Dagens namnsdagsbarn!

Det är inte länge sedan sonen firade namnsdag, och idag är det makens tur. Hurra, hurra, hurra! Vi har alla tre namn på man, så det finns att fira, minsann. Och gubbarna mina är så klart värda att firas! (De delar visserligen på ett namn, så det är ju "bara" 8 olika namn trots allt.)

Det blev ett litet namnsdagsbroderi, broderat med kedjestygn (precis som hans lilla vändags-överraskning som ni ser HÄR). 

Jag är nyfiken, firar ni namnsdag? Svara gärna på enkäten som ni hittar uppe i vänstra hörnet på bloggen. Gärna får ni kommentera också hur ni firar isf. Säga grattis? Skicka kort? Namnsdagsbarnet får välja vad det blir för mat och/eller efterrätt? Eller t.o.m. kalas med presenter? Det finns ju så många sätt. :)

Glad vändag!

Glad vändag allihopa! Jag är lika barnsligt euforisk och kär som jag brukar vara på alla hjärtans dag (och andra dagar). Jag känner mig så lyckligt lottad med min fina familj, som ni förstår. 

Det lilla broderiet är som ni ser främst riktat till min man, som jag varit tillsammans med i snart 10 år (det får ni höra många gånger än - det är ju vårt jubileumsår också, inte "bara" Finlands, men jag kan ju helt larvigt hoppas att kärleken sprider sig (det är väl inte larvigt?). Jag gissar att det var typ 9:e gången jag lovade att "näe, inga presenter så klart", men ändå har jag något smått åt honom, typ ett litet broderi. Och jag fick godis *fniss*, han vet. 

Monogrammet är broderat med kedjestygn i samma stil som det på ena kökshandduken till styvsysters bröllop (fast det var broderat med plattsöm). Jag fick till det med våra bokstäver också!

Då är det väl bara att duka fram med min hjärtliga tévärmare, hjärtliga underlag och allt annat hjärtligt jag har och "go all in". Jag har ju fixat något smått de flesta år och har samlat på mig attiraljer till denna dag. Här ser ni tidigare vändags-inlägg. 

Är ni också "all in", eller hur firar ni? Eller ni kanske väljer att inte fira? 

Glad lilla jul!

I helgen har det firats lilla jul (alltid innan första advent!), och som jag skrev senast har jag gjort vissa förberedelser... Det var ju Filips första lilla jul - och han var den sötaste tomte man kan tänka sig! Han kanske inte kommer att komma ihåg den här lilla julen, men jag kommer alltid att minnas min söta lilla fina tomte! Perfekt timing för nya traditioner med andra ord! Ja, en del nya traditioner är ju oundvikliga i och med en ny familjemedlem i och för sig, andra är mera fria till sin natur. 

Vi har tomtat, vi har tänt julbelysning, vi har druckit årets första glögg, vi har öppnat paket, vi har julpyntat, vi har fått lite besök.... Vi har haft en strålande lilla jul!

Dags för nya traditioner skrev jag, och än en gång lite inspiration från Amerika, men annars firar vi rätt traditionsenligt nog tycker jag....

Jag valde att ha olika motiv på tyget till alla sockor, men alla har ändå vit bakgrund som den gemensamma nämnaren. På det viset matchar de, men ändå inte. De broderade bokstäverna (som jag är särskilt nöjd med, jag tycker de blev fina!) gör ju också att de passar ihop.

Enligt mönstret skulle det vara ett annat motiv uppe vid vikningen och ett tredje till foder. Jag hittade inget lämpligt motiv till vikningen så det blev samma som fodret - ett gammal lakanstyg. Så det är som vanligt inte exakt enligt instruktionerna, men det var ändå jätte bra att utgå från något. Jag tager vad jag haver som vanligt. Inget annat kunde blivit bättre ändå, känns det som. Det trots att de blev ganska snabbt gjorda, men inget fusk, jag övervägde brodera med maskin men övergav tanken när jag såg hur snygga de blev - och det här är ju så mycket snyggare - ordentligt ska det vara!

Jag har varit inspirerad att göra julsockor ett tag. Skulle jag valt att sticka skulle det dröjt länge, i alla fall att göra tre stycken, men att sy (på mammas overlock maskin speciellt) gick fort! Kanske sockorna dessutom håller formen bättre då de är sydda? Jag är verkligt nöjd med resultatet hur som haver!

Torsdag-morgon fick jag för mig att börja kika inspiration på nätet, jag hittade det här mönstret - som var fantastiskt! På morgonen var jag och handla knappar till Filips jultröja (som är på slutrakan - blir klar idag eller allra senast imorgon) till pirjon lanka och hittade då också tygbitar i lämpliga storlekar (50 x 70 cm färdiga bitar i olika julmotiv - visade sig vara perfekt, jag utnyttjade tyget till max och gjorde så stora sockor det gick med det materialet!). Under Filips dagslur hann jag både rita mönster, klippa och sy - samt äta och prata med överraskningsgäster (han hade en skilt lång lur iofs). Följande dag broderade jag våra monogram på morgonen och under dagsluren. Sen har de fått vara i gömman tills jag hade passligt tillfälle att hänga upp dem i smyg. Ibland hinner man med mycket!

Vi har ju visserligen öppen spis, men sockorna passade inte att hänga där, men här blev bra tyckte jag.

Fyllda med julklappar var sockorna också, naturligtvis. Små klappar, som det ska vara till lilla jul. Inget extra, men ändå extra. Tidningar, choklad, tipex och deodorant - en sjungande snögubbe till min lilla gubbe. Ja, och min lilla gubbe hade ju varit så snäll i år så han fick ännu mera paket förutom vad som var i sockorna dessutom. :p

Här gömmer sig tomtar i alla vrår minsann..... :p

Litet åt den lilla

Det har dröjt innan vi haft tillfälle att besöka den minsta lilla söta flickan i bekantskapskretsen. Hon som gjorde att vi fick anledning att fira babyshower i somras, ni vet. Men äntligen blev det nu dags, och trots att barnen växer så otroligt fort, uppenbart då den lilla var bredvid min stora halvåring, så var hon ju så liten så liten ännu, 1 månad gammal. Och söt så klart. 

Naturligtvis hade vi med en liten present. Jag hade broderat en uggle-dregellapp. Jag har sytt i samma modell som Filips senaste dregellappar, denna gång i gult våffeltyg så jag hade rutor som underlag för korsstygn. Mönstret till ugglan hittade jag i en World of Cross Stitching -tidning. (Kul tidning att köpa ibland, finns ju så massvis med mönster i en enda tidning redan.)

Dregellappar behövde/behöver min Filip iaf. Jag tyckte åtminstone att det var kul att ha olika, olika färger och olika motiv som matcha till olika kläder. Fram för allt är det praktiskt - det är lättare att byta en blöt dregellapp än en blöt jumper.... Även Filip har naturligtvis en broderad dregellapp, den ser ni i det här inlägget. 

Nu hoppas jag att vi ses snart igen. Filip gillade nämligen att leka med storebror. Spännande med stora pojkar och kul med nya leksaker - det blev fart på min pojke minsann, bokstavligen. :) (Heh, ja, mamman var nöjd också - njöt av sällskap och goda muffins.)

M + N = Sant

Som jag skrev i senaste inlägget, blir det nu paus i Fruntimmerssockan, för jag har, tro det eller ej, bättre för mig.

Igår var vi på bröllop! Bröllop är ju alltid vackert, vigsel ute på en rågåker (styvfar kom körandes med en gammal fin traktor med bruden i skopan!) då egen (styv-) syster gifter sig gör ju verkligen inte saken sämre. En lycklig lyckad tillställning helt enkelt! 

Jag har fått lite av fotona min mamma tagit, jag ska låta bilderna berätta hur fint det var då Maria och Niklas gifte sig!

Bruden anländer med sin främma....

...och åker från åkern med sin äkta man. 

Den här bilden är bara så fin! Lyckan lyser om dem alla!

...vi var också nöjda att vår lilla pys var rätt nöjd på den stora festen, och att han lät oss stanna så länge att vi fick smaka kakan - en bröllopskaka i form av en stubbe (!) - ni ser den bli gjord HÄR om länken funkar. 

Bröllopsgåva är alltid svårt... Nu för tiden har ju folk det mesta de behöver redan då de gifter sig, men gärna vill man ändå ge en present, ett minne, och inte pengar. Jag fick en bra idé!

Kökshanddukar med monogram är traditionellt, men dessa har ändå med en modern touch. En kökshandduk med brudparets initialer med hjärta emellan ( i hopp om att kärlek alltid ska binda samman Maria och Niklas, om vi vill vara lite blödiga - men det är ju sant: önskar dem alla lycka!...), och ett med ett stort S - jag vet hur stort jag också tyckte det var att byta efternamn, och alla tecken tyder på att denna brud tycker lika. 

Dessutom fick de min kokbok, som de (konstigt nog) inte hade. De gillade bl.a. tomatsalsan jag hade med PANGsionärsfesten, min mammas köttbullar var det tal om då dessutom - dessa recept och mycket mera finns det i kokboken. Majoriteten av recept är ju som mamma lärt mig, och mamma är förstås "extra-mamma" också åt Maria, så recepten uppskattas säkert. 

...och ett litet minne av mig i hörnet.... ;)

Läderbröllop

Tre lyckliga år som gifta har gått - vi har fått vara med om både stort och smått

Störst av allt är att vi nu har en liten pys - som också är med i vårt mys

Tre år som gifta betyder läderbröllop - se bara här. Varje år håller jag med om att vi inte ska ge presenter.... men så kommer jag på något perfekt, och då går det inte att låta bli - som det ska vara med presenter egentligen. Bomull första året var ju inte svårt, papper fick vi till ifjol. Lädergåvor kan vara dyra, men jag kom billigt undan (om man räknar pengar, att sy i läder kan kosta några droppar blod - fick nog några stick i fingret...). Jag hittade lite överbliven läder från det här projektet - mitt fodral till läsplattan. 

Klart min make behöver ett fodral till solglasögonen! Och för att han inte skall tappa bort sin fina gåva han fått av sin fru, broderade jag, på maskin, hans initialer. För att glasögonen ska hållas kvar sydde jag fast ett knäppe; för hand - det var då jag fick mig några stick i fingret... Men tadaa! Jag är nöjd, och det var nog maken också! 

Besticken var en bröllopsgåva, liksom de hjärtliga servettringarna kan vi väl säga, som är likadana som de vi hade på bröllopet. De fina tallrikarna är arvegods. 

I övrigt firade vi ju som vi brukar med god mat. Jag blev bjuden på kyckling i pepparsås med pommes anne och egenodlade morötter skördade av sonen (eller iaf var han med i bärsjalen när jag tog upp dem), allt tillrett av maken.  

Kyckling hör till mina favoriter, pepparsås till makens - så det var ju en perfekt kombination.

Pommes Anne är tillrett enligt Morbergs recept.

Morötterna våra växer fint och behövde gallras, därför tog jag upp några små med sonen. 

Vi kan ta en extra titt på det vackra blomsterarrangemanget i hjärtformad skål, som svärmor hämtade åt oss. Hon är så skicklig på att plocka ihop blommor från sin gård. 

Muurikkaplättar på bröllopsdagen har blivit tradition, en bra sådan. 

Sist men inte minst, ett gott färskt bröd till kvällsmål. Jag har blivit väldigt förtjust i kalljästa bröd, som jag tycker är väldigt praktiskt (speciellt ifall Filip och jag inte är överens om tidsplaneringen) - och gott och enkelt dessutom! 

Jag har tidigare lagat nattjästa havresemlor och frukostbullar. Nu var jag sugen att laga en limpa och det blev kalljäst råglimpa enligt Lindas bakskola. Jag har förut använt recept enligt Lindas bakskola, tror jag varit nöjd varje gång. Så också denna gång, super-nöjd. Det var lika enkelt som gott, och då menar jag verkligen jätte-gott!

Vi hade en bra bröllopsdag med andra ord! :)

It's my party and I'll cry if I want to

Den sången skulle passat perfekt senaste lördag, då vi firade Filips dop. Han skrek när han ville (i kyrkan), sov när han ville (hela kalaset) och smilade när han ville (före och efter mest). Men det var hans dag och han bestämde. (Alla dagar är väl i och för sig Filips dagar, som det ska vara antar jag.)

Kalas var det i alla fall, hoppas gästerna var nöjda fast de inte fick se så mycket av Filip. Filip var nöjd då han fick som han ville, och gladde sig åt alla fina presenter.

Och så hade jag bakat förstås:

Jag ville göra en fin men enkel kaka - det är nog med annat att fundera på inför ett dop. Detta tycker jag blev perfekt - en paket-tårta. Jag gjorde helt enkelt två stycken rulltårtsbotten som jag skar i lämpliga bitar, fuktade med rabarbersaft, fyllde med kvarg-gräddblandning och jordgubbssylt, täckte med vit marsipan och så var det bara att fixa till rosetten av blå marsipan. Rätt enkelt, men ändå effektfullt.

Det blå temat fortsatte (jag är ju inte så mycket för det där könsneutralt.... snart säger Filip själv vilken färg han ville ha, den här dagen blev det blått) då jag gjort blå brysselkex inspirerat av Bella på Villa Alén. Som hon skriver är det ju lätt att byta färg. Jag gjorde även blåbärsgrottor (ska det vara blått så ska det), och bytte bara sylt från hallon- till blåbärssylt i klassiska hallongrottor. 

Båda kakorna är lätt att göra mjölk- och äggfria, vilket var bra då Filips kusiner var på besök. (Klart det när morbror med fru blev gudföräldrar.) Kexen är naturligt äggfria, och så använde jag helt enkelt mjölkfritt "smör". Det märks ingen skillnad alls i varken smak eller utseende.

Bullarna var inte blå. Däremot var även de mjölk- och äggfria. Därför blev det inte kanelbullar, då smöret tog slut, utan det blev rabarberbullar istället - jag hade lite rabarbermarmelad kvar jag fått i present från min klass på jobbet. (Jag gjorde också vanliga bullar med socker på, vilket brorsbarnen föredrog....)

Fotat 13:e maj

Jag kan väl knappast skriva ett blogginlägg om Filips dop utan en bild på huvudpersonen? Nu då namnet äntligen är officiellt (konstigt system att det blir officiellt först med dopet - jag har alltid lärt mig att man inte får namnet i dopet utan "bara" tas upp i församlingen....) passar det väl bra att visa denna fina FILIP-dregellapp jag broderat. Denna modell är mycket bättre än den tidigare jag sydde (jag tog modell av en köpt som passade, och ritade/sydde bara av). Jag sydde i våffeltyg så är det lätt att brodera med korsstygn. Nu vet alla att det är en liten Filip vi har; Filip Kurt Valdemar. 

Gott nytt år 2016!

Julens hemligheter, del 2

Jag broderade ju kökshanddukar i somras, och tyckte då det var en väldigt kul - och traditionell - idé!

Nu till julen insåg jag att det är en väldigt bra julklapp också - även i sista minuten om behov finns.

Att brodera initialer är ju en idé, men om man ska brodera till ett par är det ju lite svårare... Även om man vet vem i paret som står i köket och de facto använder kökshandduken...

Jag hittade den här lösningen då jag broderade en kökshandduk till mina svärföräldrar till jul! Med önskan om ett gott nytt år 2016!

Ett gott nytt år önskar jag också mina bloggläsare!

...och vill ni, så hinner ni brodera en kökshanduk ännu idag...  ;)

Jag har en känsla av att 2016 kommer att bli ett mycket spännande och annorlunda år.......

Mönstret till siffrorna snodde jag härifrån. Sen var det ju bara att mäta ut mitten på kökshandduken osv... Jag valde en silver-tråd då jag tycker silver passar bra till nyår, men den var lite styv vilket gjorde stygnen mindre snygga... Men, nåja.... Jag är nöjd. :)

Post!

Finns det något bättre än att gå till postlådan och finna en trevlig överraskning?

Riktigt gammaldags post - brev eller kort från en vän, kanske någon liten present?

Nu i juletider vet ni ju precis vad jag menar. Många skickar ju fortfarande julkort precis som förr i tiden, även om andra gått över till elektroniska varianter. Jag har turen att få något annat än räkningar i postlådan nu som då året runt, även om det är mera sällsynt än när jag var tonåring. Då hade jag som mest kring 40 brevvänner världen över (jag tror det är dem jag har att tacka för att jag lärde mig engelska så bra, och därmed också att jag blev engelska-lärare), nu är det inte så många som aktivt skriver, och också bland de som skriver (inklusive mig själv) har aktiviteten sinat något. Det finns ju så många distraktioner här i livet. 

Men vänner ska man inte glömma! Så när min vän i England, som jag också haft turen att få träffa i verkligheten, verkar ha många bekymmer på gång, ville jag skicka något uppiggande - som hon också brukar göra för mig. Hittade ett väldigt lämpligt broderi i min samling, som jag knåpade ihop på några kvällar. Motivet kunde ju inte vara mera passande, eller hur? Hoppas hon blev glad. Hoppas det kom fram, trots att posten krånglar mycket så här i högsäsongen - men det är flera veckor sedan jag skickade det, så sannolikt har det kommit fram. Nu är det min tur att vänta på något trevligt i postlådan...

Allt på en gång

Mycket hände denna helg!

...trots att jag var hemma hela helgen, och gjorde i princip ingenting....

Men medan jag lov och sov på natten till söndag, var andra aktiva. 

Det kom en mängd Halloween-foton från familjen; brorsbarnen hade varit på Halloweenfest och styvsyster gjort pumpa-lyktor. Jag vaknade med andra ord inspirerad - och pigg extra tidigt efter en extra timme sömn pga klockändringen (som är så onödig, kan inte poängteras nog!), och gjorde en festlig söndagsfrukost! Halloween-inspirerad som ni ser - det är bara en vecka kvar ju!

En god ägg-smörgås, té naturligtvis serverat i min pumpa-tévärmare (som gjorde premiär halloween 2013 - se här) och en liten apelsinlykta (varför jag också drack färskpressad apelsinjuice...). Jag hade ju ingen pumpa hemma, men kanske jag för införskaffa i veckan.... Man tager vad man haver, som ni vet. :)

Igår firades också internationella pastadagen!

Kul med tips från kalendern om man har svårt att bestämma sig vad man ska äta...

Det blev lasagne, som ni ser. Inget vidare foto, dock - men maten var god.

I fjolårets inlägg (jepp, firade då också) länkade jag till mera information.

Snabbt vidare till nästa högtid! Om halloween närmar sig så närmar sig ju också julen! Det är bara att inse fakta, även om jag redan varit lite irriterad på att julpynt kommit fram i butikerna, redan. 

Men skall man handarbeta till julen måste man ju börja i god tid innan.

...jag var tvungen att söka fram ett julbroderi som kunde hålla mig vaken lite senare igår, i och med den tidigare nämnda onödiga klockändringen som alltid ställer till med problem för mig. Kanske jag sätter in en bild ibland i takt med att broderiet går framåt, som ett slags julkalender? ;) Visst ser man redan vad som komma skall, lite ledtrådar finns ju?

L.H.

Så var det dags igen. Att fira min namnsdag alltså. Så mycket firas blir det i och för sig inte, vanlig arbetsdag (förstås), och så ett extra möte där till - inget kalasas i år heller. Dock, får jag väl säga, har mötet ikväll en positiv klang, och mitt arbete är ju inte heller fy skam. Dessutom firar min familj mig om jag så "smiter" undan och jobbar eller inte. :) Sicken tur jag har, som är så bortskämd...

Jag fick ju min namnsdagspresent redan i förskott av mamma, vilket jag också redan hunnit visa i ett tidigare blogginlägg:
nämligen kökshandukar, tråd, penna som kan överföras genom strykning och mönster - allt för att kunna brodera monogram!
Verkligt kul idé - så ska ju husets texiler enligt tradition märkas, se här. Tur jag tyckte det var kul då, för det finns ju en hel del att märka....

Eftersom jag fick presenten i förskott, har jag handdukarna redan klara! Det gick snabbt och behändigt. Korsstygn har jag broderat förut, men plattsöm var nytt för mig. Se instruktioner här om du är nyfiken. 

Praktisk prydnad - perfekt!

Namnsdagsfiras tidigare år finns här till beskådning.

Nu blommar muffinsen

...och det är inga ovanligheter på Aspen - ni har väl sett det här inlägget. 

Men den här gången har jag inte plockat blommorna jag dekorerat med ute, utan jag har gjort dem själv av sockermassa. Idéen fick jag i senaste numret av Unelmien Talo & Koti.

Jag dekorerade mina blommande muffins genom att ta ut hjärtan av kavlad sockermassa,
sedan halvera hjärtanen för att bilda kronblad. Varje muffins har 5-6 kronblad, som sitter fast på muffinsen med glasyr.
Blommans mitt består av små godisar.

Dessa blommor passar ju på vilka muffins som helst. Jag gjorde kladdkaksmuffins, pröva t.ex. det här receptet.

...på bordet ser ni dessutom vitsopporna jag plockade igår... :)

Ni ska också få en smygtitt på mitt senaste handarbetsprojekt:
Jag skall brodera monogram på kökshandukar i äkta tant-stil med plattsöm.

Idé och material till detta är en tidig namnsdagspresent av min kära mor.
Jag är riktigt ivrig, som ni förstår...

Minsta lucian

Som jag gav vink om redan i ett tidigare inlägg har vi varit på dop, och det precis på luciadagen. Det var en liten Ellen det blev, prinsessan som fick Estelle-tröjan och en mössa jag visat på bloggen tidigare.

Till dopgåva broderade jag en haklapp åt henne. (Haklappen köptes färdigt [hos Pirjon Lanka], men broderiet har jag gjort själv så klart; snigeln enligt mönster och Ellen skrev jag dit själv.) Inte den mest praktiska av haklappar, jag medger, men jag hoppas att det är en av de finaste som kan användas vid festligare tillfällen. Så klart att en så fin flicka ska gå på kalas ibland...

Ellens mamma Jenny har också nämnt dopet, och mycket mer, på sin egen blogg.

....det kan alltså hända att det kan nämnas flera Ellen på min blogg, min egen guddotter är ju hennes namne.  Båda Ellen jag känner har faster och moster till gudföräldrar - det tycker jag är lite kul... :) Senast min guddotter Ellens sågs på min blogg (det har hon gjort ofta!) var i det här inlägget tillsammans med lillebror. Många i min familj dyker upp lite nu och då...

God jul!

Tomtarna finns överallt, denna är i broderad form. :)

Önskar er alla en riktigt god och fridfull jul!

Det har tyvärr inte blivit av att skicka julkort för vår del i år, något jag på ett sätt skäms lite för - men när det finns tusen saker att pyssla med är det väl kanske inte konstigt något blir emellan - och är kanske inte det viktigaste heller. Hoppas alla vänner och bekanta förstår jag inte glömt dem i alla fall! Bättre sent än aldrig, hoppas alla får en lugn och skön jul med mycket gott att äta i trevligt sällskap!

Skattjakt

...hade vi i somras när Ellen med familj var här [1] [2], och jag har nu fått foton att visa också! Naturligtvis passar faster på att skämma bort syskonbarnen lite, och därför ordnade jag en liten skattjakt, där Ellen som är duktig på att klura ut saker och ting fick leta runt i min lägenhet med hjälp av skattkartor/ledtrådar. (Tänk så mycket roligare det kan vara nästa år, när jag har större hus och gård ikring - ska vi tro....)

Någorlunda kan faster tydligen rita, eftersom Ellen hittade fram till skatten till slut!
Lite hjälp av mamma var nog bra...
Och skatten, den fanns ju till slut i en skattkista!

I skattkistan låg två paket: ett åt Ellen, och ett åt lillebror.
Ellen fick en tavla, och Elis en väst.
Tur för Elis att han har en storasyster som kan tyda skattkartor och öppna paket!

Ellen har ju förut fått en Pippi-tavla när hon fyllde två, och en tavla prydd av Herr Nilsson när hon fyllde tre - och nu fick hon alltså den sista i serien: Lilla gubben!

Och lilla gubben själv, Elis alltså, fick en uggleväst. Den skall nog passa en sådan liten herreman, med lite tur kommer det senare foto på västen i användning.

Mönstret till västen kan laddas ner gratis på ravelry.

Herr Nilsson är sen...

Den här gången har jag helt tydligt inte visat lika många inlägg efter min Sverige-resa som jag brukar. Vi reste dit i mitten på maj - när jag kom tillbaka återstod slut-stressen inför skolavslutningen (= provrättas och mera provrättas bl.a.); det är väl det jag skyller på...

Men visst vill ni ju se gudungens födelsedagspresenter, egenhändigt gjorda som vanligt? Året innan fick hon ju en Pippi-tavla, och i år fick hon - tadaa tadaa:

...en Herr Nilsson -tavla! :) Den föll i smaken, så frågan är väl när hon får Lilla gubben, så är serien komplett!

Mindre populär var den andra presenten, en väska jag sydde för att öva sy på symaskin - det första jag sytt på symaskin de facto. Bra med olika figurer så fick jag öva olika stygn, att svänga etc... "Mamma, jag tycker inte om den där" sa Ellen... Trots E'et jag lagt till, eftersom jag vet att det är hennes favoritbokstav... Nåja, hon är ju inte dum, ungen, som väl förstod det var ett test-projekt. Tur jag lagt ett paket med Herr Nilsson inne i väskan.

En bild på huvudpersonen, naturligtvis, när hon blåser ut sina tre ljus!
Stora damen! :)

Sverige, Stickning & Sötnos

Dags att berätta mera om Sverige-resan, som jag nämnde tidigare... (Bättre sent än aldrig - vi reste 1-5 juni, så ett litet tag sedan...) Stickning och Sverige säger sig självt - sötnosen är min söta guddotter (också självklart[?]) - men så fick jag allt att börja på S... :) 

Visst var det kanske lite "vemodigt" att lämna Åbo denna gång (dock beror minen på solen) - när jag for till Sverige var jag ännu Åbobo - när jag kom hem var jag Raseborgare!

Resan gick till som den brukar - Irish Coffe i baren (och en smörgås och något sådant...), och konjak med bok i hytten.
Jag läste del 2 av The Friday Night Knitting Club av Kate Jacobs (läs mina tankar om del 1 här): Knit Two, och mamma läste del 3: Knit the Season. Jag har precis läst ut 2:an, så jag kan tänka mig att jag skriver något om den snart...

Jag hoppas jag inte verkar fixerad, men jag köpte naturligtvis en sticktidning! (Det är iofs den sidan av mig som framhävs här på bloggen, så fine.) Jag hade tänkt mig att jag skulle köpa något på svenska, passa på i Sverige liksom, men uppenbarligen blev det Simply Knitting (på engelska, daa-a) - en tidning jag blev så förtjust i, att jag nu har börjat prenumerera på den! ...väntar med spänning på att jag skall få den hem på posten... (Vilket dock sker först i augusti, missar tydligen juli... :(

Här är orsaken att vi for till Sverige, eller en stor del iaf, att fira Ellens 2-års dag! Det var naturligtvis också väldigt trevligt att träffa föräldrarna, min bror och min namne. :) De bor så långt borta, besöker blir få o korta - men ack så trevliga! Snart hoppas jag de hälsar på här... (Det har jag visst också nämnt tidigare...)

Fyller man år ska man få paket. Ellen gillar paket. Massor! Hon fick två presenter av mig, den första, som jag skickade med post, visar jag på bloggen senare (handarbete!), jag väntar på bättre bild först, men den andra kommer här: Hon fick en tavla av en av sina stora idoler: Pippi! På bilden öppnar hon paketet med pappa sin...

Det var inte lätt att få tag på Pippi - jag visste ju att det var just Pippi som skulle bli en bra present! Inte hade de Pippi-tavlor i nån handarbetsbutik i Åbo, inte hittade jag på nätet (att köpa vill säga, jag såg nog via nätet att det fanns - klart det finns!)... Men så kom jag ihåg Vörå Handarbetsaffär, som jag ofta besökte i Vasa! Jag ringde dit - och jovisst hade de Pippi, som de skickade på posten så jag kunde brodera...

Här ser ni Pippi lite bättre... :)