20-talet inspirerar

November är här, och det är dags att förbereda sig på kallare tider!

Denna mössa stickade jag i garnet (Red Heart Shimmer) som blev över från mitt "Maple girl on the go" -set.

Mönstret till denna 20-luvun pipo hittas i Suuri Käsityö 10/2014 (klicka vidare på bilderna i länken så ser ni bild på både denna mössa och alla andra fina mönster i tidningen). 

Också andra har stickat - och bloggat - om denna mössa, hittade inte bara en, utan två stycken - i den andra länken ser ni också en snäppet förändrad version inklusive mönster. 

Eftersom jag stickade en lös krage till min poncho i mitt "maple girl on the go"- set, så kan jag även använda endast mössa och buff som set om jag så önskar. Praktiskt ska det vara.

Det som förvånande andra senast jag hade denna mössa på var dock inte mössan i sig, utan det faktum att jag hade håret löst - och att mitt hår är så långt! Jodå, jag är väl lite förvånad själv när jag ser det löst! ;) 

1957

Bildkälla

1957 var ett bra år, gissar jag. Jag vet ju inte själv, förstås, men det var i alla fall året då båda mina föräldrar föddes - och svärfar med förresten.

1957 är också året då originalmönstret till min senaste stickade kreation publicerades - se bilden här till höger. Men i boken Klassisk Stickning av Lise-Lotte Lystrup (här är länk till den engelska versionen) har mönstret anpassats till moderna garner och storlekar.

Resultatet blev en bolero som passar så väl moderna tider som vintage stilar. Min variant är stickad i Gjestal Maija (7½ nystan).

Ända sedan jag var på en 50-tals temafest för några år sedan (se inlägg här) har jag varit förtjust i vintage, gärna 50-tal,
dock i lämplig mix. Klä ut mig vill jag inte till vardags. Så här tycker jag det är lagom.

Klicka här för att se mera vintage-inspirerat.

Vintage på Aspen

Jag passade på att ta bild vid trappan på husets framsida denna gång, eftersom vi dagen till ära hade så vackra blommor - tack vare svärmor!
Senare på kvällen hade vi dessutom ljus och facklor av alla de slag, för att lysa upp i höstmörket.

Varför ändra på ett vinnande koncept? Det står säkert klart för alla som brukar titta in här på bloggen att jag gillar vintage, det gäller så väl möbler (om ni sett hur det ser ut här hemma hos oss), kläder, serviser, värderingar och det mesta man kan tänka sig. Därför passade det sig ju väl att jag hade en ny vintage-topp på mig när vi hade inflyttningsfest i helgen.

Nyligen har ni ju sett så väl min röda som min gröna 30-tals topp. Nu är jag tillbaka till 50-talet igen (sedan min rosa tröja) eftersom jag stickat denna tub-topp + bolero ur boken Klassisk Stickning som jag också berättat om tidigare. Väldigt inspirerande bok med många mönster jag gärna prövar på, men även om måtten ändrats för den "moderna kvinnan" som är större än 50-talets nätta figur, så tycker jag att vidare finjusteringar kanske kan göras... Jag stickade min topp längre än mönstret angav, men ännu längre kunde den varit, och t.ex. vikkanten hade passat bättre om den varit bredare tycker jag... Med det sagt tänker jag definitivt pröva på flera mönster ur denna bok!

Och inflyttningsfesten? Den var jätte lyckad, om jag säger det själv. Inte nog med trevligt sällskap och mycket att prata om, dessutom fick vi väldigt roliga inflyttningspresenter (våra vänner känner oss uppenbarligen mycket väl) och så var där ju en liten kavaljer som charmade lite extra med mig! ;) (Maken blev inte ens svartsjuk fast den lilla herren dreglade på mig!)

Gott att äta hade vi naturligtvis fixat! Grillning stod på agendan, men det finns inget foto på. Ni får istället beskåda desserten, morots- och squash-cupcakes + choklad- och kolasnittar. Cupcakes gjorde jag enligt recept för morotsrutor i Lindas favoritrecept, men i muffinsformat uppenbarligen (och hälften av smeten smaksatt med squash istället), och dekoren fixade jag med egenhändigt färgad marsipan som jag formade till morötter.

Grönt 30-tal

Här ser ni för övrigt en del av Aspen ni inte sett förr:
vår hall, med mera arvegods.

Denna hylla är från min sida av släkten.
Jag tycker både den, och tavlan ovan, är så fina!
...och rosorna, och vaserna (födelsedagspresent) och....
Jag trivs här! :)

Min röda 30's 3-hour sweater har varit i flitig användning, och sedan min gröna 30's sweater blev klar för lite över en vecka sedan (bloggar långsamt nu för tiden, jag vet) har jag hunnit använda även den flera gånger! Ni såg ju även att jag höll på att sticka på den i ett annat inlägg.

Helt klart ett fantastiskt mönster: Det går snabbt. Det är enkelt. Det blir snyggt. Den är bekväm. Den passar lika bra till byxor som till kjol, till vardags som till snäppet uppklätt. Vad annat kan man säga än strålande! Jag har de facto använt denna jumper både på föräldramöte, skolfotografering och vanlig arbetsdag. :) De få ändringar jag gjorde i mönstret till den röda gjorde jag om även här, läs tidigare inlägg.

Jag råkade för övrigt prata med min gamla handarbetslärare idag, och eftersom jag hade handarbetsfoton till hands visade jag henne vad jag brukar pyssla med... Vad kul att hon blev stolt över mig! :) Det trodde nog varken min handarbetslärare eller huslig ekonomi -lärare "back in the days" att de skulle bli - jag som varken åt eller lagade (eller smakade på) mat, och bara valde handarbete framför slöjd pga att mamma övertalade mig, tog om symaskinskörkortet 3 gånger (och slapp sen antagligen igenom enbart pga medlidande) och stickade en inte-så-vacker toffla till min morfar när det var stickning på gång eftersom han bara hade ett ben (och en fot)...
...då var det väl lite mera troligt att engelska skulle bli mitt ämne redan från början, men man kan ju alltid vidga sina vyer. :) (För den som inte känner till det är jag alltså lärare i engelska [och hälsokunskap - lika otroligt det som tidigare nämnda ämnen kanske] och jobbar för tillfället även som lärare i huslig ekonomi.)
Vad som alltid varit säkert, kan jag tillägga, var att jag inte skulle bli lärare i finska! :p

Back to the 30's

Ett inspirerande mönster på en "30's 3-hour sweater".
Mönstret fritt tillgängligt på internet, kolla själva!

Rea på drops-garn i Lankalinja (och alla andra drops-butiker) - "Super Sale".
Totala garnkostnaden för denna tröja i Drops Paris: ca 11 euro!

Resultatet, ja det ser ni här. Jag är så enormt nöjd!

Kanske inte allt var bättre förr, men jag gillar vintage!
(Ni har ju också sett inlägget "back to the 50's"....)

...och på tal om "bättre förr", så rekommenderar jag starkt tv-programmet "historieätarna" tillgängligt på svtplay! Passar även om man inte råkar vara ett par bestående av en historiker och en hussa-lärare, men speciellt då. ;) (Som sagt, kanske inte allt var bättre förr...)

Jag gjorde några förändringar i mönstret:

1) Jag stickade runt i stället för fram- och bakstycke skilt. (Ska det vara enkelt så ska det.)

2) Jag är uppenbarligen större än de var på 30-talet (?), jag började med totalt 116 maskor. Dessutom ökade jag 1 maskor i var sida vartannat varv 3 gånger efter resåren, = totalt 122 maskor.

3) Jag stickade resåren i 17 cm, dvs ca 3 gånger längre än mönstret anger.

4) Jag använde sticka nr 7 istället för 10 vid slätstickningen. (Det blev såå glest.)

5) Armhålen påbörjade efter ca 33 cm. Jag slutade med samma maskantal som mönstret anger.

6) Även ärmarna stickade jag något större, slutade med 40 maskor istället för 36.

7) Tröjan är som ni ser i två färger - prickig!

...råkade förhasta mig och köpa dubbelt för mycket garn för övrigt... Var inte förvånade om ni får se en till i annan färg! (Bra service på lankalinja, inga problem byta färg - grönt blev det!) Frågan är; ska ja sticka min gröna tröja också med korta ärmar eller med långa? Svar uppskattas!

Och en sak till! Den må heta "3-hour sweater", men det tog betydligt längre. Inte ens 3 dagar räckte till, det tog hela 5 dagar! (Vilket iofs inte heller är länge, snabbaste tröjan jag stickat.) Kanske det gläder någon att jag faktiskt har annat att göra än att sticka också?

Elegant i hatt

Min hatt är virkad i Drops Nepal (köpt från Lankalinja),
men färgen passar precis min cape som är virkad i Natura, Laurin Villalanka.

Blir en fil helhet, tycker jag! :)

Jag är så glad att jag lärt mig virka! Man kan skapa mycket mer strukturerade verk än med den mjuka stickningen! Det blir en helt annan stadga och form på virkade alster!

Tidigare har ni sett min keps, och se nu bara på min eleganta hatt, virkad enligt detta engelskspråkiga mönster! Ja, den heter faktiskt så " elegant hat". Så simpelt men elegant, så enkelt men detaljrikt, så lätt att virka, med ett sådant komplicerat resultat!

Det är ett av de första "mer krävande" mönster jag virkat på engelska, men det är bara att konstatera att virkning inte är svårt - på något språk! Det är rätt så få ord man måste förstå betydelsen av, i detta fall bara dessa: chain (luftmaska), single crochet (fast maska), slip stitch (smygmaska). Klart som korvspad! Här finns en mer komplett lista med virktermer om någon undrar - sticktermer finns också. 

Sanningen är ju, att när man kan göra fasta maskor, stolpar och dubbelstolpar inom virkning, och räta och aviga maskor samt omtag och sticka ihop maskor i stickning, så kan man med kombinationen av dessa skapa vilka fantastiska kreationer som helst! Därefter är det bara fantasin som sätter gränser! Eller tålamodet om man inte orkar läsa ett mönster (eller så händer det förstås ibland, sällan man ibland, att det är något fel i mönstret). Men om man bara gör som det står i mönstret, avigt när det ska vara avigt, stolpe när det ska vara stolpe, så brukar det bli bra till slut!

Så komplicerade virkningar har jag inte vågat ge mig på ännu, trots det, men denna hatt är väldigt lätt att göra! Bara att virka stolpar runt, runt, runt och öka enligt angivningarna i mönstret. Det enda "nya" var kräftvirkning, men som tur är har drops videoinstruktioner, så även detta gick som en dans.

Alla detaljer är viktiga inom handarbete - det är inte bara att sticka/virka och så är det klart! Ibland kommer det någon form av dekor efteråt, som rosett och band, eller så är det sömmar som ska sys ihop, trådar att fästas osv.

Och sist, men inte minst, så lönar det sig i de flesta fall att spänna ut / blocka projekten, som ni ser på bilden ovan. Ni ser att hatten har fått en helt annan form på sista bilden jämfört med den första (smutsigt hår, tråkig uppsyn och vardagliga kläder gör sitt för att förstärka effekten - precis som i alla before-and-after -bilder). Mössor och hattar kan vara lite knepiga att blocka, men sicken tur jag hade - jag hade ju en cowboy hatt (eller 3) kvar efter pappas 50-års fest med cowboy-tema för några år sedan! Det luftiga halmhatten gick det bra att sticka nålar igenom då jag trätt min eleganta hatt över (ingen fara att söndra heller, och även om så vore fallet har jag alltså två stycken på reserven), och så var det bara att fukta och låta torka. Tadaa! 

Jag är så otroligt ivrig att virka nästa hatt!! Undrar vad det ska bli? Någon varmare kanske, så kyligt som det blivit....

Sofistikation 2

Det fina med handarbete är att man behöv inte alltid göra allting helt från scratch - men man kan göra det om man så önskar. Båda alternativen är strålande om ni frågar mig. Oftast gör jag ju ett plagg från början, men en gång tidigare har jag också visat hur jag (i min åsikt) "förbättrat" ett färdigköpt plagg (= sofistikation 1). Då var det symaskinen som gällde - nu är det stickorna som varit i farten!

Jag har nämligen stickat en krage, enligt Simply Knitting no 96 - med garn som skänktes med ett senare nummer av samma tidning kan jag dessutom nämna, samt stickat muddar (improviserade) av samma garn och sytt fast i en köpt tröja.

Jag är riktigt nöjd med resultatet, åter en gång! Inte för att jag desto mera tänkte på att tröjan var tråkig innan - men så här i efterhand, jämförelsevis, tycker jag helt klart tröjan blev upp-piffad med krage och muddar. På ett mycket enkelt sätt.

Här är jag i min "ny-gamla" tröja.
Dessutom har jag provat en ny frisyr, än en gång enligt videoinstruktioner av Lilith Moon.

Jag provar allt oftare på olika frisyrer, och passar ibland på att fota dem på samma gång som mina handarbetade kreationer. (Någon gång har jag blivit tillfrågad varför jag har långt hår trots att jag alltid har det fast, men problemet när jag EN gång i mitt liv hade håret kort, var helt enkelt att jag inte fick det uppsatt. Jag vill kunna göra olika frisyrer! Har provat ha medellångt i "hopp" om att jag ska ha det löst ibland iaf. Funkar så där... Nu får det växa längre igen.)

Just denna frisyr var urenkel, tar mindre än 5 minuter, och ser så där passligt slarvigt snyggt ut.
Dock inte jätte hållbar. Men i mitt jobb, som inte alltid är så hårslitande jobbigt (ur den synvinkeln...), funkar det bra, man kan alltid fixa till på rasten om en slinga av håret lossnar från sitt fäste, just eftersom det går så snabbt. (Satte en kam i håret i hopp om att det skulle hållas bättre på plats...)

Mormorsrutan vitaliserad

Efter Svartå Slott och Raseborgs ruiner fortsätter min "vallfärd" kring Nylands vackra platser.
Färgerna i min nya bolero är som gjorda att fotograferas i en gammal träkyrka,
att den enda tillgängliga belysningen består av levande ljus gör inte saken sämre.
Fortsättningsvis finns det en personlig anknytning,
den här kyrkan sammankopplas nämligen med min sambos moster...

Jag är glad att det blåsts nytt liv i mormorsrutan igen; de är så väl roliga (och framför allt enkla) att virka, vackra och enormt mångsidiga. Med mormorsrutor kan man skapa mästerverk! ...rutan måste ha fått sitt namn av mormor, inte för att det bara är gamla tanter som sitter hemma och virkar, utan för att liksom mormor och alla kloka gummor kan - kan man med hjälp av mormorsrutor "koka soppa på en spik" - skapa något fint av ingenting. Man kan ha en mängd restgarn, som ensamma är odugliga, men kombinerat ihop till färggranna rutor kan man skapa vad som helst. Möjligheterna är oändliga. Se bara på de här exemplen: väst (novita), buff (novita), väska (novita), klänning (novita), poncho (drops), väska (drops), kjol (drops). Dessutom är resultatet mysigt och varmt - som att få en kram av mormor! ;)

Boleron är helt klart till sin fördel bakifrån, när man tydligt kan se de olika rutorna!

Det är dessutom ett perfekt nybörjarprojekt ifall någon blir sugen. Att virka en mormorsruta är inte svårt, och sen är det bara att fundera hur man vill sätta ihop dem; vill man bara ha en liten pannlapp, en stor filt - eller något mer komplext.

Jag har virkat mormorsrutor förut; jag har gjort en väska, tofflor och dekorerat en halsduk med dem. Men nu tyckte jag det var dags för ett större projekt.

Mormorsrutor och kvinnokraft - men man får vara glad att tiderna förändras.
På såna här bänkar satt kvinnor och barn i kyrkan - utan ryggstöd,
medan männen fick bekvämare bänkar. 

Jag fastnade direkt för den här boleron av drops! Till skillnad från många andra projekt var mormorsrutor är inkorporerade, tyckte jag den här var mjukare och mer lämplig i alla sammanhang - passar så väl till kjol som byxor. Mormorsrutor i all ära, men man måste vara försiktig att inte plaggen ser fyrkantiga ut.... 

Den ska egentligen virkas i Drops Paris, men jag använde Drops Cotton Light istället. Som vanligt är ju mormorsrutan väldigt anpassningsbar - det stod i mönstret att en ruta storlek S/M skall mäta 21 cm, så oberoende garn är det ju bara att virka, och mäta - och sluta när rutan mäter 21 cm (och så virka de andra rutorna lika).

Det var ett trevligt besök - jag ser fram emot att komma på nytt! :)

Jag är supernöjd med resultatet!
Den är färggrann och pigg, men ändå inte skrikig.
Eftersom den har så många färger i sig, passar den till allt!
Den är mysig och värmande, men utan att man blir för het i den.
Den är både uppklädd och vardaglig.

Jag tror jag kommer att använda den varje dag.
(Nästan.....)

Mysigt & värmande

Så det regnar idag. Vem bryr sig? Jag tycker det är mysigt när det smattrar på fönstret medan jag dricker té i fåtöljen, äter kex kvar från mitt födelsedagskalas, och läser några tidningar. :)
Téet, det har jag också fått i födelsedagspresent - rabarber-grädd té från Sverige! 

Det behövs inte mera än tre muggvärmare - kannan rymmer knappt 3-4 koppar iaf.

Tekannan jag fick i namnsdagspresent har varit i flitig användning sedan april. Det är så mysigt att dricka té ur den vackra kannan - och praktiskt då man får med sig flera "koppar" på samma gång och slipper springa till köket jämt och ständigt. För att jag inte skall behöva stressa min njutning, har jag dessutom stickat en tévärmare (det svenskaste namnet jag hittat för "tea cosy"?) - också den vacker - även om kannan är fin i sig också! Och det fungerar faktiskt - téet hålls varmt en längre tid i kannan med värmaren på!

Mönstret har jag komponerat själv, dock inspirerad av de här engelska mönstren från 50-talet [1] [2] [3] [4]. 50-tal är ju inte helt fel för mig.... :) Dessutom blev jag av med lite restgarn - det rosa är faktiskt från min 50-tals tröja, så det var för mig ett perfekt projekt! Det rosa garnet räckte även till tre muggvärmare - och blommorna förstås. Blommorna har jag faktiskt använt mönster till - jag virkar inte så bra på fri hand ännu, lyckligtvis har drops flera mönster på blommor [1] [2].

Blommorna syns bättre då tevärmaren är utspänd.

Sofistikation!

Ibland när man shoppar (speciellt när man fyndar på rea) så är plagget kanske inte riktigt idealiskt från början... Men har man en symaskin, som jag nuförtiden ;) , så är det inga problem!

För några månader sedan köpte jag en klänning för en billig peng, jag blev förtjust i den prickiga kjolen när jag var som mest 50-tals inspirerad efter tema-festen, men den här modellen (kjolen högt upp i midjan, gjorde den kort, i kombination med slät kort övredel) gjorde mest att jag såg ut som en förvuxen tonåring.

Men jag klippte, och jag sydde, och jag svor åt det svåra i att sy elastisk söm, men beslutade mig för att täcka in den mindre fina sömmen med ett bälte (fyndat i Åbo nyligen för 1 euro!), och resultatet - inte så pjåkigt... Mycket mera sofistikerat än originalet, vill jag påstå! *nöjd*

Så här såg klänningen ut från början. Skillnaden hade varit tydligare om jag satt den på mig, men nu får ni använda er fantasi.

Icke att förglömma....

Mamma var ju inte den enda som uppvaktades nu i söndags! Då tänker jag inte bara på att morsdag firades i många länder då, utan även på att det finns många "mammor" bara i mitt liv! Jag handarbetade åt icke mindre än fem av de mödrar som regelbundet ger mig goda råd (goda recept!), inspiration - och allmänt "ser efter" mig. Utan inbördes ordning kommer jag därför att visa dem ett i taget - tycker faktiskt att de förtjänar enskilda inlägg.

Först ut (efter mamma) är farmors morsdagspresent! Farmor, som bakar de bästa bullarna i världen och har ett nyrenoverat kök (farfar är händig han också - milt uttryckt) tänkte jag att kan behöva en pannlapp! Även detta mönster på en blommig pannlapp kommer från drops, virkat i samma garn som mammas morsdagspresent.

Back to the 50's

Igår var det äntligen dags för den länge planerade 25-års 50-tals festen! :) Jag är väl kanske inte en person som gillar maskerader i allmänhet, men 50-tals temat var riktigt roligt att leva sig in i - och kläderna och stilen skulle jag bra kunna klä mig oftare i! Det var verkligen en rolig fest, så jag tackar värdinnan för allting! :)

Det gällde att planera i tid; shoppa kjolar, underkjol, låna / shoppa smycken - och helt enkelt hitta allt som behövs. Och, januari som det är, och vinter som det faktiskt blev, så behövde jag ju något varmt på ärmarna. Naturligtvis valde jag att sticka en tröja själv - och stickade då en Peggy Sue (mönstret går att ladda ner gratis från Ravelry), som jag lite justerade lite i mönstret för: Jag stickade tröjan något längre och något större (än min storlek), och gjorde långa ärmar istället för korta. Garnet jag använde var Sublime Yarn Baby Cashmere Merino Silk DK - så tröjan blev mjuk och skön så tusan! 

Det var första gången som jag dels använde ett engelsk-språkigt mönster för ett större plagg (no problems there - förutom att tabellen så lustig ut, men det fanns lyckligtvis en mer lättförståelig förklaring), och första gången jag stickade en tröja "top-down", dvs att börja sticka från halshålet istället för i nedre mudden. Det var ett roligt och omväxlande sätt att sticka - och framför allt praktiskt! Jätte lätt att prova efter hand och justera hur man vill ha tröjan så att den passar så bra som möjligt - detta rekommenderar jag varmt!

Och nu, så klart - lite bilder!

Tröjan så väl framifrån som bakifrån! 

En liten tröj-fri bonusbild. 

Min sambos problem var nämligen att skägg inte var så vanligt på 50-talet, så det gällde att hitta någon person från det årtionde med skägg som skulle kunna passa honom... Någon som vet vem han föreställer? Jag tycker han blev rätt så lik, och behöv ni lite vink, så har han en cigarr i fickan, som hörde till hans utklädnad....