Linda och Jocke på utställning!

...dynorna alltså! ;) Modellerna befinner sig i Vasa respektive Åbo, och kunde tyvärr inte infinna sig på handarbetsutställningen som tog plats i Svartå filialbibliotek (i Karis).

För att först förklara varför mina dynor befinner sig på handarbetsutställning just i Svartå [1][2], kan jag berätta att jag är hemma från Svartå, som är en del av Karis (som nu är en del av Raseborg); men vi flyttade in till "storstan" (Karis: 9000 invånare) redan när jag var 4 år gammal. Jag har dock fortfarande starka band till Svartå; jag är född där, både min mamma och min pappa kommer därifrån (och min styvpappa också, dessutom).

Allting centraliseras ju mer och mer, och det finns inte mycket kvar i Svartå, som är väldigt litet... Men biblioteket är igång och är aktivt! De brukar bl.a. ha olika slags utställningar där, det byter en gång i månaden ungefär, och den här gången är det alltså handarbete som är temat!

Invigningen på denna utställning var idag! Där fanns olika program, bl.a. kom de från Pirjon Lanka och berättade hur man stickar häl. Ja, jag var ju som sagt inte där själv, så jag tänker inte säga nåt mera om det. Jag tänker däremot kommentera bilden nedan!

Mina verk var ju inte de enda som ställdes ut. Bl.a. ställdes också några av min mammas olika verk ut! Tröjorna i bakgrunden är det mamma som har stickat. Mamma har stickat otroligt många, otroligt fina tröjor... Skon ovanför dynorna i skåpet ser ju också lite intressant ut...

Jag ombads skriva en presentation till mina dynor; och ifall inte alla mot förmodan far till utställningen, skall jag klistra in den texten nedan:

Stickandet har gått i arv från min mommo till min mamma, och från min mamma till mig. Alla har vi stickat mycket; men själv var jag lite motsträvig i början... När min mamma skulle lära mig stickning, tyckte jag det var väldigt krångligt. När vi skulle sticka tofflor i lågstadiet valde jag att sticka till min morfar, eftersom jag då bara behövde sticka en toffla – han hade nämligen bara ett ben. Jag tyckte egentligen inte nå extra mycket om handarbete...

Men tids nog har det kommit. Varför vet jag inte – det har väl fallit sig naturligt trots allt, kanske det finns i generna... I högstadiet började jag av någon anledning sticka allt mera, först mycket babykläder (det gick ju så mycket fortare när det var mindre – snabbare resultat), och tids nog har jag börjat sticka större plagg med mer komplicerade mönster. Det är egentligen inte före de senaste åren jag har börjat sticka hela tröjor, börjat sticka bilder och flätor. Jag är nu 25 år gammal.

Handarbete är inte min enda hobby. Jag tycker också t.ex. om att fotografera. Så jag började fundera hur jag kan kombinera ett fotografi med stickningen... Det var inte så svårt; med hjälp av ett ritprogram på datorn hade jag fixat ett mönster, sen var det bara att följa det. Först valde jag att sticka en dyna med min sambos motiv; jag tänkte att det kunde komma väl till pass eftersom jag för tillfället studerar uppe i Vasa och bor utan min pojkvän. Den blev färdig i februari 2010. Sen kom jag fram till, att det borde vara en del av ett set – min pojkvän borde ju sakna mig lika mycket som jag saknar han – så då fick han den andra dynan till födelsedagen i april.