På ett litet hörn

...var jag med gamlas dans igår. Ett väldigt litet, men det passar mig. Precis som jag tyckte det var så kul att jag fick komma med på ett litet hörn på årets abi-middag, av en ren slump, men åh så kul! Det var alltså då jag såg kollegorna efter bowlingen, som jag bloggade om HÄR.

Bland alla gratulationer till sonen på telefonen, såg jag också bilder från gamlas dans via fb igår, från skolor och frisörsalonger som gjort frisyrer (bl.a. CaMi's salong - min egen frissa och vän). Och jag tänkte att vad kul att jag också skulle få leka frissa! Ni som följt min blogg vet att jag tycker om att pröva olika frisyrer, HÄR sen ni inlägg var jag också fokuserat på det. 

Det var alltså min kollega och goda vän som kom på en liten visit igår medan sonen sov och innan hon skulle vidare på dans. Det är sällsynt att jag lagar håret åt andra än mig själv, men visst har det hänt förut. Jag har ju faktiskt bl.a. haft "frisyrkurs" i skolan på temadagar och liknande, trots att jag bara är en "hemmafixare" också på det området.

Eftersom jag är ovan att fixa håret åt andra tar det lite längre tid än åt mig själv, men vad gör det när det finns så mycket att prata om. Dessutom så ser jag ju bättre vad jag gör, så jag är kanske petigare. Men jag tror vi blev nöjda till slut båda två! Nu väntar jag att höra om frisyren höll hela kvällen och om hur roligt det (antagligen) var, men klockan är ju så lite ännu (inte ens sju), så jag räknar med att vänta lite till. 

Sonen kunde skatta sig lycklig att det råkade vara hans födelsedag, för han fick faktiskt en liten present också. En bok, som jag läste om och om igen på kvällen, han hämtade den själv åt mig. Tydligen är boken om polisbilen roligare än Bamses pottbok, som vi själva gav (bl.a). Jodå, jag förstår det, han är ju inte dum, min 1-åring. Vem skulle vara dum nog att tycka att pottan är roligare än en polisbil? (Mamman tycker dock pottan kunde vara användbar.......)

Det var faktiskt inte första gången jag lekte frissa. I somras fick jag också laga håret på en flicka i byn. Även den gången tog det längre än beräknat, men jag vänjer mig väl att laga åt andra också då jag får öva. :) Tror att alla parter var nöjda även den gången. 

Så där har vi det. Handarbete på beställning har jag gjort några gånger, se dylika inlägg HÄR. Tårtor på beställning har jag inte gjort, sa jag då det varit tal om mina tårtor nu efter de senaste babyshower-tårtorna [Jennys] och [Clarissas], men jag insåg sedan att mumin-kakan (som ni ser HÄR) nog var en beställning. Och nu är jag också frissa. Jag känner mig lite mångsidig och fingerfärdig för stunden. :) Så väl frissa- baknings- och handarbets-tjänster har så gott som alltid varit åt mer eller mindre nära bekanta och vänner kan jag säga. Kul!

These are indeed the years

Detta är huvudpersonens eget foto

"These are the years" skrev jag i ett inlägg tidigare, och syftade på att det verkar komma barn till höger och vänster nu... Det märks att det är i den här åldern de flesta får barn. I samma inlägg skrev jag att jag hört rykten om flera barn på kommande. Ryktena är bekräftade. Jennys babyshower bloggade jag om tidigare, och igår var det dags för följande väns babyshower. 

Jag fick igen äran att laga tårta! Jag förberedde dekoren samtidigt till Jennys kaka, som ni ju såg HÄR, och Filips 1-års kaka (som ni antagligen ser snart). (Ganska exakt på klockslaget började värkarna ett år innan jag körde hem från showern igår.... Intressant tanke!) Jag tänkte att om förbereder dekoren till alla kakor samtidigt så går det bra att laga tre tårtor på två veckor. Och jodå, uppenbarligen. ....visserligen är den 3:e kvar ännu, men....

Denna tårta blev himmelsblå med en stork och baby. Himlen är ju blå ovanför oss alla, men det var även i övrigt blått tema på gårdagskvällen kan jag berätta... Kakan blev fin tycker jag, och jag tror vi alla var överens om att det egentligen är en trevlig tanke att det är storken som hämtar babyn. Med tanke på hur jag kände mig den här dagen ifjol så... 

Presentöppning, gissning när babyn föds och lite lekar hör babyshower till. Jag hade förberett ytterligare en lek, som inte hanns med. Så nästa babyshower har jag en färdigt! Nu har jag dock inte hört några rykten....

Handsalva och choklad - lite bonus innan fodralet fylls med "nyttigare" grejer.

Clarissa har helt tydligt många händiga vänner, för många presenter var handgjorda, andra var noggrant utvalda - mycket fint som det ska vara. Även jag hade gjort presenten själv, min vana trogen, och hon fick ett blöjfodral. Ett exakt likadant som min kusin fick (som ni kan se i DETTA INLÄGG), även detta alltså sytt i samma gardinstyg. 

Jag tycker själv att blöjfodral är så otroligt praktiskt. HÄR ser ni mitt eget fodral, fyllt med blöjor och reservkläder, som det ska vara. HÄR ser ni sömnadsinstruktionerna jag följde. Än mer praktiskt är fodralet nu när Filip är större, och ibland far på äventyr ensam med far sin. Vi har ingen skild skötväska, utan den som tar Filip tar med blöjfodralet, var det för tillfället finns: byteskläder, reservtutt, blöjor, våtservetter, roskispåsar och tunt underlag. Det viktigaste! Beroende på när/vart man far någonstans kan man också stoppa med i väskan en bok, en leksak och mat. Far man bara en sväng till butiken räcker det med blöjfodralet, som ryms med i min handväska t.ex. ....det brukar inte behövas, men jag vågar iaf inte fara någonstans utan det. Man vet ju aldrig! Scouterna tror att de alltid är beredda, men det borde ju vara mammornas ordspråk - alltid redo. 

Clarissa verkar vara redo för vad som komma skall, så mycket man nu kan förbereda sig. :) Fint inrett baby-rum, många fina presenter, många vänner som hjälper vid behov... Det är bara att hålla tummarna!

Baby shower -dags!

Min kompis foto som jag helt fräckt snott från FB. ;)

"Nu skulle det vara dags att ordna babyshower för Jenny och bebis nr 2" plingade det till i inboxen för ett tag sedan. Det skulle det. Igår var det så dags. Vi smög oss in då huvudpersonen var utlurad på promenad (helt lurad var hon inte, men lite passligt överraskad ändå) och ställde fnissandes igång.

Även detta foto är snott. ;)

Jag fick till en kaka även denna gång. Med lite planering och genom att sprida ut de olika skedena av bakning och dekor på flera dagar, inspiration från internet och hjälp från maken får man till en snygg tårta även med en busig "jätte-snart" 1-åring i huset - i alla fall med en snäll sådan. Denna gång blev det uggla, tutt och skallra som prydde tårtan. Ni ser på färgerna vad det väntas "för sort", eller hur?

Detta var nu min 4:e baby shower tårta. Jag har gjort två blå och två rosa, till två mammor - båda har nämligen väntat två barn. Här ser ni min blå magkaka, min rosa fotkaka och min rosa nalle-kaka med baby-byksträck. Klickar ni på länkarna ser nu ju dessutom de handgjorda gåvorna, fast första gåvorna hade jag i skilt inlägg, de ser ni här: [1] och [2].

Denna gång valde jag att sy istället för att sticka, och gjorde så till både baby och storasyster! Syskon-matchade byxor är väl aldrig fel, och roligt för storasyster hoppas jag. Samma mönster jag brukar ha, ur Ompele lapselle (1987). Minsta storleken var 70, men jag sydde utan sömnsmån (så jag hoppas det blev typ 62-68), och med rejäla resårer som man kan vika upp vid benen och ner vid midjan - då går det med lite tur att använda från ca 56. Man får väl se vad det kommer för en guldklimp. :) Förr eller senare passar de, men jag hoppas så klart på lång användningstid. Storasyster fick storlek 100, hoppas även det passar.

Jennys eget foto. Det var också Jenny själv som vann Filips tuttflaska, som han endast prövat en gång. Hon gissade nämligen EXAKT rätt antal godis. Visst brukar hon vinna, men med sådan stil! Helt otroligt! 

Det var en super-trevlig kväll! Mycket gott att äta (också saltigt gott förutom kakan) och mycket hade vi att prata om - både om barn och annat. Och när jag väl kom hem sov pojken, och maken gjorde uppdateringar på min dator. Hur perfekt är inte det?

Nytt liv

Jag är ett stort fan av benvärmare! Jag har oftast leggings eller kjol, vilket kan vara lite svalt när det är kallt ute, men det är lätt att dra ett par benvärmare utanpå. Snyggt också tycker jag. Snabbare går det än att byta byxor / dra andra byxor utanpå, när jag dessutom ska klä på min lilla herre när vi ska ut. Ja, och huvudpoängen är ju att de är varma. Dessa, vid namn ballerina stickade jag 2014, ni kan läsa mera om mönster etc i det HÄR inlägget. 

Men de blev smutsiga när jag använde de för någon vecka sedan. Jag stötte benet mot bilen när jag krånglade vid bagageluckan. Ni vet, barnvagn vikas o ska in och ut från bilen nu för tiden. Krångligt. (Nja inte så värst. Jag har fyndat en bra barnvagn åt mig nog, för 5 euro [!], men innan man vänjer sig, och ni vet ibland...) Jag slängde dem i tvätten på 40 grader. Det har jag gjort förut med många stickade plagg, men inte de här tydligen....

De krympte till ungefär halva längden, bredden var väl på ett ungefär den samma tyckte jag. Jag mindes ett tips jag läst någon gång. Om man blöter förkrympta stickade plagg i lite vatten blandat med balsam, blir det därefter lättare att dra dem tillbaka till originalform. Efter det ska man skölja ur balsamvattnet så klart. Jag prövade. 

Det fungerade, benvärmarna liknande sig själva igen efter balsambehandlingen. Men de var dock aningen mindre. Kunde jag dragit ut dem mera? Kanske... 

Stickkvällar har många fördelar. På senaste träffen, som ni kan se i det HÄR inlägget, berättade en i gänget, kollegan, att en annan kollega sökt benvärmare i butikerna till sin flicka men inte hittat. Det finns alltså ett behov av benvärmare! 

Jag måste ändå tipsa, om även du som läser söker benvärmare, sticka dessa - det är stickade på 7:ans stickor så det går på nolltid även om du är nybörjare, verkligen. Det är endast en enkel fläta på dem, en trevlig utmaning för en nybörjare (som lätt klaras av!), och en fin detalj för alla. Mönstret hittar ni HÄR (av drops). Mina är stickade i Sandnes Garn Alfa, det gick åt nästan 4 nystan (+ lite kontrastfärg av vad som helst...).

Ni förstod hur historien skulle sluta - klart tjejen skulle få mina benvärmare! Rena och med balsam-behandling. ;) En aning tovade och extra varma kanske.... Jag blev på så väldigt gott humör då jag fick de här fina fotona på den här söta flickan, och fick dessutom lov att dela med mig av dem. Mina benvärmare har fått ett nytt liv och ett nytt hem. De kommer till ännu bättre användning hos henne, det ser man ju direkt! Hon har ett fint namn dessutom, jag har alltid tyckt om namnet Linnéa. :) Så hette min mommo också i mellannamn (och min svärmor). Det var meant to be. 

Stickkväll nr 1, 2017

Jag börjar långsamt kliva ur "bebis-bubblan". På tiden kanske, jag skrev ju tidigare att vi inte har någon baby här hemma mera, utan en toddlare. Jag är glad att vi får skynda långsamt, han är ju så god, och växer så fort. Han börjar klara sig mer och mer utan mamma (eller mamma börjar förstå det?). Senaste helg var vi först på 80-års middag - Filip stannade hemma och visade glatt farmor och farfar sin vilka ställen hemma mamma inte låter honom gå till (hehe), och dagen efter var jag på stickkväll, och lämnade gubbarna hemma att rå om varandra. 

Det är nu ganska jämt ett år sedan den här "stickkvällen", så det är ju lämpligt. Klicka på länken om ni inte vet vad jag menar.... ;)

Stickkvällen var hos mamma, och vi var en kvinna kort - oj vad det var trevligt att träffas igen. Alla har vi ju våra skäl till att det ibland är svårt att hitta tillfälle. Det blir mera prat än handarbetas på ett sätt, men det är ju inget fel på det! Alla bitar behövs ;)

Mamma har hittat så fin användning för skålen hon fick till julklapp, se DETTA inlägg.
På dörren hade hon en fin välkomnande "dörrkrans" (vill ni tjuvkika? Gör det HÄR), så det var tydligt handarbetstema denna kväll. 

Prat, handarbete - och jo, något gott att äta! Som ni läste i det HÄR inlägget har jag ju flera kakor/tårtor jag vill pröva på (igen) snarast, så jag hade tur som fick provkaniner. Det blev vitchoklad cheesecake, och jodå - receptet var så gott som jag ville minnas, och får komma med i min kokbok. Håll till godo - här nedan får ni också receptet. Hoppas det inte dröjer länge till nästa träff...

Vitchoklad cheesecake

Botten:

175 g dominokex

50 g smält smör

Fyllning:

5 gelatinblad

200 g vit choklad

½ dl socker

2 ägg

2 dl vispgrädde

200 g naturell färskost

Krossa kexen och tillsätt det smälta fettet. Täck bottnen av en form med löstagbar botten med en bit bakplåtspapper och tryck ut smulblandningen jämt. Ställ i kylen.

Blötlägg gelatinbladen. Vispa ägg och socker till skum och tillsätt färskosten. Smält chokladen. Vispa grädden. Hetta upp 1-2 msk vatten och smält gelatinbladen däri. Tillsätt smält choklad och grädde i äggvispet och slutligen vätskan med gelatinbladen. Häll smeten utan på bottnen i formen, och låt stå i kylskåpet helst till nästa dag. Servera med färska frukter eller bär. (Jag serverade här med granatäpple.)

Dagens projekt

Jag förbereder mig för dagens projekt medan lillpysen ännu sover. Jag äter det sista av rågsiktskakan (se tidigare inlägg) och funderar vad jag ska baka till nästa. Men pysen vaknar, jag får skynda mig och väljer ett recept ur egen kokbok - som jag inte behöver läsa så noga...

Att baka går så smidigt med min hushållsassistent. Min lilla assistent är nyfiken och vill titta på, till skillnad från mixern (bredvid), vars oljud han ogillar skarpt. Jag knådar ju degen bokstavligen utan att jag märker, kan plocka undan i köket eller byta en blöja under tiden - båda har hänt. 

Lunchen blev baguette med kycklingröra (röran är vitlöksfräsch blandat med brynt kyckling) serverat med gurka och ost. Gott. Enkelt. Snabbt. Ja, och ni ser att jag fått sällskap?

Min kompis skrev till mig förra veckan och funderade på att sy byxor till flickan sin. Jag hjälper gärna att visa. Så jag hittade tyg i mitt lager (som bara växer utan att jag ens behöver handla - magiskt!) som vi båda kunde sy byxor av; jag sydde till min lillpys och visade, hon gjorde lika men någon modell mindre till sin tös. Tänk, det var ju inte länge sedan mamma visade åt mig hur man skulle sy....

Här syr min kompis sina första baby-byxor

Tanken var att barnen skulle sova när vi sydde. Nu gick det ju inte riktigt så, men bra gick det ändå. Tösen låna vagnen, och vi turvisades om att busa med Filip. När inte båda var nöjda i övrigt vill säga. 

Här ser ni resultatet! Två par fina byxor i lysande gult! Man vill ju inte tappar bort barnen sina... ;)

Avslutningsvis en throwback-bild från slutet av 80-talet. Jag, brorsan och styv-syrrorna (jag är den minsta.....). Vi hade ofta hemma-sytt vi också. Det tycks vara ärftligt. :p

Choklad & stickning (och lite rumpor)

Filip lyssnar då mommo läser "vems rumpa är det" som jag köpte på Ekenäs höstmarknad. Skitkul bok - alla uppskattar! ;)
Och jodå, han lyssnar faktiskt till böcker redan, han är en riktig bokslukare - både bildligt och bokstavligt sagt.

Nu i veckan var det dags för stickkväll igen. Det var ett tag sedan sist, och den gången fick jag inte så mycket gjort då den minsta deltagaren krävde uppmärksamhet. Även denna gången stod lillpysen för mycket av så väl underhållningen som programmet, som det ska vara - inga protester, men den här gången var det min mamma som fick mindre handarbetat (hon protesterade inte heller). :p 

Lite jobbat fick jag faktiskt också. Tur, det hade blivit en rejäl fnurra på tråden tidigare tydligen, och mycket jobb jag gjort blivit onödigt. Såå irriterande. Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och göra om. *suck*

Jag kunde inte låta bli att baka något gott till gästerna heller... Ni ser att det blev nyttigt, i alla fall om man får tro artiklar som den här eller den här.

Här har ni resultatet, chokladfylld kladdkaka. Megamums! Kakan är redan slut om ni tänkte vallfärda hit, förståeligt, ni får baka er egen - följ bara länken till receptet (som alltid direkt i titeln, men länka en gång extra så ni inte skulle missa).

PS! Kaffedagen närmar sig! Jag tänkte tipsa att den firas idag, men tydligen har datumet flyttats till imorgon - läs här. Bra så, jag hinner knappast blogga idag, men jag har förberett firandet - och nej jag tänker inte dricka kaffe, men nog smaka kaffe. Ni får se... ;) 

Välkommen maj!

Maj är här, och våren är ju verkligen i luften. Vappen firades, lite i förskott, med en stickkväll på Aspen. En riktig stickkväll denna gång, även om jag inte har några som helst klagomål på den förra. ;)

Det dukades med ballonger och serpentiner, som sig bör. Jag har på en poncho som blev klar i början av december; den passar väl inte riktigt som jag tänkt så den har inte blivit så flitigt använd, men är fin ändå på sitt sätt förstås. Två raka bitar sydda på varandra med hål för armar, kropp och huvud. 

Vackert mönster är det, det kan man inte förneka.

Mönstret kommer från Kauneimmat joulun käsityöt 2015 (passar hela året, inte bara på julen!), och jag använde igen Nako Moonlight. (Jag har stickat väska och topp i samma garn, då guld.)

Så här fint och smaskigt blev vårt knytkalas; alla hade med något gott att äta eller dricka. 

Mitt bidrag var syrlig chokladkaka. Den var såååå god! Ja alltså, allt som bjöds på var ju gott. :p Men choklad är ju choklad.

Så handarbetade vi förstås. Ja, eller - för mig blev det inte så mycket handarbetat just då, men ju annars ibland... 

Den här gången virkade vi alla bläckfiskar, "turvalonkeroita", att skänkas till förtidigt födda barn. Ni ser att de finns på bordet, och här på en annan blogg ser ni flera. Mönstret hittar ni här om ni också vill virka. 

Nu är min bläckfisk så gott som klart, men så det inte ska dröja ännu längre innan bloggen uppdateras, sparar jag det till ett annat inlägg. 

Julfint

Då det var dags för den traditionsenliga juldagspokern, som detta år skulle ta plats hos oss, förberedde jag mig på mitt eget lilla vis. Jag visste ju att det skulle bli en glad fest med ett glas vin eller en öl eller så, och bestämde mig för att vi behöver lite juligare drinkunderlägg för alla 15 gäster (inklusive oss). Jag hade visserligen bara ungefär ett dygn på mig, men det gick bra ändå. Mitt garnlager är stort, och jag hittade ett snabbt och lätt mönster för fina hjärtan, ni hittar det här. Det är i grund och botten en vanlig mormorsruta, med ett litet tillägg som bildar "bågarna" i hjärtat. Jag har gjort nästan exakt likadan förut här, men i annan färgskala - och färre.

Ljusstaken är en julklapp.  Japp, jag har varit snäll i år igen.
Jag upptäckte att Per Morberg har en likadan, se här, vilket gör det lite extra kul, inte bara fint. :)

Okej, jag hade förberett mig på andra sätt också. Jag hade ett "sötsakstorn" med marängrisar nederst, kanelhjärtan på följande våning, följt av pepparkakssnittar och slutligen den alltid välsmakande fazers blå konfekt. I det "saltiga tornet" hade jag små köttpastejer överst, osthorn i mitten och pizzasnurror [1] [2] nederst. På fatet bredvid fanns gurksnittar. Klicka på länkarna så ser ni tidigare inlägg om snacksen, oftast finns recept med. Det mesta var förberett i god tid och var nedfruset emellan, varför jag kunde bjuda på så många sorter mitt i julstressen.

Ute hade vi också förberett med facklor bl.a., så att gästerna skulle hitta fram.
Lite granris har vi fått till i snygga lådoruppe vid trappan.
Och så var det ju lite snöarbete att stå i, förstås.

Det är bra med gäster ibland, så att man fixar sånt man annars lätt skjuter upp.
Bl.a. har vi nu i veckan hängt upp våra bröllopsfoton på väggen, tidigare har de fått stå på bordet lutade mot väggen.
Vi har dessutom äntligen fått ett el-uttag i vår mörka hall, så vi kan lysa upp tillvaron.
Och, jag har en ny vas, en julklapp till, längst till vänster. 

Det här fotograferade jag dagen efter. Det var ju nämligen mörkt när gästerna var här, så de fick inte se vår vackra utsikt.
Det är här vi står och ser hur räven raskar över åkern, hur älgkalvarna jagar varandra (eller jagas av andra?) runt huset osv.
Vi är omringade av åkrar och har vacker utsikt vart än vi ser. Hur fantastiskt som helst.

Två flugor i en smäll, eller ännu fler. Jag passade på att fota lite flera julklappar samtidigt.
Köket är till för att användas (inte bara beundra utsikten) och jag har fått följande kokböcker till julklapp:
Leilas middagstips, Morberg firar jul, Senapsboken och Makroner. Blandad inspiration. :)
Leila och Morberg hör ju till mina favoritkockar, som ni säkert märkt, av blandade och helt olika orsaker.

En julklapp till fotograferad: en dyna till gungstolen som matchar tavlan ovanför - Drottning Blanka av Edelfelt.
(Råkar ju vara Edelfelt ovanför hyllan i hallen också. Tavlorna kommer från våra respektive barndomshem, och är ett exempel på hur väl våra smaker passar ihop.)

Vi hade för första gången ljus i takkan istället för en vanlig brasa, det hade blivit så varmt med fullt hus dessutom.
Så här hölls mysfaktorn kvar. 

En sista bild som inte alls har med varken festen eller julen att göra, men som visar en förändring till hemma som skett på sistone.
Min "sminkhörna" har nämligen fått flytta till sovrummet från klädskrubben pga platsbrist. Funkar bra så här också.
 Mitt gamla sminkbord, som ses bättre här, säljes för en billig slant om någon är intresserad.

Hjärtligt glad!

För några dagar sedan fick jag en bild på den här glada tösen!

Det leendet smittade snabbt av sig. Inte nog med att man blir glad av att se en sån sötnos,

det känns extra kul att höra att hon trivs så bra i tröjan jag stickade åt henne som nyfödd. 

Hon har växt, den såg nog jätte stor ut i juni...

(Mössan och sockorna har min mamma stickat, men i samma garn.)

Baby shower!

Baby's first shower of gifts. Min andra baby shower. Denna, liksom den förra ordnades hemma hos mig - med till stor del samma gäng flickor; läs blogginlägget om förra gången. Mamman var dock en annan denna gång. Vem? Ja det syns ju tydligt på bilden, på både ett och annat sätt. Jag tror vi lyckades bra med att överraska den blivande mamman, och att hon fick en trevlig kväll. :) Ja, vi andra hade förstås också trevligt.

Liksom senast, fick jag äran att göra tårtan. Jag var väldigt nöjd över tårtan den gången, men jag ville ju inte göra samma sak en gång till.... Inspirerat av spetstårtan jag nu lärt mig göra, blev det en sådan här variant. Denna hade en smak av jordgubb - och äntligen har jag kommit på hur jag gör spets utan allt för mycket pill (och svordomar)...

Som kan ses på färgvalet väntas det en flicka denna gång....

På bilden ovan ses ju för övrigt också en annan tårta, fin den också men inte god på samma sätt vill jag påstå: den mer eller mindre obligatoriska blöjtårtan.

Min vana trogen har jag naturligtvis dessutom stickat. Klart jag vill ge en present åt babyn. Till denna prinsessa skall det vara äkta vara - en likadan tröja som den prinsessan Estelle bar på sitt första officiella fotografi skulle det bli.

 Mönstret, från Suuri käsityö -lehti hittas också här på nätet. Mönstret till mössan kommer från samma tidning, nr 3/2013. Garnet jag använde är Kotikulta Sukkalanka, samma garn jag använde till den andra babytröjan jag stickat i år - många nya prinsessor (den prinsessan fick jag snusa på här om kvällen - härligt!).






**Tillägg kl 17:10 ***
Vill ni kika på Jennys eget blogginlägg om baby showern, och se mera bilder? Ja då följer ni naturligtvis länken. :)