Mammas uppgift

Jag nämnde ju tidigare att gästerna på min babyshower fick uppgifter, en per månad per gäst. Precis som efter bröllopet blir vi alltså bortskämda nu nästan var månad. Jag tänkte nu visa en av dem, nämligen mammas uppgift: att bjuda på té med tilltugg i september.

(Den här gången var vi ju rejält bortskämda - jag kom hem med ett brickbord och fina solrosor som ni sett här, förutom mätt mage.)

Hon hade dukat upp mycket gott, mamma min. Bl.a. bjöd hon på polkabetor enligt ett recept inspirerat av Bellas blogg, men hon böt ut getosten mot färskost. Riktigt gott! Rödbetor tycker jag inte om, jag har nyligen smakat igen, men det här föll i smaken. Jag fick också pizzasnurror med svampfyllning. 

Dessert blev det också, en äppelkaka enligt ett hbl-recept från 2010 (de har faktiskt en hel del recept på nätet också - se här!). Mycket god, jag bad om receptet, som finns här nedan. Det enda söta jag ätit på nästan två veckor kan jag tillägga, enligt överenskommelse från det här inlägget. Jag var 6 dagar utan sött enligt "order", och nu har det blivit några dagar till efter äppelkakan. Så här har ni ytterligare ett äppel-recept förutom de jag tipsade om nyligen. 

Varför jag ändrat min diet undrar någon? Inte för att det är en radikal förändring, men ändå på ett vis betydande. Jag kan berätta att det, påverkats av att jag igen har usla sköldkörtelvärden (hypotyreos). Riktigt riktigt usla värden. Igen, sa jag det? Men, jag mår bra. Och andra symptom kan jag hantera bara jag inte är så där äckligt trött som jag brukar vara. Och det är jag inte, trots att pysen väcker mig om nätterna. 

Här har ni receptet:

Äppelkaka

3 dl vetemjöl

1½ tsk bakpulver

1½ dl socker

1 tsk ingefära

1 tsk kanel

75 g smör

1½ dl mjölk

3-4 äpplen

Smörklickar

1-2 msk florsocker

200^o, ca 30 minuter

Blanda mjöl, bakpulver, kryddor och socker. Rör i mjukt smör. Det blir en smulig massa. Tillsätt slutligen mjölken. Blanda snabbt ihop till en deg som hälls i en smord form med löstagbar botten. Skär äpplena i klyftor (skalet kan lämnas kvar). Stick ner klyftorna halvvägs i smeten och klicka lite smör över. Grädda kakan. Pudra kakan med florsocker då den svalnat. Servera med glass eller vaniljsås.

Rester till fester

Som barnfamilj gäller det ju att hålla ett öga på ekonomin, och gärna så att man ändå kan njuta av livets goda. Ett bra sätt att göra det är att ta vara på rester.

Vi fick en restbit filé från svärföräldrarna; i minsta laget för att göra en huvudmåltid, men vilken läcker kvällsbit vi fick den dagen. Vi gjorde Peters smörgås, dvs en bit rostbröd med filé och pepparsås samt ananas (ska egentligen vara en ananas-ring men det hade vi inte hemma). Så fenomenalt gott! Det ska vi göra om (och då ska ja försöka ta en bättre bild, denna gör inte rätt för sig). 

En annan gång hade vi lite grillad kyckling och kokt nypotatis över från helgen. Det gjorde jag en fantastisk lunch av i form av en Fritata. Två kokta potatisar stekes med en kycklingfilé skuren i bitar. Vispa två ägg med en skvätt mjölk och kryddor (enligt smak, t.ex. kycklingkrydda, salt, peppar, timjan ...) och häll över. När ägget börjar stelna, strö över lite ost och ta från värmen. Hur gott som helst. 

Detta är visserligen inte rester, men billigt ändå då det är "ogräs", dvs Nässelrisotto. Mycket nyttigt förutom att även det är riktigt gott. Jag gjorde så här:

Nässelrisotto

1 liter nässlor

1 liten lök / vårlökar / gräslök

2 vitlöksklyftor

6-7 dl vatten

1 grönsaksbuljongtärning

2 msk olja

1 msk smör

3 dl risottoris

2 dl torrt vitt vin

1 dl riven parmesan

50 g smör / 1 dl grädde

Servera med: krossade cashewnötter/knaprig bacon

Hacka löken fint och bryn den tillsammans med pressad vitlök i en het panna tillsammans med lite smör. Tillsätt riset och vattnet lite i taget. Tillsätt också buljongtärning och vitt vin. När riset är nästan klart, tillsätt nässlor, parmesan och grädde/smör. Blanda jämnt och servera genast. 

Gott & blandat

Den här helgen har bjudit på en hel del läckerheter. Bl.a. detta:

Operasmörgås

Ett rostat bröd, en köttfärsbiff, ett stekt ägg (gärna stekt bara på ena sidan med gulan något rinnig, möjligen också kryddsmör / en ostskiva), i det här fallet serverat med klyftpotatis. Jätte gott! Och en lite annan variant på köttfärs en "bara" köttbullar eller köttfärsbiffar.

Banan-kladdkaksmuffins

En favorit hemma hos oss. Om jag inte vet vad jag ska laga, men jag vill laga något, är det mycket troligt att det blir dylika muffins. Ni har ju sett dem förut, i olika varianter. Alltid lika fantastiskt! Denna gång var det ju extra festligt, när jag sökte fram de här fina muffinsformarna med "rekvisita". Så ska en söndag se ut! :)

Chips

En självklar del till fredagsmyset? Ni vet säkert alla att jag är en riktig chips-fantast! Dessa är dock hemgjorda, då jag råkade stöta på det här receptet för att göra chips i mikron. Potatis, olja och salt har man ju alltid hemma. I vår mikro rymdes det skivor av en potatis i gången, det ni ser i skålen (stor som en dippskål) är resultatet av totalt två potatisar = 2 ggr i mikron á 5 minuter. Det är med andra ord en nyttigare variant på många sätt: mindre olja, bättre olja, mindre salt och betydligt mindre mängd överhuvudtaget. 

Morsdagslunchen

Under alla de år som vi bott på Aspen har vi haft morsdagslunch här. Det var med andra ord dags för den andra morsdagslunchen i ordningen. Ifjol - vilket ni kan läsa mera om här - tjuvstartade vi på lördagen och maken var borta, idag firade vi med maken hemma samt båda våra mammor. 

Sixten hälsade välkomna med påskliljor. Ja, vi har en ny björn här hemma, Egon har delegerat utomhus-uppgifterna vidare. 

En av dagens huvudpersoner: min kära mamma! :)

Det blev naturligtvis en tre-rätters meny även denna gång.

Till förrätt åt vi sparris med hollandaisesås (enligt Morberg, se recept här). 

En kommentar till receptet: Det är bäst att ta såsen från värmen när man vispar i smöret, trots att det inte står, för att såsen inte ska skära sig. 

Gudomligt gott! Detta skall vi äta mera av! 

Till huvudrätt serverades lax med vitvinssmörsås.

Hur fantastiskt som helst. 

Receptet, som vanligt, ur Flera Favoriter. 

En dessert i samma klass som föregående delikata rätter - en klassiker: Tiramisu.

Och eftersom det blev äggvitor över från tiramisun, även franska chokladmaränger. 

Efter denna måltid hoppas jag våra mammor känner sig så uppskattade som de är.

Och inte bara idag, utan alla andra dagar också. :)

Man lär så länge man lever

Jylpyntet är bortplockat och har ersatts av annat "pynt".
Bland annat har jag fått denna fina ljusstake som varit min mommos att pryda mitt köksbord. :)
Och tulpaner! Jag kunde inte motstå...

...det konstaterade vi bland annat på ett kollegiemöte i veckan - oberoende om man är lärare eller elev!

Det tänkte jag också på då jag lagade karelska piroger här om kvällen; jag har nämligen lärt mig mycket huslig ekonomi själv sen jag blev lärare i ämnet - av elever, böcker, inbjudna experter - ja, och jag har naturligtvis alltid varit intresserad av ämnet.... Gällande pirogerna kan ni läsa mera här, jag fick många goda tips av den lektionen. Där kan ni också läsa receptet. 

Också denna första vecka tillbaka i skolan har jag också lärt mig en hel del. Jag har bland annat lärt mig en massa förkortningar som används i dataspel då vi spelade scrabble, inte på vanligt sätt utan så här, med eleverna. Och så fick jag ett horoskop av eleverna då vi pratade om futurum (de skulle laga horoskop åt varandra främst naturligtvis, men jag hade tur): jag kommer att vinna på lotto, ha glada elever och vara frisk. Låter absolut fantastiskt! Speciellt det här med att äntligen vara frisk. Ja glada elever hör ju också till det bästa jag vet. För att inte tala om hur lätt livet kunde potentiellt bli om jag skulle vinna en rejäl hacka på lotto... Nä allt är nog absolut fantastiskt! Jag kan inte annat än se fram emot 2015 med så goda nyheter! :)

Vår 13-dags lunch: Wienerschnitzel! (Undrar vad vi ska äta 20-dag Knut...)
Måste passa på att rekommendera denna goda Rekorderlig Winter Cider som verkligen är supergod! Har varit en hit hos oss i vinter. AC/DC -ölen  är ju också intressant, till namnet om inte annat.

 

Dagens lunch: Tikka Masala Beef.
Gott med variation, men undrar om inte Chicken Tikka Masala, som jag bloggat om tidigare här (inklusive recept), är godare....?

Het hund

Jag tar tillfället i akt att visa upp ytterligare en julklapp, som kom i användning direkt.
Den syns visserligen inte så bra, men lite kan ni skymta den:
en "dubbel-pannlapp" från Sainsbury's med hjärtan på.

"Bring a little love into the kitchen with our red heart double oven glove."

Heta hundar, dvs hot dogs, är alltid lika smarrigt! Den hugade lagar naturligtvis brödet själv. Jag använde mitt "vanliga" recept på hamburgerbröd, som finns i Flera Favoriter, (vilket semle-recept som helst funkar antagligen bra) och tänkte speciellt på följande saker:

• Jag gjorde naturligtvis bröden ovala, för att passa korven. 15 st på en deg på 5 liter vatten passade våra korvar perfekt
• Jag placerade bröden ganska nära varandra på plåten med flit, för att de skulle jäsa ihop något, på det viset är de mjukare då de inte får skorpa på sidan av bröden
• Jag var extra noga med att knåda degen en lång stund för att degen skulle bli riktigt elastisk och fin
• Jag satte på en fuktig kökshanduk medan bröden svalnade, igen för att skorpan skulle bli mindre kraftig

Julfint

Då det var dags för den traditionsenliga juldagspokern, som detta år skulle ta plats hos oss, förberedde jag mig på mitt eget lilla vis. Jag visste ju att det skulle bli en glad fest med ett glas vin eller en öl eller så, och bestämde mig för att vi behöver lite juligare drinkunderlägg för alla 15 gäster (inklusive oss). Jag hade visserligen bara ungefär ett dygn på mig, men det gick bra ändå. Mitt garnlager är stort, och jag hittade ett snabbt och lätt mönster för fina hjärtan, ni hittar det här. Det är i grund och botten en vanlig mormorsruta, med ett litet tillägg som bildar "bågarna" i hjärtat. Jag har gjort nästan exakt likadan förut här, men i annan färgskala - och färre.

Ljusstaken är en julklapp.  Japp, jag har varit snäll i år igen.
Jag upptäckte att Per Morberg har en likadan, se här, vilket gör det lite extra kul, inte bara fint. :)

Okej, jag hade förberett mig på andra sätt också. Jag hade ett "sötsakstorn" med marängrisar nederst, kanelhjärtan på följande våning, följt av pepparkakssnittar och slutligen den alltid välsmakande fazers blå konfekt. I det "saltiga tornet" hade jag små köttpastejer överst, osthorn i mitten och pizzasnurror [1] [2] nederst. På fatet bredvid fanns gurksnittar. Klicka på länkarna så ser ni tidigare inlägg om snacksen, oftast finns recept med. Det mesta var förberett i god tid och var nedfruset emellan, varför jag kunde bjuda på så många sorter mitt i julstressen.

Ute hade vi också förberett med facklor bl.a., så att gästerna skulle hitta fram.
Lite granris har vi fått till i snygga lådoruppe vid trappan.
Och så var det ju lite snöarbete att stå i, förstås.

Det är bra med gäster ibland, så att man fixar sånt man annars lätt skjuter upp.
Bl.a. har vi nu i veckan hängt upp våra bröllopsfoton på väggen, tidigare har de fått stå på bordet lutade mot väggen.
Vi har dessutom äntligen fått ett el-uttag i vår mörka hall, så vi kan lysa upp tillvaron.
Och, jag har en ny vas, en julklapp till, längst till vänster. 

Det här fotograferade jag dagen efter. Det var ju nämligen mörkt när gästerna var här, så de fick inte se vår vackra utsikt.
Det är här vi står och ser hur räven raskar över åkern, hur älgkalvarna jagar varandra (eller jagas av andra?) runt huset osv.
Vi är omringade av åkrar och har vacker utsikt vart än vi ser. Hur fantastiskt som helst.

Två flugor i en smäll, eller ännu fler. Jag passade på att fota lite flera julklappar samtidigt.
Köket är till för att användas (inte bara beundra utsikten) och jag har fått följande kokböcker till julklapp:
Leilas middagstips, Morberg firar jul, Senapsboken och Makroner. Blandad inspiration. :)
Leila och Morberg hör ju till mina favoritkockar, som ni säkert märkt, av blandade och helt olika orsaker.

En julklapp till fotograferad: en dyna till gungstolen som matchar tavlan ovanför - Drottning Blanka av Edelfelt.
(Råkar ju vara Edelfelt ovanför hyllan i hallen också. Tavlorna kommer från våra respektive barndomshem, och är ett exempel på hur väl våra smaker passar ihop.)

Vi hade för första gången ljus i takkan istället för en vanlig brasa, det hade blivit så varmt med fullt hus dessutom.
Så här hölls mysfaktorn kvar. 

En sista bild som inte alls har med varken festen eller julen att göra, men som visar en förändring till hemma som skett på sistone.
Min "sminkhörna" har nämligen fått flytta till sovrummet från klädskrubben pga platsbrist. Funkar bra så här också.
 Mitt gamla sminkbord, som ses bättre här, säljes för en billig slant om någon är intresserad.

Ljus i mörkret

Mysigare stund får man leta efter:
Tända ljus, brasa, pepparkakor, glögg...

Äntligen är det lilla jul! Julpynt och alla ljus behövs verkligen i detta oändliga mörker - som kan ses på bilden ovan om inte annat. Och budskapet, som jag ser det - gemenskap, givmildhet, närhet och glädje är ju inte fel det heller.

Julpyntet plockades fram under högtidliga ceremonier, och naturligtvis skulle det vara glögg och pepparkakor till kvällen.

Det blev dock inte de "klassiska" pepparkakorna. På grund av lika anledningar (mycket program, en hel del jobb, fortfarande lite energibrist pga min sköldkörtel och så vidare) ville jag inte sätta tid på att kavla deg, utan jag lagade mina snabba pepparkakssnittar - även kallade fuskpepparkakor i ett tidigare inlägg.

Ska det "fuskas" gör jag det faktiskt hellre på det här sättet. Jag har aldrig köpt färdig pepparkaksdeg, heller inte färdiga pepparkakor om jag inte ska krossa ner dem i något annat (och ja, jag tycker mig märka skillnad!) - och egentligen är det väl inte fusk? Som det konstaterades här hemma, enda smakskillnaden är att det är en "mjukare" smak (= mera degsmak = bättre enligt de flesta som älskar pepparkaksdeg), och den andra skillnaden är utseendet. Och att det går snabbare. Det tar totalt en halvtimme ungefär, inklusive 18 minuter i ugnen, och receptet hittar ni härifrån. Jag rekommenderar varmt dessa goda pepparkakor!

I andra fall tycker jag det är mindre skillnad mellan hemgjort och färdigköpt. Jag skall därför passa på att visa en annan dessert från det här veckoslut, en färdigköpt dessert;
 Creme Brulée från Lidl. Lätt, och fruktansvärt gott, vill man kan man bränna sockret utanpå, men man behöver inte ens göra det. (Man kan göra det med en liten brännare som jag gör, eller på grilleffekt i ugn.)

Jag vill ju tro att min hemlagade version (ses i detta inlägg) är godare, men i skrivande stund minns jag inte...

Dessutom har vi gjort denna läckerhet. Det är flera år sen vi gjort den senast, fråga mig inte varför. Detta är varm smörgåstårta, receptet hittas i Flera Favoriter (sid 88), även om vi gjorde några små ändringar.

Det var verkligen fruktansvärt gott - hoppas inte det dröjer lika länga till nästa gång. Det SKA det inte göra. ...fördelen med att det var så länge sedan var förstås att det kändes lite extra festligt...

Innan jag fortsätter mysa här hemma ska jag berätta om en annan ljusglimt i vintermörket, på tal om gemenskap, nämligen bloggkvällen som Linda arrangerade i fredags. Ja, eller jag tänker inte skriva så mycket själv, bara säga att det var en trevlig tillställning som varmt uppskattades. Jag har fått upp ögonen för många lokala bloggare - vilket väl var meningen. Däremot har andra skrivit desto mera, så jag länkar vidare - kika här inlägg av Linda Sandra, Elin, Danni, Alexandra, Anni, Silje, Pia och Cessi. Kanske det kommer mera än. (Jag skymtas faktiskt också på någon bild...)

Dessutom kan jag vissa upp mitt bokstavligen ljusa minne, dvs lamporna som hamnade på en hylla i köket och mitt nagellack som var en del av gåvorna i den fina goodie-bagen, 

Enkla delikatesser

God mat är inte alltid "fancy". Hederlig potatisgröt, gjord på de enkla ingredienserna potatis, rågmjöl, salt och vatten är faktiskt himmelskt gott. Det lämpar sig dessutom alldeles ypperligt i detta småkalla gråa och trista väder. Detta var dagens härliga måltid! Med riktigt smör-öga, så klart. Här duger inga fusk-margarin...

Jag funderade lite på mängden av ingredienser då jag gjorde potatisgröt denna gång, och konstaterade att lite på 1 dl rågmjöl för vart kilo potatis blir ganska lämpliga proportioner. Och nästan en tesked salt per kilo satte jag också. ....och det blev några kilo potatis, så mannen har att steka i veckan.... :)

En annan klassiker som alltid går hem är förstås köttbullar. Till pasta, kokt potatis, ugnspotatis eller vad som helst - med tomatsås, gräddsås eller utan sås, för barn eller för vuxna. Det blir liksom så fint som  man gör det, men gott är det alltid.

Det här gjorde jag redan för några veckor sedan, då vi fick en överrasknings-gäst. Ljus har jag som synes haft på bordet redan ett tag - det behövs i dessa mörka tider.

Jag visar några rätter till när jag ändå håller på: En annan annan rätt som jag gjorde för ett bra tag sedan redan vid det här laget är La Terrazetta. Låter ju fint, iofs, och jag tycker jag fick det ganska fint dukat den gången också med en basilika-blomma som dekor i pastan och blommor på bordet dessutom, men rätten är de facto gjord på ogräs. Ja, nässlor då alltså, men orsaken att nässlorna plockades den gången var för att jag (och mamma) plockade ogräs.

Receptet fick jag från kotivinkki, det receptet har jag inte lätt tillgängligt just nu, men här hittar ni ett motsvarande från Helsingin Sanomat.

Det kallar jag att kombinera nytta med nytta! Ogräset bort och som belöning en delikat måltid!

Sist men inte minst (eller jo kanske?) när jag nu visar "enkla delikatesser" är detta lilla tilltugg jag bjöd på en gång när jag fick besök. Gurksnittar! Alltså, smörgås med gurka och en majonnäs-gräddfils-vitlöks-blandning. Varför känns något så enkelt så exklusivt? Är det för att jag skärt bort kanterna på brödet? Är det för att man, eller jag iaf, osökt tänker på England och tea-parties, i kombination med denna rätt (och då tänker man vidare att de har kungligheter och det blir plötsligt väldigt fancy i fantasin?)? Eller kanske det är jag som är inbillningssjuk?

Till det serverade jag för övrigt också tuc-kex med en mozarella- och kiwi-skiva. Lika enkelt det, och en favorit för mig just nu! Tadaa - gästerna kan komma!

3-rätters Halloween

Naturligtvis har halloween firats i vanlig ordning. En lämplig förrätt, tänkte jag, är djävulsägg, till namnet om inte annat.

Djävulsägg är fruktansvärt gott, senast jag gjorde djävulsägg var på mitt "sommarjobb", läs inlägget inklusive recept här.

Jag har inte gjort någon pumpa i år (som ifjol - se inlägget), men jag gjorde istället en liten lykta med värmeljus av en apelsin. Tror det var i pirkka-tidningen jag fick den idén.... Det blev halloween-firat på liten skala på många sätt i år. Lyktan förstås gjord enligt samma princip, men självklart, mindre.

Och så kom förstås min halloweeniga tévärmare fram igen. Och smörgåsarna fick miner....

Vad kunde vara lämpligare varmrätt än pumpasoppa, med tanke på temat? Denna, på fotot, gjorde vi faktiskt redan för ett tag sedan, enligt detta ica-recept. Helgens soppa blev aningen lite mer improviserad och kryddigare - passade bra i höstrusket.

Bara halva pumpan behövdes till soppan, andra halvan gjordes det också pumpamos på, som vidare blev till pumpkin pie! Den har ätits på halloween förut, och receptet finns i Flera Favoriter. Egon blev, som synes, väldigt förtjust i pajen, och han gillar dessutom helt tydligt att fira halloween. Den smakar lite om en blandning mellan kladdkaka och kryddkaka, och det låter ju inte helt fel - eller hur?

På tal om det kan jag nämna att det nästa vecka firas kladdkakans dag, på fredag närmare bestämt. Jag tror tyvärr firandet (och med det omnämnande på bloggen) uteblir för min del till förmån för svenska dagen på torsdag (och med det möjligen Gustav Adolf -bakelser) och farsdag på söndag (och därtill lämpliga bakverk) - om tid finns. Man hinner inte med allt...

Göta-dagen!

I ett tidigare blogginlägg nämnde jag ju att ballongerna från babyshowern höll väldigt länge, så jag fick komma på nya saker att "fira" varje helg. Både mammas och svärmors födelsedagar inföll ju bland annat under den här tiden. Dessutom råkade det vara mommos namnsdag (Göta, 8.9), så jag fick mamma och svärmor på besök igen. (Jag råkade ju dessutom vara sjukskriven för hypertyreos, o de där mammorna ville se till att jag åt ordentligt, inte helt obefogat.)

Den självklara förrätten när man tänker på mommo min, blev förstås vispgröt. Det brukade hon laga åt mig varje vecka, när hon kunde! På fotografiet häller mommo upp vispgröt på burkar åt mig - när jag jobbade i butik i Karis brukade hon hämta vispgröt (och lite ett som annat) åt mig till matpausen t.ex.... Maten serverades förstås på min kesäkukka-servis (arabia) som jag ärvt. Oftast används den servisen till korvsoppa, som mommo också lagade åt mig regelbundet, men den går ju att använda till annat också.

Huvudrätten denna gång blev förstås en traditionell rätt det också, nämligen kåldolmar. Detta hade vi tänkt ett tag, med svärmor och mamma, att vi ska laga någon gång som husbonden är borta. Tanken var att vi skulle laga maten tillsammans, men det blev nog mest mamma får jag erkänna... Gott var det, men inget annat var ju väntat.

Som avslutning på vår delikata måltid blev det äppelpaj och tant Hannas kakor. Jag var ju väldigt kinkig ännu medan mommo levde, ja kanske jag började smaka på mera sista tiden, men det jag åt hos mommo var just de rätter jag nämnt - och Tant Hannas kakor! ...på bilden syns det ju också vem som är i farten med pajdegen, medan kåldolmarna är i ugnen...

Några veckor senare skulle morfar faktiskt fyllt 100 år, och då blev det att fira igen, denna gång på Brasserie med alla barn, barnbarn och barnbarnsbarn - med respektive. Vi var många på plats trots att alla inte kunde komma. Mycket trevligt. Mommo och morfar är med ännu, fast de är borta...

En najsig kväll - mycket skratt och lite gnäll

..... så stod det i gästboken (bl.a...) efter att några av mina kollegor lämnat mitt härliga Aspen igår. Inte bara kollegor, för övrigt, vänner vill jag säga - och tur är väl det då jag kommer att lämna den skola jag arbetat i under de senaste tre åren för att gå mot nya äventyr i en ny - och  en gammal - skola... (Två skolor även nästa läsår, alltså.) Men mina erfarenheter och bekantskaper med nya vänskapsband får jag ju behålla, och det är ju det bästa. Det är bara att hoppas det fortsätter lika bra... Vi hade det hur trevligt som helst, som alltid - skratten avlöste varann. Detta gör jag gärna om, när som helst! ...och jag vill påstå att jag dessutom lyckades bjuda på ett och annat gott:

Det saltiga ses på bilden ovan (liksom gästerna i bakgrunden): Tortillabitar, pizzasnurror och kycklingpaj. Pizzasnurrorna fyller jag vanligtvis med skinka, men denna gång fyllde jag hälften med kött med tacokrydda, och hälften med förvällda nässlor (1 liter, som jag blivit väldigt förtjust i sedan jag tillagade dem första gången i det här inlägget), svamp (champinjoner, 200 g) och mozarella (som jag också är väldigt förtjust i, tydligt i detta inlägg) samt lite färskost med gräslökssmak. Tortillabitarna däremot, var fyllda med skinka, samt lite salami, tacosås, färskost och "vanlig" (emmental) ost. Pajen är jag ovanligt nöjd med - jag använde ett bekant recept jag skrivit ner någon gång (finns i Flera Favoriter), undrar om jag inte den gången utgick från detta recept; det är förvillande likt oavsett.

Denna bukett, liksom den på bilden ovan,
har svärmor plockat ihop åt mig.
Hon plockade också liljekonvaljer,
som dessutom växer så vackert även på vår gård.
Lyx.

Naturligtvis hade jag också förberett dessert. Det blev Frusen passion (som mina bloggläsare stött på förut här) som huvudattraktion, med biscotti och franska chokladmaränger som tilltugg. 

Biscotti (se bild nedan) gjorde jag för första gången, jag använde detta recept som jag verkligen kan rekommendera. Chokladmarängerna har ni sett förut [1] [2] [3]. 

Biscotti.

Tomaterna anfaller!

Denna vecka firar vi tomatveckan (läs om övriga "gröna veckor" här), och det är ju inte så tokigt! Tomat har kanske inte alltid varit min favoritgrönsak, men vid närmare eftertanke så.... Framför allt har jag blivit väldigt förtjust i mozarella på sistone, och när jag igår efter min ovanligt jobbiga måndag fick en smörgås på rostad (hemgjord förstås, recept enligt Flera Favoriter) batong med mozarella, tomat och basilika - då ljusnade det plötsligt!

"Den solmogna, saftiga och doftande tomaten är en himmelsk matupplevelse" inleds sidan 7 i denna månads Birka Matbilaga - som du kan läsa här - där fanns också ett flertal tomat-recept, förstås.

Imorgon (årligen 14:e maj) firar vi för övrigt också Citronpepparns dag!

Nedan följer dessutom lite tomatiga bonus-bilder:

Fetaost-sallad (med bl.a. tomat) och min goda hemgjorda batong.
Perfekt som kvällsmål eller en lätt lunch. :) 

Varm smörgås (med tomatpuré, skinka, ost och basilika)

Broiler (recept Lindas Favoritrecept); sås på grönsaker och passerade tomater. 

Glad morsdag!

Igår hade jag både mamma och svärmor på lunch, var det bjöds på nässelplättar med svamp- och skinkfyllning. Inte nog med att det var super gott, det känns som en underdrift att vi hade det väldigt trevligt tillsammans. En perfekt inledning på morsdagsfirandet; avslappnande, roligt, gott - och jag fick tillfälle att lite visa att de lärt upp mig väl; svärmor hjälpte mig nämligen plocka nässlor hos henne tidigare i veckan och det var hon som gav mig just detta recept, och mamma har erfarenhet av att använda nässlor i matlagning; det blev några telefonsamtal....

Detta är förstås ett uns av en bråkdel av vad jag lärt mig, speciellt av mamma. Så är det väl, att gör jag något bra, så är det för att jag är uppfostrad så. En sak jag lärt mig är i alla fall att vara tacksam för vad jag har, bl.a. tacksam för alla fina människor i mitt liv, mammor (och alla andra).

Jag bifogar bifogar receptet på detta som ett smakprov ur min "samlingkokbok" jag nämnde tidigare, längr ner.  Då jag gjorde nässelplättarna utgick jag från receptet jag använt till spenat- och morotsplättar, som jag delat med mig av tidigare, men jag bytte förstås ut morot/spenat mot en liter förvällda nässlor (1 liter som färska!).

Gott var det med nässelplättar! Och nyttigt ska det ju vara, och kul med ingredienser som växer så nära i knutarna (bokstavligen, nästa gång ska ja plocka på egen backa.)

Dessert måste man ju också ha, helst med choklad! :) Jag kunde inte bestämma mig om jag skulle göra sachertårta (men det kändes lite mäktigt för 3 personer) eller rulltårta (men det kändes lite tråkigt) - så resultatet blev en sacher-inspirerad rulltårta! Jag gjorde helt enkelt en choklad-rulltårta som jag fyllde med 200 g aprikossylt, 1 dl vispad grädde, och 1 dl kvarg. Sen hällde jag en chokladsås gjord på hushållschoklad och vispgrädde över. Mm vad det var gott...

Medan vi njöt av desserten och av varandras sällskap, kikade vi lite på foton; båda av mig som liten (det är de albumarna som ses på bilden) och av brorsbarnen [1] [2] i Sverige. Som sagt, väldigt trevligt, vi konstaterade omgående att detta ska vi göra om!

Idag fortsätter naturligtvis morsdagsfirandet. Jag ska fara till brasseriet (kusinens restaurang, de gjorde bl.a. den enormt goda maten till vårt bröllop så jag har höga förhoppningar!) med mamma & co, och det ska visst bli morsdagsmiddag här på Aspen också.

Nedan kommer ett smakprov ur min receptsamling; mera komprimerad än förut. Både rulltortor och crepes kan göras med oändliga alternativ och man behöv inte tydliga recept på allt, men lite idéer är ju trevligt - tycker jag. Något att utgå ifrån. Jag gjorde alltså skink-(svamp) fyllningen denna gång till crepesen.

smakprov