Julståhej

Julen (och jullovet!) närmar sig med stormsteg och julpysslet har accelererat! De senaste dagarna har det varit kex- och bullabak, julgodistillverkning, julklapps- och doppresentstillverkning, dop, julmarknad - och som vanligt lite jobb (och julpyssel i arbetets tecken) - och jag har säkert glömt något ännu...

Min tomte-tévärmare har fått komma fram så klart - julté inhandlades senaste helg i Helsingfors. Den tévärmaren är nog ett av mina mer lyckade projekt, en riktig stämnings- och värmespridare (även bokstavligt!).

Muggvärmaren, som är splitterny, värmer mer hjärta än kropp. Jag hade för avsikt att virka med en av mina engelska-grupper, då de begärt julpyssel, allt kan man ju göra på engelska, och handarbete är det pyssel jag kan bäst... Hjärtat är enligt ett dropsmönster som ju dessutom finns på engelska (och på video!), då jag "övade" hemma virkade jag hjärtat på 10 minuter i lite restgarn, så jag hade höga förhoppningar. Visst fanns det elever som var ivriga att virka! ...men det blev ändå inte riktigt som tänkt, och inga hjärtan kom till.... Bland annat för att jag inte kan virka vänsterhänt trots att jag är vänsterhänt! (Jag syr och broderar vänsterhänt, och lägger upp maskor vänsterhänt då jag stickar, men stickar och virkar högerhänt.) Ska så öva på det underjullovet, och göra ett nytt försök nästa år! Trevligt var det ändå förstås, tanken var ju god. Och hjärtat jag gjorde som exempel blev ju fint. Jag gjorde band på sidorna att knyta om muggen, istället för hänga i granen eller motsvarande.

Så har jag bakat lussebullar, så klart! Jag kallar dem för lussebullar iaf, trots att jag varken använt saffran eller russin - för jag tycker helt enkelt inte om det. Bullarna har fin färg även utan saffran, och "prickarna" i bullarna kan man göra med choklad. (Choklad löser alla problem, hur många gånger ska jag behöva säga det?) Det enda jag gjort på "klassiskt" vis antar jag, är formen på dem.

Dessutom har jag gjort julgodis. Tre sorter har jag hunnit med hittills. Vitchokladfudge (pirkka-recept) och pepparkakstryffel (enligt Flera Favoriter) som jag gjort förut, och apelsinchoklad, som jag var inspirerad att göra av en tidig julklapp, nämligen ett chokladforms-set. För den smälte jag helt enkelt ner ett paket choklad och rörde in 1 tsk ingefära och rivet skal av en apelsin innan jag hällde det i formarna. Hur enkelt som helst.

Jag har fortfarande inte bakat pepparkakor, annat än mina pepparkakssnittar jag visade tidigare, men jag har nog tagit fram pepparkaksformarna nu, då jag bakade kanelhjärtan enligt Ernsts recept. Gudomliga kanelhjärtan har han visst döpt dem till, och jag är benägen att hålla med. Det var gudomligt, möjligen också tantgammaldags som de också beskrivs i originalreceptet.

Allt detta placerade jag på mitt nya fat inhandlat på Ekenäs julmarknad i fredags. I efterhand möjligen ett mindre lyckat köp; en av "tassarna" under fatet har redan lossnat (bara att limma tillbaka iofs), och det fanns några små fläckar på som inte gick bort lätt i en enkel diskning iaf.... Men annars ser det fint ut. Överst, i koppen, finns iaf ett lyckat köp, mandlar som kanderats av 9:orna i mikelskolan. Jag köpte även ljus som eleverna där har gjort.

Mycket julståhej. Tack och lov mår jag igen äntligen bättre och klarar av multi-tasking igen...  Det behövs i juletider! Hoppas jag får må bättre nästa år, men allt tyder på det, säger mitt nuvarande positiva jag. Ni som följt med min blogg vet att det är hypertyreosen jag syftar på, vilket nu verkar sluta på hypotyreos iaf. Det är inte ännu riktigt under kontroll, men jag verkar må bättre med underfunktion av sköldkörtel, även då mina blodvärden är något utanför det normala fortfarande, än jag gjorde då jag hade överfunktion, ens när värdena var inom det normala med nära gränsen mot överfunktion. Under det senaste året har jag haft rejäl överfunktion två gånger, och rejäl underfunktion en gång (blodvärdet som ska ligga mellan 0,5 och 5 har växlat mellan 0,001 och 65 - och det märktes!) så det har varit en rejäl bergochdalbana som totalt varat i 4 år... Må det räcka med det!

No brainer!

Denna buslätta tröja började jag sticka då jag var trött och hängig pga hypertyreosen. Jag har ju konstaterat förut och kan konstatera igen med hjälp av denna artikel, att stickning de facto är hälsosamt, och något lite smått måste man ju göra för att inte bli ännu tröttare.

Enklare tröjmönster är svårt att hitta - och ni hittar det här via ravelry, direktlänk till mönstret på lion brand yarns patterns här! Tröjan stickas uppifrån och ner, först ökas maskor till lämplig bredd (4 per varv i regelbundet mönster), sen sätts maskorna för ärmarna att vänta medan det stickas slätstickning tills lämplig längd. Tröjan kan man ju enkelt dessutom prova efterhand då den stickas på det här viset. Sedan stickas resår. Plocka upp maskor längs med framkanten och sticka några varv. Plocka upp maskorna för ärmarna, sticka slätstickning runt till lämplig längd. Vill man så följer man längd-direktiven i mönstret för en kortare tröja, eller så gör man som jag o följer sin kropp (och täcker in den för det är kallt ute i världen!).

Jag använde dessutom ett själv-randigt garn, novita usva som fortfarande säljs superbilligt hos latvala, så inte ens färgbyten behövde jag fundera på. Eftersom bak- och framstycken stickas samtidigt i detta mönster blev ränderna garanterat jämna. Kan det bli enklare? Detta är ett perfekt mönster för en nybörjare, för någon som vill ha ett lätt projekt, eller t.ex. en mötesstickning då man ska koncentrera sig på annat samtidigt.

Eftersom jag var inne på ämnet lite här i början, ska ja dessutom passa på att ge en liten uppdatering om min hypertyreos. Jag mådde ju bättre redan, men nu har det tyvärr "hoppat till andra sidan", och jag har underfunktion istället för överfunktion. Det kan på sikt vara en bra grej eftersom det är lättare att behandla, bara mina värden inte "hoppar tillbaka" till överfunktion igen. Så här i stunden tycker jag väl inte att de här symptomen är något roligare än de jag hade förut, och som jag tyvärr känner ganska tydligt av, men jag hoppas ju, som sagt, att det blir bättre på sikt. Jag är trött igen, men det är bara att vänta på bättre tider... Jag får ju vård iaf. ...och som tur finns det no brainer -mönster då hjärnan inte fungerar som det ska... (haha)

Livet är en fest!

Äntligen ÄNTLIGEN börjar jag återfå energi och livsglädje! Visst har jag "orkat", men nu börjar jag tycka att livet ler igen. Det är en väldigt skillnad, en skillnad man lätt glömmer om man mår dåligt länge. Efter att ha mått lite upp och ner i ca ett år nu (jag började må dåligt förra hösten, erkände det i februari = hypertyreos x2 konstaterades, så fort jag började må bra fick jag behandling för att jag skulle slippa detta, mådde först dåligt av behandlingen och sedan då hypertyreos x 3 konstaterades) känns det otroligt skönt att bara vara glad och njuta av livet igen. Så här ska det ju vara! Eleverna sjunger, jag får visa ID i kassan då de uppenbarligen tror jag är under 18 (jag tänker inte analysera sönder varför de frågade ID, det måste ju varit därför.......), blir överraskad med gott här hemma.... Ingen dålig dag inte! (Funderar på hur berg-och-dalbanan skall fortsätta en annan dag...)

Jag ska visa bilder på några andra trevliga stunder jag haft på sistone: Här till höger kakan jag lagade till svärmors födelsedag: Sachertårta! Som jag bloggade, återanvände jag ballongerna från babyshowern till mammas födelsedag och lagade ny skylt. Till svärmor, bara en vecka senare, ändrade jag bara på en siffra i skylten och bakade en ny kaka. (Mum-in-law blev så långt.... Mum som mum.)

På tal om babyshowern - babyn är här nu och hon är så söt. Här ser ni en skymt....

Några veckor efter det var ballongerna fortfarande hur fina som helst. (Där emellan tog mödrarna hand om mig, det kommer i ett skilt blogginlägg senare...) Då firade Egon med Banankladdkaka - bästa sortens vardagsgott. Choklad hjälper mot allt. Denna kaka har jag bloggat om förut här och här (åtminstone).

Både recept på banankladdkaka och Sachertårta finns för övrigt i Flera Favoriter, naturligtvis. 

....sen fick jag lite "barnbesök" som fick ta hand om ballongerna...... En månad av ballonger räckte ju till, trots allt.....

Hovdessert, mera choklad. Undra på att jag mår bättre!
Tänk att maränger, glass, banan, jordgubbar och chokladsås kan vara så fantastiskt gott!?

Vi fortsätter på temat: Chokladmousse och ett glas rött.
Livet är en fest indeed.

Jag har blivit väl omhändertagen här hemma. :)

Fina texter

Denna fina vers kunde läsas i gårdagens HBL.

Jag är förstås alltid svag för sånt som på minsta vis kan kopplas till stickning (besatt?),

men tycker den här versen ändå är fin på många sätt...

På tal om fina texter, så hittade jag ett väldigt beskrivande blogginlägg om hur det är att leva med hypertyreos, som jag också kort nämnde igen i mitt förra blogginlägg. Den texten hittar ni här. 

Back to the 80s

Om de som sett mig i verkligheten tycker jag ser ut som en zombie, och mina bloggläsare i cybervärlen tycker blogginläggen glesnat, så finns det en förklaring. Jag har för tredje (!) gången fått hypertyreos, och jag är så trött på detta, i ordets alla bemärkelser: Trött på att vara trött helt enkelt. Trött eftersom hela min kropp går på högvarv (pulsen, matsmältning, humör, hormoner etc etc), trött för att jag inte kan sova (för att hjärtat inte förstår att jag vill vila ibland), trött för att jag tar ut mig själv (jag darrar och svettas av minsta lilla), och framför allt trött på att må så här. Ja, jag fick behandling i somras som skulle göra slut på detta, och nej, det tycks inte ha fungerat denna gång - better luck next time.

Jag glädjer mig dock åt min fina familj och mina snälla vänner. Denna blogg ska handla om handarbete och mat, sjukdomar får bara nämnas i förbifarten, det råkar bara vara en stor del av mitt liv just nu. (Där vill jag också nämna att det finns de som har de betydligt värre. Jag vet vad det är frågan om, jag vet att medicinerna hjälper - jag känner redan effekt, jag vet att det bara är en tidsfråga innan jag mår bättre, och jag har hopp till att det finns behandling så att jag på sikt inte ska må så här regelbundet som de senaste åren.)

Här vill jag visa vilken fin överraskning jag fick av en god vän förra veckan: Mina favoritchips (chips är det bästa jag vet när det gäller att skämmas bort!!), choklad och sticktidningar! Jag kan inte tänka mig något bättre! Jag blev så otroligt glad och tacksam, för så väl vänner och omtanke som chips, choklad och tidningar. Dessutom tycker jag det var jätte kul att tidningarna var inköpte på loppis och det handlade om handarbetsmönster från 80-talet. Det är mera "nytt" för mig med "gamla" mönster.

Jag ska visa några mönster jag tycker att jag när som helst kan sticka ur denna samling: (...jag har också fått en sticktidning från 50-talet, och mera choklad (och blommor etc, jag är väl omhändertagen), så kanske det blir flera blogginlägg...)

Barnkläder generellt tycks vara tidlösa.
Detta är bara ett exempel av alla fina barnkläder.

Jag har stickat en tröja förut på tvären, den här, och det var mycket lyckat.
Kan bra tänka mig att sticka denna somriga variant.

Också detta set för hela familjen tycker jag om.
Jag gillar att de matchar, fast de inte är lika.

Strålande!

Just nu är allting strålande, speciellt jag - och jag har aldrig menat det så ordagrant som jag menar det just nu. Jag har till och med papper - bevis - på att jag är strålande (precis som min bror har bevis på att han har en vacker hjärna - vilken familj!). Men likt en strålande stjärna, om jag får jämföra mig med en sådan, vågar ingen komma nära... ... ...jag har alltså fått strålning som behandling för hypertyreosen jag har nämnt tidigare, förhoppningen är att om jag inte blir frisk, så blir det åtminstone lättare att behandla (troligare så). Jag strålar inte fullt så mycket mera, maken har fått komma hem igen, det är bara barn och gravida som ska hålla sig på avstånd från mig ännu någon vecka.

Jag mår okej, jag har haft motsvarande symptom som när jag var sjuk, men det är övergående. Positivt sett, har det varit roligt att se hur många som bryr sig om mig och hör av sig och frågar hur jag mår. Familjen har dessutom hämtat lite smått och gott åt min redan de första dagarna; chips & choklad (de känner mig så väl - det hjälper väl mot allt?), svärmors bladsaft (jag skulle dricka mycket...), blommor etc...

På bilden till höger ses så väl blommor (jasmin) och saft jag fått. Ljusen, servetterna och servettställningen är "retail therapy", eftersom jag var via ikea då jag skulle få min strålning.... (Jag köpte också lite krukor [1] [2] och en blomma.) Maten jag lagat är svamppasta, som ni sett (och fått recept) på bloggen förut; jag bara skippade majsen denna gång.

Jag fick också en ny kompis som sällskap..... Nämligen en bläckfisk som också fungerar som tesil - "floating octopus tea infuser" (teefilter schwimmende krake, gallegianti polpo infusore - tycks låta kul på alla språk). Skitskoj!!

Här fick min bläckfisk-kompis göra sällskap med lite kardemumma-skorpor jag bakat (recept enligt Flera Favoriter - you know the drill) och Lemon Curd, som jag lagat för första gången. Jag använde det här ica-receptet för Lemon Curden. Skorpor och lemon curd var en fantastisk kombination - ser fram emot att experimentera mera....

Pang!

Sportlovet börjar lida mot sitt slut, och detta symboliseras genom att skjuta sönder vändagsballongerna jag hämtat hem från skolan. Detta är de fakto också det enda jag motionerat under sportlovet - jag har inte ens haft "stick- och virklov" som ifjol, för jag har inte haft energi. Däremot har nog svettats och pulsen har gått i taket, milt uttryckt,  så man kan säga att jag motionerat redan av att gå mellan soffan och kylskåpet? Förklaringen till detta är hypertyreos, för andra gången. Lyckligtvis hjälper medicinerna och jag känner mig redan i alla fall lite bättre. Snart ska jag väl orka ta itu med vardagen igen, och det bättre än jag orkat sista tiden.

Då jag inte orkar sticka eller virka, då är jag sjuk - det kan man ju konstatera. Men dödssjuk är jag ju inte, så lite har jag orkat handarbete i alla fall. Mössan jag har på i bilderna är Mocha Hoodie Hat ur Creative Knitting winter 2013 - min nya favorit (engelska) sticktidning. En annorlunda mössa, snabbt stickad i tjockt garn - riktigt fin tycker jag själv!

Garnet jag använt är ett restgarn från ett annat projekt, som jag inte hunnit visa här på bloggen ännu. Ni har något att vänta på.... :) Det är Sandnes Alfa, som säljs till rea-priser hos Pirjon Lanka eftersom Sandnes slutat tillverka garner (som jag förstått). Kiva garn! ....nästan så jag är dum som berättar, får gärna finnas kvar garn om jag kommer på flera lämpliga projekt.... Samma garn använde jag till Jockes reflexvantar.

***bonus bild***

Jag vet att jag visat mycket hjärtigt redan [1] [2],  men jag kan inte låta bli att visa söta Egon!
Han hejar på Finland som ni vet (förgäves?),  men han hittade ett hjärta jag stickat tidigare - och det passar så bra! :)