tisdag 30 december 2014

August grillar

Här ser ni nu vårt nya vedlider bättre, som nämndes tidigare! Ännu omålat, men fyller annars sin funktion redan. 




Ikväll hade vi tur och fick kvällsmålet serverat av vår snögubbe, August. Typ...
För visst ser ni att August har grillspettet med korv i högsta hugg?
Ibland är det inte själva råvaran, utan "ståhejet" ikring, som gör måltiden....

Barn är friska så länge de leker... Ja ja... 

August fick för övrigt låna Jockes reflexmössa (reflexen som lite glittrar till av kamerans blixt). 
Vi har utnyttjat vintervädret så här långt,
bland annat grävt fram sparkstöttingar!
Oj vad roligt.
Sällan man ser spark-kälkar tycker jag. Är det gammalmodigt?

Hot Socks




Sista julklappssockorna - dock varken de sockorna som blev sist färdiga (vilket syns på bilden - nu har vi så vackert med snö och mera kommer det) och heller inte den sista stickade julklappen jag kommer att visa.... Jag kan erkänna att det garanterat blir det bästa till sist, vad gäller stickade julklappar, av de bilder jag fått som provsmak att döma.... Wait and see... :)

Men tillbaka till detta mönster: Sockorna är stickade enligt detta drops-mönster, i Hot Socks Spectra, vilket kommer i väldigt vackra färger. För ovanlighetens skull använde jag så tunna stickor som 2,5 mm, vilket betyder att det tog en god stund att sticka, även om mönstret i sig var enkelt. Garnet var något av ett impulsköp en gång i Lankamaailma Turku, men man får väl medge att det är vackert resultat; väldigt varma fina färger, stilrent mönster.

PS! Lankamaailma tycks ha garnrea, och man kan beställa hem om man inte far på rea-shopping till Helsingfors eller Åbo eller någon annanstans var Lankamaailma finns... Hemleveransen brukar vara väldigt snabb! Hurra! Måste kanske ta mig en titt... Hmm, vad behöver jag....?

måndag 29 december 2014

Vinterblomma






Svärmor har, liksom svärfar, varma fötter trots kylan vi nu upplever, -20 grader vaknade vi upp till här i Snappertuna! (Vi tände brasa, drack varmt té, och var redo för dagen.... Mysigt!) Även hon har nämligen fått en värmande egenhändigt tillverkad julklapp: Virkade blom-tofflor! Jag gjorde tofflor i samma mönster i samma garn (Novita Tahiti), dock i andra färger och till en annan person, till julklapp också ifjol. Jag har också använt mönstret, men några små förändringar, till mina egna rosett-tofflor. Ett mönster jag varmt rekommenderar m.a.o.; ni hittar det här.

söndag 28 december 2014

Black n' blue



Det blev inte många egenhändigt handarbetade klappar i år.... Men några blev det! En av dessa var en önske-klapp av svärfar, dvs han begärde själv ett par sockor! De är betydligt enklare än fjolårets traktorsockor (som blivit mitt nästpopuläraste inlägg genom alla 4 år jag haft min blogg med hela 1228 tittar hittills, följt efter syltasockorna med 5322 besök). Vad kan man säga, inget slår traktorer? Förutom sylt då, tydligen... Ja ja.... (Alla småpojkar ja känner, vilket är en hel del nu, är barnsligt förtjusta i traktorer, de större är förtjusta de också, men mera i smyg...)

Hoppas också dessa black n' blue -sockor passar bra, även om de som sagt är lite enklare.... De är också stickade i lite tjockare garn, novita isoveli (5 mm stickor). Men jag fick de klara i tid(!), trots att min energi återkom lite sent... Men den är här nu! Kan ju börja fundera på nästa års julklappssockor....

Het hund

Jag tar tillfället i akt att visa upp ytterligare en julklapp, som kom i användning direkt.
Den syns visserligen inte så bra, men lite kan ni skymta den:
en "dubbel-pannlapp" från Sainsbury's med hjärtan på.

"Bring a little love into the kitchen with our red heart double oven glove."


Heta hundar, dvs hot dogs, är alltid lika smarrigt! Den hugade lagar naturligtvis brödet själv. Jag använde mitt "vanliga" recept på hamburgerbröd, som finns i Flera Favoriter, (vilket semle-recept som helst funkar antagligen bra) och tänkte speciellt på följande saker:


  • Jag gjorde naturligtvis bröden ovala, för att passa korven. 15 st på en deg på 5 liter vatten passade våra korvar perfekt
  • Jag placerade bröden ganska nära varandra på plåten med flit, för att de skulle jäsa ihop något, på det viset är de mjukare då de inte får skorpa på sidan av bröden
  • Jag var extra noga med att knåda degen en lång stund för att degen skulle bli riktigt elastisk och fin
  • Jag satte på en fuktig kökshanduk medan bröden svalnade, igen för att skorpan skulle bli mindre kraftig

lördag 27 december 2014

Julfint

Då det var dags för den traditionsenliga juldagspokern, som detta år skulle ta plats hos oss, förberedde jag mig på mitt eget lilla vis. Jag visste ju att det skulle bli en glad fest med ett glas vin eller en öl eller så, och bestämde mig för att vi behöver lite juligare drinkunderlägg för alla 15 gäster (inklusive oss). Jag hade visserligen bara ungefär ett dygn på mig, men det gick bra ändå. Mitt garnlager är stort, och jag hittade ett snabbt och lätt mönster för fina hjärtan, ni hittar det här. Det är i grund och botten en vanlig mormorsruta, med ett litet tillägg som bildar "bågarna" i hjärtat. Jag har gjort nästan exakt likadan förut här, men i annan färgskala - och färre.

Ljusstaken är en julklapp.  Japp, jag har varit snäll i år igen.
Jag upptäckte att Per Morberg har en likadan, se här, vilket gör det lite extra kul, inte bara fint. :)



Okej, jag hade förberett mig på andra sätt också. Jag hade ett "sötsakstorn" med marängrisar nederst, kanelhjärtan på följande våning, följt av pepparkakssnittar och slutligen den alltid välsmakande fazers blå konfekt. I det "saltiga tornet" hade jag små köttpastejer överst, osthorn i mitten och pizzasnurror [1] [2] nederst. På fatet bredvid fanns gurksnittar. Klicka på länkarna så ser ni tidigare inlägg om snacksen, oftast finns recept med. Det mesta var förberett i god tid och var nedfruset emellan, varför jag kunde bjuda på så många sorter mitt i julstressen.

Ute hade vi också förberett med facklor bl.a., så att gästerna skulle hitta fram.
Lite granris har vi fått till i snygga lådoruppe vid trappan.
Och så var det ju lite snöarbete att stå i, förstås.
Det är bra med gäster ibland, så att man fixar sånt man annars lätt skjuter upp.
Bl.a. har vi nu i veckan hängt upp våra bröllopsfoton på väggen, tidigare har de fått stå på bordet lutade mot väggen.
Vi har dessutom äntligen fått ett el-uttag i vår mörka hall, så vi kan lysa upp tillvaron.
Och, jag har en ny vas, en julklapp till, längst till vänster. 
Det här fotograferade jag dagen efter. Det var ju nämligen mörkt när gästerna var här, så de fick inte se vår vackra utsikt.
Det är här vi står och ser hur räven raskar över åkern, hur älgkalvarna jagar varandra (eller jagas av andra?) runt huset osv.
Vi är omringade av åkrar och har vacker utsikt vart än vi ser. Hur fantastiskt som helst.

Två flugor i en smäll, eller ännu fler. Jag passade på att fota lite flera julklappar samtidigt.
Köket är till för att användas (inte bara beundra utsikten) och jag har fått följande kokböcker till julklapp:
Leilas middagstips, Morberg firar jul, Senapsboken och Makroner. Blandad inspiration. :)
Leila och Morberg hör ju till mina favoritkockar, som ni säkert märkt, av blandade och helt olika orsaker.

En julklapp till fotograferad: en dyna till gungstolen som matchar tavlan ovanför - Drottning Blanka av Edelfelt.
(Råkar ju vara Edelfelt ovanför hyllan i hallen också. Tavlorna kommer från våra respektive barndomshem, och är ett exempel på hur väl våra smaker passar ihop.)

Vi hade för första gången ljus i takkan istället för en vanlig brasa, det hade blivit så varmt med fullt hus dessutom.
Så här hölls mysfaktorn kvar. 
En sista bild som inte alls har med varken festen eller julen att göra, men som visar en förändring till hemma som skett på sistone.
Min "sminkhörna" har nämligen fått flytta till sovrummet från klädskrubben pga platsbrist. Funkar bra så här också.
 Mitt gamla sminkbord, som ses bättre här, säljes för en billig slant om någon är intresserad.

torsdag 25 december 2014

Årets juldessert




...maken min brukar ju helst hålla sig i bakgrunden på min blogg,
 och syns inte till så ofta. Han syns inte nu heller,
fast någon kanske trodde det är han i militärdräkt i bakgrunden i bilden med kakan?
Det trodde i alla fall jag första gången jag såg det fotot,
men det är de facto hans morfar. De är 
oerhört lika!



Vill någon jämföra så har han nog synts till på bloggen ibland,
t.ex. 
här på våra bröllopsbilder.
Några år och skäggstrån skillnad, men.... Stiliga båda två. :)
Julen är här,
och lyser frid på jorden,
glädjen är stor
(läs hela texten här).

Japp, så är det. Och när julfriden utlystes i Åbo, då serveras det julgröt hos mamma. Så började vårt julfiras. Julfirandet fortsatte hos svärföräldrarna, och idag blir det besök hos far.

Julen är full av traditioner, och traditioner är ju något jag uppskattar, så det var en perfekt början på julafton!

Julsmakerna är ju också tradition, det ska vara julkryddor, pepparkakor, glögg osv... Men jag har i alla fall gjort en "ny" dessert i år, genom att kombinera två gamla:

Kombinationen av glöggcheesecake (juldessert 2013, se här) och Äpple med pepparkakskross (juldessert 2011, se här) ser ni HÄR: Julig äppelcheesecake.  Jag följde receptet för glöggcheesecake men bytte ut citron och glögg mot vanilj och punsch, och gelén är naturligtvis gjord av smörstekta äppel med socker och kanel istället för glögg. Alldeles perfekt blev det!

Här ska ni ännu få receptet på den goda kakan i sin helhet.

Julig äppelcheesecake
140 g pepparkakor
50 g smält margarin
2 gelatinblad
3 äggulor
200 g färskost med vaniljsmak
1 dl socker
3 äggvitor
2 dl grädde
½ dl punsch

Gelé:
2 gelatinblad
ca 6 äppel i tärningar
socker, kanel

Krossa pepparkakorna och blanda dem med det smälta margarinet. Klä en form med löstagbart botten med smeten och ställ kallt.
Vispa äggulorna med färskosten, sockret och citronskalet och –saften. Smält ner gelatinbladen med punschen och vänd ner i ostsmeten. Blanda med den lätt vispade grädden och vänd till sist försiktigt ner den hårt vispade äggvitan. Häll upp smeten i formen och ställ kallt (i frysen) tills den stelnat.

Skala och tärna äpplena och stek i lite smör tills de blir mjuka, Smaksätt med socker och kanel. Blanda ner gelatinbladen (som varit blötlagda i kallt vatten) och rör om, Låt svalna något, och bred sedan gelén på den färdiga ostkakan. Ställ i kylen så att den stelnar och svalnar.

måndag 22 december 2014

Årets julgris

Förra årets julgris var stickad (se inlägg), årets är gjord av maräng!

Jag såg på en repris av Jul med Ernst, avsnitt och säsong okänt. Han hade inte gjort dylika grisar själv, men han visade iaf upp sådana. Jag tog omgående några äggvitor från frysen för att själv göra egna grisar, inspirerat av vad jag såg. Jag gjorde mina maränggrisar så här:

Jag vispade 3 äggvitor med 2 dl socker i vattenbad tills massan blev tjock. Sen tog jag bort skålen och vispade några minuter till för att smeten skulle svalna. Jag färgade smeten rosa med hjälp av röd pastafärg. (Jag misslyckades först med min tupperware sprits, men den biten kan ni skippa - använd direkt en Eskimo engångs-sprits eller motsvarande, funkar bäst och finns i så gott som alla matbutiker!) Sen gäller det att få till ansiktet: Spritsa en stor "boll", snurra till trynet, och gör möjligen en liten knorr där bak. Grädda i 125 grader ca 1 timme, låt sedan svalna. Gör en glasyr på florsocker och vatten, och spritsa var ögonen ska vara. Använd blå glitterkulor till ögon - lämna med fördel glasyren synlig. Klart!

Sen kan vi alla sjunga så här:
Marängrisar har vi allihopa, allihopa, allihopa
Maränggrisar har vi allihopa,
jag med, och du med
jag med, och du med

....jag har också kunnat sjunga på följande vis idag:
Räven raskar över åkern,
räven raskar över åkern ........
Möjligen for den också över isen för den tog sikte på ån, men det kan jag inte garantera för sen såg vi inte mera från vårt köksfönster.


Julgodis har jag naturligtvis också gjort i år. Det mesta har ni sett redan i ett tidigare inlägg, men nu har jag dessutom gjort kebnekaisetoppar - recept finns i Flera Favoriter, och satt dem på burkar. Här ser ni fjolårets julgodis.

Nu återstår bara att njuta av glögg och pepparkakor (mina snittpepparkakor, nämnda tidigare också de) i vårt renstädade julpyntade hem. Jag kan inte tänka mig något härligare! Julklapparna så gott som fixade, vår andel av julmaten klar (inte så mycket att göra som ifjol, vi är inte hemma i år), bara juldesserten kvar att göra....

söndag 21 december 2014

Minsta lucian








Som jag gav vink om redan i ett tidigare inlägg har vi varit på dop, och det precis på luciadagen. Det var en liten Ellen det blev, prinsessan som fick Estelle-tröjan och en mössa jag visat på bloggen tidigare.

Till dopgåva broderade jag en haklapp åt henne. (Haklappen köptes färdigt [hos Pirjon Lanka], men broderiet har jag gjort själv så klart; snigeln enligt mönster och Ellen skrev jag dit själv.) Inte den mest praktiska av haklappar, jag medger, men jag hoppas att det är en av de finaste som kan användas vid festligare tillfällen. Så klart att en så fin flicka ska gå på kalas ibland...

Ellens mamma Jenny har också nämnt dopet, och mycket mer, på sin egen blogg.

....det kan alltså hända att det kan nämnas flera Ellen på min blogg, min egen guddotter är ju hennes namne.  Båda Ellen jag känner har faster och moster till gudföräldrar - det tycker jag är lite kul... :) Senast min guddotter Ellens sågs på min blogg (det har hon gjort ofta!) var i det här inlägget tillsammans med lillebror. Många i min familj dyker upp lite nu och då...

lördag 20 december 2014

En god jul

De finaste julklapparna, de av eleverna, har fått hedersplatsen ovanför takkan.
Jag fick en hyacint och en ros, rosmarinsalt, godis och pepparkakor.
Lite vackert att titta på, lite gott att njuta av, och lite krydda i tillvaron. Hemgjort. Och den vackra tanken. Kunde inte vara bättre. 
...väntar jag på nu när jullovet är här, och en god jul önskar jag också er!

Vilken julfest igår! Då menar jag både skolans julfest med glada elever som sjunger, uppträder och dansar, och kollegiets fest som följde med avslappnad stämning, god mat och många glada skratt! I dessa tider ska man vara glad att man har jobb, om man dessutom trivs bra är man väldigt lyckligt lottad. Om man ännu förutom det uppskattas av både kolleger och elever, ja då vet jag inte vad man ska säga mera... Jag hade inte alls förstått att jag varit så snäll i år att jag skulle få julklappar, blev alldeles varm om hjärtat då flera elever kom fram för att tacka för den gångna terminen, önskade mig god jul och många gav mig dessutom en kram och till och med en julklapp. På ett av korten stod det "Linda, dina lektioner är bäst." Vad ska man säga? Jag är djupt tacksam för att ha så fina elever och trevliga kollergor, jag lovar att fortsätta göra mitt bästa!

fredag 19 december 2014

Honey Comb

Mönster: Honey Comb, i mitt fall ur Moda 3/2013
Garn: Natura, Laurin Villalanka (3,4 nystan)
Här poserar jag vid vår julgran i min nya tröja! Granen får som vanligt stå ute på terassen; vi har ju så stor fönstervägg i vardagsrummet så den syns lika väl in ändå, samtidigt som den håller sig fin längre! Så gjorde vi ju även ifjol.

...i bakgrunden kan ni skymta vår julklapp till oss själva, ett välbehövligt litet skjul för ved och diverse attiraljer. Det ska få färg så fort det blir vår, så har jag på känn att det blir lika snyggt som det blir praktiskt. Vi har nämligen en alldeles särskild plan med tanke på det, men ni får vänta och se... Blir det som tänkt, blir det garanterat ett blogginlägg!

Och tröjan min.... Det tog mig faktiskt ett år att sticka den! Okej, jag hade väl några andra projekt där emellan.... Jag var tvungen att improvisera för att få tröjan att se ut något så när som på bilden, dåligt mönster m.a.o., och vet ändå inte vad jag tycker om resultatet. Garnvalet var heller inte det bästa har jag på känn... Det märktes allt eftersom varför jag inte var så ivrig att sticka. Glad är jag att den blev klar trots allt, förstås. Vad tycker ni om resultatet?

Änligen har jag fått inspiration för nya frisyrer dessutom! Tycker jag haft "samma vanliga" så länge nu... Vi såg nämligen på filmen Miss Meadows här om kvällen, och Katie Holmes hade så fina frisyrer i den! Frisyren jag har här (snurrade sidor, svängt till sidan, rosett, hårsvansen i en fläta som jag "vikt ihop) är direkt inspirerad, härmad, därifrån. Lyckad måste den blivit, för kassörskan i butiken igår bad mig svänga om så hon fick en närmare titt, hon tyckte det var så fint. :)

...filmen var bra också utöver frisyrerna måste jag säga; en lärare som var jätte noga med språk och uttryck... (Jag är inte så noga själv i praktiken kanske, förutom när jag bör vara det, men jag uppskattar verkligen ett vackert språk!) Handlingen var också spännande och bjöd på överraskningar. Jag kan bra tänka mig att se den flera gånger...

måndag 15 december 2014

Tjänster och gentjänster

Jag har nämnt ravelry förut på min blogg; en utmärkt sida för att hålla reda på projekt, garn och mönster - och träffa likasinnade i hela världen. Jag har för tillfället 304 projekt uppe på min ravelrysida var ni hittar mig som FruAspen ("endast" 299 färdiga projekt hittills), jag håller reda på alla mina garnnystan via sidan, de flesta av mina mönster finns i min kö (498 potentiella projekt för tillfället - jag räknar inte med att förverkliga alla, men jag gillar att se möjligheterna) osv.

Förutom mina 51 garnnystan (huh - men alla färger kommer skilt skyller jag på...) har jag satt mina "garnrester" i en skild "mapp" vid namn "will trade or sell", var det finns 72 delar av garnnystan... Överblivna garn har jag de facto inget emot att byta eller sälja - jag verkar minsann ha garn så det räcker....

Jag fick därför ett erbjudande att byta bort ett av mina restgarnnystan, ett halvt 7-bröder nystan, mot något, via meddelande på ravelry.... Jag förslog en chokladstång. Jag skickade iväg mitt nystan. Några dagar sedan fick jag paket. Jag fick inte en chokladstång, jag fick två (fast den ena hann mystiskt nog försvinna innan bilden togs......), större chokladstänger än jag tänkte mig, och en duk! Jag bara tackar... ....och konstaterar efter att ha läst hur många projekt och garnnystan osv jag har, att det kanske inte är helt fel att kalla mig besatt, vilket jag vet att en del gör....

söndag 14 december 2014

Julståhej


Julen (och jullovet!) närmar sig med stormsteg och julpysslet har accelererat! De senaste dagarna har det varit kex- och bullabak, julgodistillverkning, julklapps- och doppresentstillverkning, dop, julmarknad - och som vanligt lite jobb (och julpyssel i arbetets tecken) - och jag har säkert glömt något ännu...

Min tomte-tévärmare har fått komma fram så klart - julté inhandlades senaste helg i Helsingfors. Den tévärmaren är nog ett av mina mer lyckade projekt, en riktig stämnings- och värmespridare (även bokstavligt!).

Muggvärmaren, som är splitterny, värmer mer hjärta än kropp. Jag hade för avsikt att virka med en av mina engelska-grupper, då de begärt julpyssel, allt kan man ju göra på engelska, och handarbete är det pyssel jag kan bäst... Hjärtat är enligt ett dropsmönster som ju dessutom finns på engelska (och på video!), då jag "övade" hemma virkade jag hjärtat på 10 minuter i lite restgarn, så jag hade höga förhoppningar. Visst fanns det elever som var ivriga att virka! ...men det blev ändå inte riktigt som tänkt, och inga hjärtan kom till.... Bland annat för att jag inte kan virka vänsterhänt trots att jag är vänsterhänt! (Jag syr och broderar vänsterhänt, och lägger upp maskor vänsterhänt då jag stickar, men stickar och virkar högerhänt.) Ska så öva på det underjullovet, och göra ett nytt försök nästa år! Trevligt var det ändå förstås, tanken var ju god. Och hjärtat jag gjorde som exempel blev ju fint. Jag gjorde band på sidorna att knyta om muggen, istället för hänga i granen eller motsvarande.


Så har jag bakat lussebullar, så klart! Jag kallar dem för lussebullar iaf, trots att jag varken använt saffran eller russin - för jag tycker helt enkelt inte om det. Bullarna har fin färg även utan saffran, och "prickarna" i bullarna kan man göra med choklad. (Choklad löser alla problem, hur många gånger ska jag behöva säga det?) Det enda jag gjort på "klassiskt" vis antar jag, är formen på dem.

Dessutom har jag gjort julgodis. Tre sorter har jag hunnit med hittills. Vitchokladfudge (pirkka-recept) och pepparkakstryffel (enligt Flera Favoriter) som jag gjort förut, och apelsinchoklad, som jag var inspirerad att göra av en tidig julklapp, nämligen ett chokladforms-set. För den smälte jag helt enkelt ner ett paket choklad och rörde in 1 tsk ingefära och rivet skal av en apelsin innan jag hällde det i formarna. Hur enkelt som helst.

Jag har fortfarande inte bakat pepparkakor, annat än mina pepparkakssnittar jag visade tidigare, men jag har nog tagit fram pepparkaksformarna nu, då jag bakade kanelhjärtan enligt Ernsts recept. Gudomliga kanelhjärtan har han visst döpt dem till, och jag är benägen att hålla med. Det var gudomligt, möjligen också tantgammaldags som de också beskrivs i originalreceptet.

Allt detta placerade jag på mitt nya fat inhandlat på Ekenäs julmarknad i fredags. I efterhand möjligen ett mindre lyckat köp; en av "tassarna" under fatet har redan lossnat (bara att limma tillbaka iofs), och det fanns några små fläckar på som inte gick bort lätt i en enkel diskning iaf.... Men annars ser det fint ut. Överst, i koppen, finns iaf ett lyckat köp, mandlar som kanderats av 9:orna i mikelskolan. Jag köpte även ljus som eleverna där har gjort.



Mycket julståhej. Tack och lov mår jag igen äntligen bättre och klarar av multi-tasking igen...  Det behövs i juletider! Hoppas jag får må bättre nästa år, men allt tyder på det, säger mitt nuvarande positiva jag. Ni som följt med min blogg vet att det är hypertyreosen jag syftar på, vilket nu verkar sluta på hypotyreos iaf. Det är inte ännu riktigt under kontroll, men jag verkar må bättre med underfunktion av sköldkörtel, även då mina blodvärden är något utanför det normala fortfarande, än jag gjorde då jag hade överfunktion, ens när värdena var inom det normala med nära gränsen mot överfunktion. Under det senaste året har jag haft rejäl överfunktion två gånger, och rejäl underfunktion en gång (blodvärdet som ska ligga mellan 0,5 och 5 har växlat mellan 0,001 och 65 - och det märktes!) så det har varit en rejäl bergochdalbana som totalt varat i 4 år... Må det räcka med det!

måndag 8 december 2014

Favoritmössorna

...så stod det i meddelandet med den här bilden, som brorsan skickade. 
Tänk vad lite som behövs för att en faster ska bli glad! :) 

Det är, "naturligtvis", jag som har stickat mössorna - både den rosa och den blåvita (här ska vara en bild när hon har den blå-vita, men får den själv inte att fungera just nu - kanske ni får...). 

Trevligt med lite bilder på brorsbarnen som bor så långt borta från mig. Hoppas ni också blev glada av bilden!

söndag 7 december 2014

Hesa-helg!




Andra advent är här och med det är ännu en vecka förbi. Den här helgen har faktiskt spenderats i Helsingfors! Jag tog tåget direkt efter jobbet i fredags, var mannen min redan väntade.

Det blev lite julhandel och en verkligt utsökt 3-rätters middag på Fransmanni till att börja med. Förutom det, en fördel med att stanna i stan, att man kan ta sig en drink eller två utan att fundera på vem som ska köra bil...

Det blev också premiär för min nya tröja, en vit cirkeltröja av novita, garnet, Novita Rose, förmånligt inhandlat från Latvala ur en av deras rea-garnkorgar. Intressant stickning; först stickade ärmar och ett väldigt litet bakstycke (från ärmhålen upp), sedan stickades själva "cirkelbiten" som omsluter allt med avkortade varv for att forma en mjuk rund form. Kika på mönstret om ni undrar mera. Fastsättningen är en brosch, som jag var tvungen att inhandla ny eftersom ja glömt att ta med en sån.... Damn... ;)





Här är jag på väg på väg till hotellfrukosten i min nya tröja. Den passar bra också till vardags och till byxor, som synes. Varm är den med fast den ser tunn ut.... Hotellfrukost är alltid nice, oändliga möjligheter att välja mellan, fast oftast är gröten iofs ändå det godaste.... Konstigt, men så är det.

På lördagen firade vi förstås självständighet, vilket gjorde programmet på lördag något begränsat. Alla butiker var ju stängda. Vi funderade att vara kulturella och gå på utställningar, men vi hade inte tålamod att vänta att de skulle öppna. Så det blev att se en finsk film på bio självständigheten till ära: Mielensäpahoittaja. (Svenskt namn: Kverulanten. Aldrig hört det ordet förut! Har ni?) Jag hade kanske inte så höga förväntningar på filmen, men den var skitbra! Den rekommenderar jag varmt om ni vill få er ett gott skratt! Tänkvärd var den också...




Slutligen, orsaken att det blev Hesa-helg just den här helgen - vi var bjudna på inflyttningsfest! Här är det ett glas skumppa på gång som uppvärmning. Tröjan passar helt tydligt till alla tillfällen!

Det var en rolig helg; det var trevligt att träffa gamla bekanta och göra nya bekantskaper på festen, det blev mycket god mat och dryck (oj oj!), skönt att få julhandeln gjord och göra lite nödvändiga fynd till sig själv också - men ah vad skönt det var att komma hem. Känslan att komma hem till tystnaden ute på landet och se älgkalvarna springa runt vårt hus på bara några meters avstånd (3 st!) - härligt! Skönt med omväxling, men det är bara att erkänna: jag har definitivt blivit en landebo!

onsdag 3 december 2014

Stig in

Bilden tagen för ett tag sedan, innan julpyntet...



...och beskåda vår omgjorda hall! Vi hade en enkel klädhängare i hörnet vid dörren tidigare, men nu har vi rejäla doningar istället - och rejäla gömmor därmed!

Det har inte blivit mycket sömnad för mig på sistone, trots att jag har tyger hemma för både ett som annat (bl.a. både vinter- och sommarkjol, en klänning osv). Men nu blev det i alla fall ett litet projekt för mig då jag omvandlade svärmors gamla gardiner till ett skynke i hallen.

Jag har alltid gillat gömmor, hemliga rum och massor med innerfack i väskor osv. Nu fick jag inte till stånd något hemligt rum i vårt hus (eller fick jag......?), men jag har i alla fall en gömma var jag kan placera smutsiga gummistövlar och tidningar för pappersinsamlingen. Jag är glad för det med. Jag slipper ju se på eländet då. :)

...nå mera kommentarer om själva sömnaden har jag inte.... Enklare projekt får man leta efter. Men icke desto mindre är det ett avslutat, lyckat och väldigt praktiskt sömnadsarbete.

söndag 30 november 2014

Ljus i mörkret


Mysigare stund får man leta efter:
Tända ljus, brasa, pepparkakor, glögg...
Äntligen är det lilla jul! Julpynt och alla ljus behövs verkligen i detta oändliga mörker - som kan ses på bilden ovan om inte annat. Och budskapet, som jag ser det - gemenskap, givmildhet, närhet och glädje är ju inte fel det heller.

Julpyntet plockades fram under högtidliga ceremonier, och naturligtvis skulle det vara glögg och pepparkakor till kvällen.

Det blev dock inte de "klassiska" pepparkakorna. På grund av lika anledningar (mycket program, en hel del jobb, fortfarande lite energibrist pga min sköldkörtel och så vidare) ville jag inte sätta tid på att kavla deg, utan jag lagade mina snabba pepparkakssnittar - även kallade fuskpepparkakor i ett tidigare inlägg.

Ska det "fuskas" gör jag det faktiskt hellre på det här sättet. Jag har aldrig köpt färdig pepparkaksdeg, heller inte färdiga pepparkakor om jag inte ska krossa ner dem i något annat (och ja, jag tycker mig märka skillnad!) - och egentligen är det väl inte fusk? Som det konstaterades här hemma, enda smakskillnaden är att det är en "mjukare" smak (= mera degsmak = bättre enligt de flesta som älskar pepparkaksdeg), och den andra skillnaden är utseendet. Och att det går snabbare. Det tar totalt en halvtimme ungefär, inklusive 18 minuter i ugnen, och receptet hittar ni härifrån. Jag rekommenderar varmt dessa goda pepparkakor!




I andra fall tycker jag det är mindre skillnad mellan hemgjort och färdigköpt. Jag skall därför passa på att visa en annan dessert från det här veckoslut, en färdigköpt dessert;
 Creme Brulée från Lidl. Lätt, och fruktansvärt gott, vill man kan man bränna sockret utanpå, men man behöver inte ens göra det. (Man kan göra det med en liten brännare som jag gör, eller på grilleffekt i ugn.)

Jag vill ju tro att min hemlagade version (ses i detta inlägg) är godare, men i skrivande stund minns jag inte...




Dessutom har vi gjort denna läckerhet. Det är flera år sen vi gjort den senast, fråga mig inte varför. Detta är varm smörgåstårta, receptet hittas i Flera Favoriter (sid 88), även om vi gjorde några små ändringar.

Det var verkligen fruktansvärt gott - hoppas inte det dröjer lika länga till nästa gång. Det SKA det inte göra. ...fördelen med att det var så länge sedan var förstås att det kändes lite extra festligt...



Innan jag fortsätter mysa här hemma ska jag berätta om en annan ljusglimt i vintermörket, på tal om gemenskap, nämligen bloggkvällen som Linda arrangerade i fredags. Ja, eller jag tänker inte skriva så mycket själv, bara säga att det var en trevlig tillställning som varmt uppskattades. Jag har fått upp ögonen för många lokala bloggare - vilket väl var meningen. Däremot har andra skrivit desto mera, så jag länkar vidare - kika här inlägg av Linda Sandra, Elin, Danni, Alexandra, Anni, Silje, Pia och Cessi. Kanske det kommer mera än. (Jag skymtas faktiskt också på någon bild...)

Dessutom kan jag vissa upp mitt bokstavligen ljusa minne, dvs lamporna som hamnade på en hylla i köket och mitt nagellack som var en del av gåvorna i den fina goodie-bagen, 

söndag 23 november 2014

Bow before my bow!

Mönster: Crochet Flower Slippers
Virknål: 6 mm
Garn: Novita Isoveli, ett drygt nystan
Beskåda mina nya arbetsskor! De är alldeles perfekta tycker jag;

  • de visar min personlighet (egenhändigt handarbetade med lite bling)
  • de är diskreta (de ska passa till olika sorters kläder, så väl byxor och kjolar i olika färger)
  • de är lätthanterliga (bara att vika ner i väskan, var de lätt ryms med några kg böcker, dator och allt annat som finns i min arbetsväska)
  • de är bekväma (boktstavligt talat gjorda till min fot[!])
  • de är förmånliga (ett nystan novita isoveli + lite restgarn gick åt)
  • de torde passa väl in på den tänkta arbetsplatsen, eftersom handarbete uppskattas särskilt mycket där
  • de är dessutom helt unika, eftersom jag frångick mönster med både garnval, färger och dekor
Jag är helt klart väldigt nöjd med mina nya arbetstofflor. Saken är den att jag rör mig i olika byggnader och jag vill varken ha på mig uteskorna inne i klassen (för det första blir det väldigt svettigt så här vintertid, för det andra känns det väldigt klumpigt då jag ofta har klackskor, att sedan "smyga" bland eleverna för att se hur arbetet fortgår, för det tredje drar det förstås in smuts och/eller slask), och jag vill inte heller gå med ett par inneskor i handen från plats till plats... Detta var helt klart den ultimata lösningen! Mönstret har jag redan använt förut en gång.


Uppenbarligen skall en lärare ha rosetter på fötterna... Jag minns det inte själv, men jag har hört att jag uppenbarligen var väldigt förtjust i min lärares skor då jag gick i årskurs 1. De ska ha varit röda, och haft en rosett baktill ovanför de höga klackarna... Få se nu om mina elever lägger märke till mina rosetter, eller fäster mera uppmärksamhet vid undervisningen... :) (Och på tal om undervisning, visst lade ni märke till homonymen i rubriken [uttalet inte riktigt lika, men...]?)

onsdag 19 november 2014

Hjärtligt glad!

För några dagar sedan fick jag en bild på den här glada tösen!
Det leendet smittade snabbt av sig. Inte nog med att man blir glad av att se en sån sötnos,
det känns extra kul att höra att hon trivs så bra i tröjan jag stickade åt henne som nyfödd. 
Hon har växt, den såg nog jätte stor ut i juni...
(Mössan och sockorna har min mamma stickat, men i samma garn.)

tisdag 18 november 2014

Äntligen hemma!




Så här glad blev Egon när maken min äntligen kom hem från en nästan vecka lång arbetsresa! Han klädde upp sig i sin nya fina vinter-tröja.

....från förut har ju Egon sommar-skjorta och Finlands-outfit, tomteluva har han självklart till jul också (och halloween-hatt), men nu börjar det ju bli dags för varmare kläder igen utan att Finlands-tema är särdeles aktuellt... Lyckligtvis var det ett lätt- och relativt snabb-löst problem.

Jag använde lite restgarn, det gick inte åt mycket, totalt 70 m Gjestal Raggsoft som jag hade över från ett par pippi-sockor. Jag stickade bara raka stycken, bak- och framsticke respektive var ärm var 30 m (m som i maskor, inte meter) bred. Jag gjorde inte ens nå "förbättringar" vid halshålet denna gång. Behövs ej.

...det verkar som att årets skiftningar hos oss kan ses både på Egon och på tévärmarna... Bra så.

söndag 16 november 2014

Så långt föll det äpplet...

Säga vad man vill om hur äpplet föll, men min längd fick jag av min far, inte av min mor...

Här sitter vi och stickar - igen.
I dessa tider stickar man högst antagligen på julklappar (mamma),
eller "finkläder" (jag).

Vi tog foton på när vi stickade tillsammans också till artikeln om mig i Simply Knitting,
vilket jag bloggat om här, där framkom också vårt gemensamma intresse.
Alla är väl mer eller mindre bekanta med uttrycket "äpplet faller inte långt från trädet"... Jag tror både brorsan och jag "föll ganska nära trädet"... Allt är relativt förstås - det beror på om man fokuserar på fordon eller maratonspringas eller matlagning eller fotograferas eller.... Väldigt få äppel föll längre bort hur man än ser på saken. (Både bror min och jag blev för övrigt lärare också, där "förr vi nära varann", det är inte våra föräldrar iofs, men väl styvmor...)

Och mamma och jag... Mina stora hobbyn i livet har jag helt klart "ärvt" av henne, både matlagning och handarbete - vilket de facto är vad den här bloggen handlar om. Det är hon som lärt mig hur man bakar och lagar mat, och det är hon som lärt mig sticka, virka, brodera och sy. Och det är jätte kul att vi har det gemensamt! ...att vi titt som tätt dessutom råkar köpa samma kläder, att vi är förtjusta i samma färger, mönster, artiklar etc, tja, för det mesta gör det livet enklare. (I det här inlägget berättar jag lite mera om hur jag började sticka...)

På bilderna ses exempel på hur långt äpplet i mitt fall sist och slutligen föll... Mamma och jag har stickat sjalar av samma mönster (det är inte första gången vi använt samma mönster) - min sjal visade jag ju också tidigare på bloggen. Och i det här inlägget ses mamma sticka på sin sjal - hemma hos mig. Dessutom har vi på oss likadana kjolar från lindex. ...den här gången var vi visserligen medvetna om att vi båda hade den, men det har också hänt att vi både köpt och använt samma plagg samtidigt utan varandras vetskap... Vi har också använt samma garn, Ören Bayan Angora, som vi köpte på vår karnaluks-resa.

Här har jag dessutom på mig ett par örhängen jag virkat. Färgerna passar alldeles fantastiskt bra ihop med sjalen.
Mönstret till örhängena är från Käsityö - viron suuri käsityölehti, syksy 2014 (örhängena syns på pärmbilden). 

tisdag 11 november 2014

Purple rain





Ett litet inlägg om ett litet projekt: Mina örhängen som jag döpt till purple rain - ja ni ser ju själv varför.

Mönstret till dessa örhängen hittar ni här via ravelry eller far direkt hit. Det är det andra paret av Moiras örhängesmönster jag använt, det första ser ni här, och jag blev lika nöjd denna gång.

Jag har gjort ganska många örhängen vid det här laget (kika ravelry och skriv "earrings" i sökfältet, eller se mina blogg-inlägg för en översikt) och tycker det är ganska kul. Det är lite pilligt, men det går undan och blir en bra blandning mellan "hemgjort" och "elegant". I alla fall dessa.

Jepp, jag är nöjd igen.

PS! Naturligtvis har jag, som vanligt, stärkt örhängena så att de blir stela med sockervatten.

Närbild.

söndag 9 november 2014

Glad farsdag på svenska! :)


J
ag har i några år nu haft som tradition att "baka presenter" till farsdag. Vad skulle jag annars ge till han som har allt? Och kan allt och vet allt och är snabbast (speciellt på cykel och skidor...), starkast och bäst? För det är ju så pappor är. :)

Världens bästa pappa fick en toscakaka. Det är nämligen hans favoritkaka. Dessutom hade vi en jätte trevlig kväll redan tidigare, då jag förde kakan lite i förskott.

De andra "papporna" mina, dvs farfar, svärfar och styvfar - fantastiska också de naturligtvis (jag är lyckligt lottad), har fått Gustav Adolf -bakelser, svenska dagen till ära. 

Det finns ingen "standardiserad" Gustav Adolf-bakelse, men smakerna brukar vanligen vara de samma (vaniljkräm och svarta vinbär tycks ingå i alla varianter) även om formerna lite varierar. Vanligen brukar det finnas en siluett av Gustav Adolf på kakan, men det är lite svårt att göra hemma med mina konstnärliga talanger... Läs mera här

En lätt hem-gjord variant på Gustav Adolf -bakelse, inspiererad av recept från t.ex. coop och skövdenyheter,  får du genom att göra rulltårta och fylla med vaniljkräm och svärtvinbärssylt, rulla in den i gul (eller grön?) marsipan och toppa med vispad grädde smaksatt med punsch och dekorera med "chokladkronor". Ni såg väl att det var kronor?

lördag 8 november 2014

Enkla delikatesser




God mat är inte alltid "fancy". Hederlig potatisgröt, gjord på de enkla ingredienserna potatis, rågmjöl, salt och vatten är faktiskt himmelskt gott. Det lämpar sig dessutom alldeles ypperligt i detta småkalla gråa och trista väder. Detta var dagens härliga måltid! Med riktigt smör-öga, så klart. Här duger inga fusk-margarin...

Jag funderade lite på mängden av ingredienser då jag gjorde potatisgröt denna gång, och konstaterade att lite på 1 dl rågmjöl för vart kilo potatis blir ganska lämpliga proportioner. Och nästan en tesked salt per kilo satte jag också. ....och det blev några kilo potatis, så mannen har att steka i veckan.... :)








En annan klassiker som alltid går hem är förstås köttbullar. Till pasta, kokt potatis, ugnspotatis eller vad som helst - med tomatsås, gräddsås eller utan sås, för barn eller för vuxna. Det blir liksom så fint som  man gör det, men gott är det alltid.

Det här gjorde jag redan för några veckor sedan, då vi fick en överrasknings-gäst. Ljus har jag som synes haft på bordet redan ett tag - det behövs i dessa mörka tider.






Jag visar några rätter till när jag ändå håller på: En annan annan rätt som jag gjorde för ett bra tag sedan redan vid det här laget är La Terrazetta. Låter ju fint, iofs, och jag tycker jag fick det ganska fint dukat den gången också med en basilika-blomma som dekor i pastan och blommor på bordet dessutom, men rätten är de facto gjord på ogräs. Ja, nässlor då alltså, men orsaken att nässlorna plockades den gången var för att jag (och mamma) plockade ogräs.

Receptet fick jag från kotivinkki, det receptet har jag inte lätt tillgängligt just nu, men här hittar ni ett motsvarande från Helsingin Sanomat.

Det kallar jag att kombinera nytta med nytta! Ogräset bort och som belöning en delikat måltid!





Sist men inte minst (eller jo kanske?) när jag nu visar "enkla delikatesser" är detta lilla tilltugg jag bjöd på en gång när jag fick besök. Gurksnittar! Alltså, smörgås med gurka och en majonnäs-gräddfils-vitlöks-blandning. Varför känns något så enkelt så exklusivt? Är det för att jag skärt bort kanterna på brödet? Är det för att man, eller jag iaf, osökt tänker på England och tea-parties, i kombination med denna rätt (och då tänker man vidare att de har kungligheter och det blir plötsligt väldigt fancy i fantasin?)? Eller kanske det är jag som är inbillningssjuk?

Till det serverade jag för övrigt också tuc-kex med en mozarella- och kiwi-skiva. Lika enkelt det, och en favorit för mig just nu! Tadaa - gästerna kan komma!

torsdag 6 november 2014

No brainer!

Denna buslätta tröja började jag sticka då jag var trött och hängig pga hypertyreosen. Jag har ju konstaterat förut och kan konstatera igen med hjälp av denna artikel, att stickning de facto är hälsosamt, och något lite smått måste man ju göra för att inte bli ännu tröttare.

Enklare tröjmönster är svårt att hitta - och ni hittar det här via ravelry, direktlänk till mönstret på lion brand yarns patterns här! Tröjan stickas uppifrån och ner, först ökas maskor till lämplig bredd (4 per varv i regelbundet mönster), sen sätts maskorna för ärmarna att vänta medan det stickas slätstickning tills lämplig längd. Tröjan kan man ju enkelt dessutom prova efterhand då den stickas på det här viset. Sedan stickas resår. Plocka upp maskor längs med framkanten och sticka några varv. Plocka upp maskorna för ärmarna, sticka slätstickning runt till lämplig längd. Vill man så följer man längd-direktiven i mönstret för en kortare tröja, eller så gör man som jag o följer sin kropp (och täcker in den för det är kallt ute i världen!).

Jag använde dessutom ett själv-randigt garn, novita usva som fortfarande säljs superbilligt hos latvala, så inte ens färgbyten behövde jag fundera på. Eftersom bak- och framstycken stickas samtidigt i detta mönster blev ränderna garanterat jämna. Kan det bli enklare? Detta är ett perfekt mönster för en nybörjare, för någon som vill ha ett lätt projekt, eller t.ex. en mötesstickning då man ska koncentrera sig på annat samtidigt.

Eftersom jag var inne på ämnet lite här i början, ska ja dessutom passa på att ge en liten uppdatering om min hypertyreos. Jag mådde ju bättre redan, men nu har det tyvärr "hoppat till andra sidan", och jag har underfunktion istället för överfunktion. Det kan på sikt vara en bra grej eftersom det är lättare att behandla, bara mina värden inte "hoppar tillbaka" till överfunktion igen. Så här i stunden tycker jag väl inte att de här symptomen är något roligare än de jag hade förut, och som jag tyvärr känner ganska tydligt av, men jag hoppas ju, som sagt, att det blir bättre på sikt. Jag är trött igen, men det är bara att vänta på bättre tider... Jag får ju vård iaf. ...och som tur finns det no brainer -mönster då hjärnan inte fungerar som det ska... (haha)

söndag 2 november 2014

3-rätters Halloween





Naturligtvis har halloween firats i vanlig ordning. En lämplig förrätt, tänkte jag, är djävulsägg, till namnet om inte annat.

Djävulsägg är fruktansvärt gott, senast jag gjorde djävulsägg var på mitt "sommarjobb", läs inlägget inklusive recept här.

Jag har inte gjort någon pumpa i år (som ifjol - se inlägget), men jag gjorde istället en liten lykta med värmeljus av en apelsin. Tror det var i pirkka-tidningen jag fick den idén.... Det blev halloween-firat på liten skala på många sätt i år. Lyktan förstås gjord enligt samma princip, men självklart, mindre.

Och så kom förstås min halloweeniga tévärmare fram igen. Och smörgåsarna fick miner....







Vad kunde vara lämpligare varmrätt än pumpasoppa, med tanke på temat? Denna, på fotot, gjorde vi faktiskt redan för ett tag sedan, enligt detta ica-recept. Helgens soppa blev aningen lite mer improviserad och kryddigare - passade bra i höstrusket.
















Bara halva pumpan behövdes till soppan, andra halvan gjordes det också pumpamos på, som vidare blev till pumpkin pie! Den har ätits på halloween förut, och receptet finns i Flera Favoriter. Egon blev, som synes, väldigt förtjust i pajen, och han gillar dessutom helt tydligt att fira halloween. Den smakar lite om en blandning mellan kladdkaka och kryddkaka, och det låter ju inte helt fel - eller hur?

På tal om det kan jag nämna att det nästa vecka firas kladdkakans dag, på fredag närmare bestämt. Jag tror tyvärr firandet (och med det omnämnande på bloggen) uteblir för min del till förmån för svenska dagen på torsdag (och med det möjligen Gustav Adolf -bakelser) och farsdag på söndag (och därtill lämpliga bakverk) - om tid finns. Man hinner inte med allt...