem i lite smör, några minuter på var sida. Servera med t.ex nudlar eller potatismos

Tisdag

Regnet har öst ner större delen av dagen idag, men positivt sett betyder det att jag har fått vara inne och ta det lugnt. Målandet får vänta till imorgon. Om inte någon hustomte eller dylikt målar inatt - man kan ju alltid hoppas... 

God mat har vi avnjutit. Pasta Carbonara - där har vi märkt att man inte ska krångla till det med skinka och ägg och grejer; bara pasta, grädde (visp!), bacon och ost. Lite salt och peppar. Mera behövs inte. Mera ska det inte vara, enkelt är bäst ibland. 

Till dessert blev det plättar. Jag hade nämligen en liter mjölk som höll på att bli gammal, och man ska ju inte slösa...... Jag var helt enkelt tvungen att laga plättar. Tydligen höll vår grädde och sylt också på att ta slut, så lite skåptömning - det är ju alltid bra! :)

Eftersom det har regnat, så har jag suttit och handarbetat mycket idag. Det projektet jag nämnde i ett tidigare inlägg är klart (och blev väldigt väldigt vackert - ni får vänta att se tills jag använder, om ingen gissar rätt före), så jag har börjat på nytt... 

Hittills liknar mitt följande projekt väldigt mycket mina flitigt använda tallriksunderlägg, men detta ska bli något helt annat. Någon som vill gissa vad?

Strålande!

Just nu är allting strålande, speciellt jag - och jag har aldrig menat det så ordagrant som jag menar det just nu. Jag har till och med papper - bevis - på att jag är strålande (precis som min bror har bevis på att han har en vacker hjärna - vilken familj!). Men likt en strålande stjärna, om jag får jämföra mig med en sådan, vågar ingen komma nära... ... ...jag har alltså fått strålning som behandling för hypertyreosen jag har nämnt tidigare, förhoppningen är att om jag inte blir frisk, så blir det åtminstone lättare att behandla (troligare så). Jag strålar inte fullt så mycket mera, maken har fått komma hem igen, det är bara barn och gravida som ska hålla sig på avstånd från mig ännu någon vecka.

Jag mår okej, jag har haft motsvarande symptom som när jag var sjuk, men det är övergående. Positivt sett, har det varit roligt att se hur många som bryr sig om mig och hör av sig och frågar hur jag mår. Familjen har dessutom hämtat lite smått och gott åt min redan de första dagarna; chips & choklad (de känner mig så väl - det hjälper väl mot allt?), svärmors bladsaft (jag skulle dricka mycket...), blommor etc...

På bilden till höger ses så väl blommor (jasmin) och saft jag fått. Ljusen, servetterna och servettställningen är "retail therapy", eftersom jag var via ikea då jag skulle få min strålning.... (Jag köpte också lite krukor [1] [2] och en blomma.) Maten jag lagat är svamppasta, som ni sett (och fått recept) på bloggen förut; jag bara skippade majsen denna gång.

Jag fick också en ny kompis som sällskap..... Nämligen en bläckfisk som också fungerar som tesil - "floating octopus tea infuser" (teefilter schwimmende krake, gallegianti polpo infusore - tycks låta kul på alla språk). Skitskoj!!

Här fick min bläckfisk-kompis göra sällskap med lite kardemumma-skorpor jag bakat (recept enligt Flera Favoriter - you know the drill) och Lemon Curd, som jag lagat för första gången. Jag använde det här ica-receptet för Lemon Curden. Skorpor och lemon curd var en fantastisk kombination - ser fram emot att experimentera mera....

Glatt sommarlov!

... önskar Egon i sin nya sommar-outfit! (Ni har väl inte missat hans vinter/os -outfit? Tomte-luva till jul har han naturligtvis också.)

Jag hade faktiskt tänkt vara lat och köpa färdiga sommarkläder till Egon, men det finns uppenbarligen bara dock-kläder i rosa och lila i leksaksbutiken här i stan iaf. Vet hut - det talas om att det ska vara jämställt och att man inte ska uppfostra könsdiskriminerande, men det finns inte pojk-dock-kläder? Nog för att jag är irriterad på allt vad "hen" innebär, men pojkar leker faktiskt med dockor utan att bli mindre manliga för det.

Nåja, det är tur man är händig. Jag var halv-lat och köpte en baby-skjorta i minsta storleken och sydde in den (ganska rejält) så att den passade på Egon.

Egon önskar också hitta solglasögon, ifall någon kan tipsa? Dessa "fart-glasögon", som också fungerar som simglasögon, passar kanske bra i detta regnväder, men vi väntar ju på soligare tider.... Omkretsen runt hans huvud är ca 27 cm.




***Bonus bilder på mat ***

Chocolate Chip Cookies, recept ur Lindas Favoritrecept.
Jag har dekorerat med (ätbara) violer - vilket ju passar bra idag då det är Viola (i Finlandssvenska kalendern iaf). 

Italiensk zucchinipasta, vilket jag bloggat om också tidigare (inklusive recept på det och andra zucchini-rätter). 

Vardagsbilder

Som så otroligt många andra, hela världen känns det som, blev även jag utmanad på FB att dela "vardagsbilder" för ett tag sedan. Just då var jag inte alls inspirerad, och struntade helt enkelt i det. Idag däremot föll lusten på, så jag tänkte, jag gör det väl på mitt eget sätt...

Dagen började med att avverka de sista prov- och förhörs-högarna innan sommarlovet, och det gjordes ute på terassen i solskenet med en kopp té. (Koppen för övrigt ett nytt loppisfynd, 50 cent kostade den vackra koppen!)

Jag trodde det skulle gå fort att rätta ute, inga distraktioner, men det finns ju hur mycket som helst att titta på. Se bara på alla vackra blommor vi har i vår vildvuxna trädgård, en hel brant full av liljekonvaljer bl.a. Inte ens maskrosorna är ju egentligen så tokiga att titta på.... 

Då provrättandet äntligen var undan, blev det en liten cykeltur. För det första röstade jag, och dessutom cyklade jag till svärmor efter en kruka - jag hade ju glömt att plantera persilja igår! Men jag hade en butiks-köpt liten kruka, så jag hoppas den också trivs ute i det fria.... På vägen mötte jag några turister som sökte kärleksstigen... Byka har jag också hunnit med som ni ser, tvätten torkar ute. 

Med persiljan på plats i krukan var den redo att användas! Denna gång blev det äppelpasta (recept hittar du i Flera Favoriter [som vanligt...]) - det var ännu godare än jag mindes och vågade hoppas! Helt fenomenalt gott var det! 

Dagen kommer att fortsätta med mera jobb. Fast ett trevligt sådant - jag har nämligen ett beställningsarbete på gång, som ja ska försöka få färdigt ganska snabbt.... Antagligen kommer detta arbete att utföras med ishockymatchen i tv ikväll - final, hurraa! 

Avokadopastan ALLA pratar om

...vilket jag missat, men med lite entusiasm från andra hörn här hemma så blev även jag inspirerad till slut. Dessutom fick jag maten serverad, vilket ju aldrig är fel! Efter att ha provsmakat kan jag inte annat än konstatera att jag kan förstå att denna läckra rätt är omtalad (har ni märkt det?), och att det är dags att sluta min avokado-bojkott (efter en "olycklig händelse" några år tidigare...). Mums, jag kan varmt rekommendera denna rätt!

Om ni liksom jag missat detta, kan ni läsa receptet i sig och lite information där ikring på denna länk. Vi serverade dessutom med krossade cashew-nötter...