Blommor och blader

Eller snarare bär och blader! Bådadera kan man utnyttja till att skapa läckerheter!

Bär passar naturligtivs klassiskt ihop med paj, men jag provade på ett nytt recept i år, nämligen

Styvmors Rödvinbärs-kvarkpaj
(receptet lite modifierat, ifall styvmor själv kikar)

Skal:

100 g smör (rumsvarmt, inte smält)
1 dl sockor
1 ägg
1 dl grahamsmjöl
1 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver

Fyllning:
4 dl kvark/gräddfil/lindahls yoghurt
1 citron; saft av
2 ägg
½-1 dl sockor
vaniljsockor
ca 3 dl röda vinbär

180 grader ugn, ca 40 minuter

Receptet är mycket enkelt: blanda ihop ingredienserna till skalet; kläm ut i formen. Vispa ihop ingredienserna till fyllningen, bred över skalet, strö över röda vinbär. Enklare kan det inte vara - och mycket gott!

Pajen bjöd jag på när farmor och farfar kom på besök! :)

Att använda bladen var nytt för mig; men i år har jag för förstå gången lagat Svärmors bladsaft (och också Svärmors rabarbersaft, som också syns på bilden). Man får otroligt mycket smak utav att bara använda bladen, som är annorlunda - men samtidigt bekant! Verkligt gott!

Jag hittade lite liknande recept på nätet, t.ex. det här, men jag använde (enligt direktioner) både svartvinbärsblad och hallonblad - och mycket mindre socker.

Magik!

Jag förstår hur den här boleron, Taikabolero ("Magisk bolero" för den som inte kan finska -se Novitas mönster här [den som kan finska :p ]) fick sitt namn: Man stickar en fyrkantig bit i ett lätt spetsmönster (= rygg), sedan tar man upp maskor på sidorna för att sticka två ytterligare fyrkanter (= ärmar) --- syr ihop och det är färdigt! Blir det enklare? Och så snyggt sen; om jag får säga det själv! Jag tänkte att den kan vara bra att ha till "skolan" (jag går i skolan hela livet, tydligen), men jag tror t.o.m. man kan ha den på fest!

Nu hoppas jag på att boleron verkligen har 'magiska krafter', så att jag kan utföra underverk när jag börjar jobba nästa vecka... I kombination med mina "tur-armband" som jag fick, så kommer det säkert att gå riktigt bra! :)

*** *** ***
PS! Grattis på Vänsterhäntas dag [1] [2], mina vänsterhänta läsare... :)  ...jag vill iofs inte diskriminera - ni högerhänta kan ju söka någon vänsterhänt kompis, så får alla fira!

Happy thoughts!

Något annat som gör, mig iaf, glad (se föregående inlägg) - är Ellens tår! Världens sötaste gudunge/brorsbarn! Jag fick äran att lacka hennes tår när hon var här i Finland i somras (se tidigare inlägg), men det här fotot, som min bror har tagit, fick jag se först nyligen.

Hur får jag fotot att passa in i bloggens tema "mat & dryck" eller "handarbete"? Jo, ni ser ju kaffemuggen på bilden! ;) Funkar?

My drug of choice

Jag vill påpeka något, som jag tror de flesta (kvinnor iaf) redan insett: Choklad löser alla problem!

Är du ensam? Behöv du tröst? Vill du äta något gott? Har du lust att fira? Är du stressad och behöv lugna ner dig? Vill du ha något gott? Ät choklad! Vill du pigga upp dig lite extra - häll konjak i smeten! :) (Man kan inte ta en konjak klockan 9 på morgonen, men man kan äta en bit kladdkaka!)

Enda problemet: Chokladen försvinner så otroligt fort! Visserligen försökte jag begränsa mig själv, och lagade endast halv sats av Banankladdkaka, Flera Favoriter sid 186, men trots det fanns halva kakan kvar när jag for till frissan - men inte när jag kom tillbaka! :o Jag undrar om vi har råttor...?

Lilla snigel....

Lilla snigel akta dig,

akta dig, akta dig,

lilla snigel akta dig,

annars tar ja dig!

Den sången har jag lärt mig av min guddotter Ellen - hon kan så mycket hon! Igår fick jag också en bättre förståelse för sången, när vi var ut och äta till Skäggas på Skåldö. Svärmor beställde nämligen Snigelpanna till förrätt, och jag smakade! Inte helt fel, faktiskt... (Men så stank jag också vitlök resten av dagen - mer än vanligt!)

Revbensspjäll

Jag har ätit revbensspjäll tre gånger i år:
1) på restaurang Hullu Poro i Levi i vintras.
2) färdigmarinerat från K-butiken i Karis
3) färska revbensspjäll som vi tillagat själva från scratch hemma, enligt Leilas recept för Baby Back ribs.

Om våra färska revbensspjäll var lika goda som de på Hullu Poro vågar jag inte yttra mig om (det är för lång mellan smaktillfällena för att jämföra), men jag vill absolut påpeka att det inte lönar sig att köpa färdigmarinerade! Det var inte så mycket smaken det var fel på (även om det nog var i kryddigaste laget för min del!) - utan främst konsistensen: det var väldigt svårt att få loss kötten från benen - jobbigt att sitta o påta...

Men när vi lagade själva, och förkokade (som det står i receptet också), blev det så mört och fint - lätt att äta! God smak blev det av glacen, som man ju kan variera smaken på till en annan gång. Dessutom, som extra bonus, sparade vi buljongen (i isbitspåsar!) som man kan använda en annan gång!

Mormorsväska?

Nu har jag då allt blivit tant på riktigt!!? ...nejdå - inte mer än vanligt, även om jag hade lite 27-års kris här tidigare... Men vad skall man annars kalla än väska gjord av virkade mormorsrutor?

Rutorna har ni sett tidigare, i det här inlägget - men nu har jag alltså sytt ihop dem, och dessutom fått hjälp med att få ett foder i väskan! Inte illa, om jag får säga det själv - med tanke på att väskan är gjord på restgarner som bara låg och skräpade! ...och det måste ju vara modernt; jag tycker det står om mormorsrutor överallt nuförtiden (dock kanske bara/oftast i handarbetssammanhang?), så också i Simply Knitting som jag fick passligt till födelsedagen... Eller?

Här får ni se mönster på hur jag gjorde: