Pimp my car!

En egen bil kommer väl till pass när det blir kyligare och det inte är lika kul med MC längre.

Jag jobbar trots allt i fd grannstaden, nuvarande andra stadsdelen (eller hur man ska säga?).

Snart blir det faktiskt ännu viktigare med eget fordon, för vi ska flytta ut på landet! :)
Det var det som var de "hemliga goda nyhterna" från ett tidigare inlägg: Bygglovet!
Nu är det på gång!

Jag har den äran att berätta åt er att jag nu är stolt ägare till en gammal volvo 440, detta som följd av att sambon köpte ny bil och jag fick ta över hans gamla. Det gör det ju inte alls mindre roligt - men jag måste definitivt markera mitt revir: Den är *min* nu! :) Sätet är nu permanent anpassat efter mina ben, och jag får själv välja radiokanaler! Som pricken över i:et - lite dekorationer. Inspirerat av tärningarna som hängde i sambons bil (en dodge dacota, för de intresserade), lagade jag min egen variant av tärningar; gjorda av mormorsrutor naturligtvis! (Ni har kanske märkt att jag går igenom en mormorsrutig period? [1] [2])

Jag är riktigt nöjd över resultatet må jag säga! Det är handarbetat och *jag*, samtidigt som det inte är överdrivet iögonfallande konstigt. Både modernt och traditionellt vill jag påstå!

Jag samlade helt enkelt ihop mitt och mammas restgarner av Sandes Lanett (perfekt!), och virkade 6 mormorsrutor per tärning i olika kombinationer - accentfärg grönt liksom bilen. Jag sydde ihop dem så långt som möjligt så att de ändå kunde ligga platt (som ett kors!), nålade dem jämna och penslade med sockervatten för att få lite stadga i dem. När de nästan torkat/stelnat klart, vek jag ihop dem till tärningar och sydde ihop också de sista kanterna. Sedan virkade jag en lång tråd att hänga upp dem i. Tadaa! :)

Sambon tycker hans bil är finare (och jag inser ni bara får se dem från insidan),
men visst är mina tärningar finare iaf? :)