Daaa-aa!!

Jag har till och med använt samma skål som bilden i receptet!
Har samma färgs skål dessutom, men noterade inte detta i tid. :)
(Foto på brödet blev inte lika bra, men som sagt, gott.)

I bl.a. pirkka-tidningarna brukar det stå "Läsarnas tips", var man om man har tur kan få sig en slant till belöning för att man nämner en eller annan självklarthet. (Jag antar att poängen är att det inte är självklarheter för alla...) Senast jag bläddrade stod det något i stil med att "Släng inte bananerna när de börjar bli gamla, mosa dem och smaksätt muffins!" Det var då jag använda mig av samma exklamation som ni nu ser i rubriken...

Lydig som jag är, lät jag sedan inte bananerna bli gamla, och som en liten extra twist gjorde jag inte heller muffins av dem, utan jag använde mig av ett pirkkarecept och gjorde "Banan- och chokladfrestelse med ingefära". Det såg inte mycket ut för världen, men var supergott, så jag kan varmt rekommendera receptet! Receptet hittar ni här när ni bläddrar framåt till sidan 19. Vi har även provat på receptet för "Snabba havretunnbröd med surmjölk" (men med fil istället för surmjölk) på samma sida, som är lika gott och enkelt som det är snabbt! Superbra kvällsmål!

Så, jag ska sprida budskapet: Släng inte era bananer utan ät upp dem, i muffins-, choklad- eller annan form! (Daaaa-aaa!)

Halloweenlunch

Det gäller att gapa stort så att man inte missar
någon cupcakes -smula! :)

Dessutom får ni se mitt nya mörka hår, som jag håller
på och vänjer mig vid.
Sist jag var till frissa blev det ju ljusare -
min egen hårfärg är där mitt emellan någonstans.

Igår var jag på fortbildning hela dagen, med mer och mindre inspirerade föreläsningar om vi säger så... Den första föreläsningen med Lou Rossling var både underhållande och lärorik - som en blandning mellan stand-up komiker -show och allvarlig föreläsning, tiden bara flög iväg... Jag fick också information om nyttiga appar till läsplattorna, bl.a. tipsades vi om Socrative som verkade intressant (ifall det kan intressera någon [t.ex. brorsan?]...)... Och efter lunchen, var det ju bara en stund kvar innan man fick gå hem! :)

Lunchen var fenomenal! Jag for till "Mossis" på lunch - jag skrev i det i min kalender på google, som länkade mig till Paris, trots att jag absolut hade för mig att Mossi/moster bodde i Ekenäs? Men när jag väl kom fram serverades det nog franskt vin, samt mexikansk mat (tortillas) - så vem vet vart jag hamnade? Dessutom blev det halloween-inspirerade cupcakes till efterrätt (amerikanskt?), så jag hann ut över hela världen på den lilla pausen! Roligt var det i alla fall! :)

Tortillas förgyller vilken dag som helst!
Och som vi diskuterade - gott sällskap förbättrar vilken maträtt som helst.
Resultat: Strålande!

Wolly Hat Day

Den är fotad redan för ett tag sen, som ni kan se,
när det var grönare ute.....

Igår firades Wolly Hat Day i Storbritannien, med vilken man vill beakta hemlösa människor både genom att  uppmärksamma dem genom att bära en grann yllemössa, värma dem genom att sticka yllemössor åt dem, och samla in pengar genom att sälja yllemössor till de som har råd och skänka förtjänsten till dem. En god sak naturligtvis. I Storbritannien finns det ca 3000 som sover på gatan, och ytterligare ca 12 000 familjer som räknas som hemlösa i praktiken. Jämförelsevis finns det i Finland ca 7 700 hemlösa (dit räknas också sådana som inte har ett hem p.g.a. att de sitter i fängelse eller dylikt, eller att kommunen/staten har ordnat med boende under särskilda vilkor, dvs man behöv inte sitta på gatan - märk att sifforna jag hittade för Finland gäller personer, i Storbritannien familjer - så det kan vara lite missvisande...).

Det fanns också en annan, förhållandevis mycket trevligare orsak, att fira Yllemössdagen igår! Första snön kom iaf här i södra Finland, och det var bara att dra mössan på sig, gå ut och skrapa bilen, och hoppas man inte kör ihjäl sig med sommarringarna under bilen! Idag har jag vinterringar på, tack vare min duktiga sambo, så jag kommer att känna mig tryggare på vägen - dock köra försiktigt ändå! Vintern har sina goda sidor, men kräver helt klart respekt...

Hur som helst tänkte jag passa på att visa upp den senaste mössan jag gjort, virkat den här gången! Nämligen en skärmmössa enligt mönster av Drops. Jag är skitnöjd med resultatet! Jag har den här gången följt mönstret till punkt och pricka, inklusive använt nämnt garn, Drops Eskimo, som jag också använt till västen jag stickat.

Stick- och virkkurs!

Jag trivs med mitt jobb, de flesta dagar i alla fall. Klart jag gör, många dagar vet jag inte var jag skrattar mera - i klass- eller lärarrummet! Jag får ju ha mina favoritämnen alla dagar, och med lite tur lyckas inspirera andra att också ta till sig de ämnena, att upptäcka det roliga med att kunna uttrycka sig också på engelska, och förhoppningsvis få någon att upptäcka hur underhållande det kan vara att läsa en bok. Eller att diskutera hälsa, att hitta balansen av en hälsosam livsstil utan att offra alla nöjen i livet. Att känna att man gör nytta, eller allmänt bara diskutera med alla duktiga ungdomar, och också umgås med alla trevliga kollegor. Det är en bra början, inte sant?

Men tänk sedan, att hur bra jag än tycker om mina ämnen engelska och hälsokunskap, att på en temadag för hålla en stick- och virkkurs! Tänk er dessutom, att få en blandad grupp som valt denna aktivitet; olika åldrar, flickor och pojkar, olika förkunskaper - och alla blir ivriga att sticka eller virka, åtminstone för en liten stund! Det måste ha varit en av de bättre dagarna på jobbet! :) Just nu minns jag inte vad som skulle toppa!

Okej, jag mutade dem kanske lite... Men bara lite, muffins och stickning hör faktiskt ihop enligt mig - och inte bara enligt mig, ni minns Friday Night Knitting Club t.ex.? Men kursen gick faktiskt över förväntningarna - visserligen var jag upptagen med att springa hit och dit, lägga upp arbeten, hitta borttappade maskor, hjälpa en del komma vidare, visa hur man stickar flätor och så vidare, men jag tror alla hade trevligt och många lärde sig dessutom något nytt. Jag kan förhoppningsvis också ha visat att stickning inte bara är för "gamla mommon".... 

Här får ni se några bilder:

Jag dukade upp med garn, muffins, foton på mina arbeten, mönstertidningar och -böcker.
Garnen hade jag fått donerat från Novita. Tack massor! :)

Jag hade förberett en kort presentation, 1) vad är skillnaden mellan stickning och virkning
2) visa lite av mina projekt, vad man kan göra
3) några enkla projekt att testa på...
Vill ni se min presentation, hittar ni den här. 

Muffinsarna jag bakade var Citron-Omar muffins enligt ett pirkka-recept (länk till receptet på finska hittar du här). Jag lagade dock frostingen lite annorlunda; jag smälte omarn i 2 dl vispgrädde, men lät blandningen inte koka. När jag rört blandningen jämn ställde jag den i kylen över natten för att svalna. Följande morgon vispade jag upp grädden så den blev tjock, och spritsade sedan på mina små muffinsar. (Muffinsformarna hade jag beställt från Bake & Party, som anlände i sista minuten för att jag skulle få dem till temadagen. Hittade inte mini-muffinsformar någon annanstans, och ville gärna vi skulle få många muffins.....)

Fest i kylan

Håret har jag lagt upp i en "flätkrona" enligt instruktioner i Lilith Moons videotutorial.

Nu är jag redo att gå på fest, även om jag fryser om händerna! Eller bara vara fin på jobbet?

Jag har nämligen stickat dessa vackra torgvantar i spets enligt ett mönster ur Novita Talvi 2009. Jag hade ett par blå likadana från förut som mamma stickat åt mig till julklapp, men nu har jag alltså också ett par vita! (Med mina frusna händer kan man inte ha för många vantar!) De här stickade jag i restgarn efter min Multiway shawl.

Egon

På höstlovet flyttade en ny liten krabat hem till oss: Egon!
Han är virkad i Novita Kelo enligt det här mönstret av drops - lite modifierat naturligtvis - det är en unik björn vi pratar om!

Jag hade lite garn över efter en tema-dag i skolan, som jag berättar mera om senare (bara jag hinner kolla foton!), och det här är resultatet!

Jag är riktigt nöjd! Första "amigurumi" jag virkat - en katt stickade jag ju tidigare åt Elis (& Ellen). Katten var stickad enligt ett urenkelt mönster, det här var iaf lite mera utmanande (dock gick även det som en dans).

På tal om gudungen min, Ellen alltså... Så utmanar hon definitivt faster ytterligare ett steg förbi Egon! Jag skickade foto på Egon åt henne, tänkte att det var lite skoj. (Egon vågade jag inte skicka, dels blev vi ju så förtjusta i honom, dels tror jag inte ögonen håller ifall också lillebror vill leka...) Och Ellen önskade sig ett eget kramdjur. Inget konstigt med det, men inte vilket som helst! Hon ville ha ett "Jesus på korset" -mjukisdjur! Snacka om unik 3-åring! Först tänkte jag att det kanske kunde bli julklapp, men det verkar nog vara mer brått. Hörde nämligen igår att Ellen vill se foton längs med att jag stickar (hon bor ju långt borta från mig....). Så, jag har handlat garn idag och är beredd att sätta igång! Och ni, mina bloggläsare, kan gissa hurdana blogginlägg det kommer framöver...

Egon trivs bra hemma hos oss! Han läser Kalle Anka och stickar som vilken liten björn som helst.
...och dricker konjak och äter choklad!?
Man märker väl vem som uppfostrat honom! ;)

Accessoarer

Min envisa tröja (med påsärmar) har fått accessoarer gjorda av det överblivna garnet (Drops Cotton Viscose), två olika sorter de facto.

För det första har jag stickat ett armband! Idén till detta armband fick jag via Simply Knitting, nämligen det HÄR armbandet (här är ytterligare ett motsvarande mönster), men jag måste erkänna att jag aldrig läste mönstret. Jag såg på bilden, och stickade - och svårare än så är det inte! :) Jag är helt nöjd med resultatet, även om jag inte är van med så "klumpiga" armband, det är lite opraktiskt ibland... Men helt snyggt!

Dessutom har jag stickat pulsvärmare. Sådana ska jag sticka fler av, eftersom jag har hört hur mycket de kan värma fast de är så små - och jag har alltid frusna händer! Vantar kan man ju inte ha på, hur skall jag då skriva på tavlan, på datorn, och allt vad jag nu gör på jobbet... Men pulsvärmare kan jag alltid ha på, och de är utmärkta restgarns projekt! Dessutom är jag faktiskt hittills benägen att hålla med om att de värmer mina frusna händer! Jag ska testa vidare i höst och vinter!

Jag gjorde mitt eget mönster, som ni ser nedan, och även här inspirerades jag av Simply Knitting eftersom jag använde mig av bården de hade mönster till i nr 90. Och så plockade jag ihop lite andra mönster-idéer, och - ja, ni ser som sagt resultatet nedan! :)

Tack?

För ca en månad sedan fick jag en förfrågan av någon som hittat mig här på bloggen om jag ville översätta det här mönstret av novita från finska till svenska. Jag har själv också använt mönstret, förstås. "Självklart så betalar jag dig för att du gör detta. Jag skulle bli så oerhört glad om du kunde hjälpa mig." Jag blir ju alltid ivrig när någon ny hittar till min blogg, så jag svarade följande dag och lovade hjälpa. Så ivrig var jag, att jag översatte mönstret på någon dag bara, trots att vi var inne i en provvecka på jobbet. Och skickade iväg det. Sedan dess har jag inte hört något...

Nu tycker jag att det är lite lustigt, att inte alls få ett svar efter att jag skickat iväg mailet med mönster... Jag svarade åt henne att jag aldrig förut fått betalt för att översätta ett mönster trots att jag gjort det flera gånger (till både engelska och svenska), och det kanske är onödigt att rådda med kontonummer - speciellt som jag antar att det är mellan två länder (Sverige och Finland?) för vad som antagligen är en liten summa, så jag gav istället min hemadress ifall hon ville skicka en chokladplatta eller nåt istället. Men trots att hon svarade på det första mailet inom några timmar, trots att hon två gånger erbjöd sig betala (utan att jag frågat om något) och verkade glad och tacksam - har jag inte fått så mycket som ett tack. Ett tack har jag alltid förut fått då jag översatt något på begäran, och det saknade jag nu!

Jag lever väl i min egen lilla drömvärld, antar jag... ...som tror att det arbete att översätta ett stickmönster, vilket trots allt tar en timme eller kanske lite på fast det ser kort ut (tiden går så fort när jag arbetar med stickning, så vad vet jag) är värt en chokladplatta för 1,50 euro (och den idén kom jag bara på för att hon pratade om betalning!) eller ens ett tack.

Men vad hjälper det där. Här har ni mönstret i alla fall, kanske någon annan blir glad och tacksam!


OBS! Detta mönster tillhör alltså Novita, jag har bara översatt det.

Tröja med egen vilja

"Pussihihainen jakku" (påsärmad jakka?) av Ulla Ralli ur Suuri Käsityölehti 7/2012 är den envisaste tröja jag någonsin stickat! Den var motstridig redan från början; som ni såg i ett tidigare inlägg så hade jag plockat åt mig ett nystan av fel färgning när jag stickade bakstycket, som jag sedan fick "ripa" (dvs riva upp). Följande problem kom på framstycket, då jag gjorde indragningarna för halshålet på fel sida. Ärmarna var inte heller det lättaste, eftersom mönstret var väldigt otydligt. För att inte tala om "knapplinjen", som också vägrar följa instruktioner - det vill "bubbla upp" mellan knapparna - fast jag till slut sydde ihop framstyckena så vill knapplinjen ändå inte hållas rak! Dessutom är den rätt så tung vilket påverkar hur den faller - jag använde ett annat garn än i mönstret, nämligen Drops Cotton Viscose, som visserligen ger en glansig och fin effekt.

Så till slut fick jag ändå till det, tycker jag. Visst ser den rätt så okej ut på bilden? Jag gillar strukturen, ärmarna, snittet och glansen - men det är helt klart en tröja som kräver respekt; den vill inte bli behandlad hur som helst!

*Tillägg 28.12.2012* - På bilden ser ni en "invikt" fransk fläta,  även en sådan har Lilith Moon visat, men jag har dock flätat håret så innan jag såg instruktionerna. :) Den här versionen är dessutom baserad på en sned fläta.

Gardinförvandling!

Som jag diskret nämnt tidigare, kommer vi snart att flytta "ut på landet". Jag konstaterade när jag tvättade fönster här om dagen (även det har jag nämnt på bloggen - ni hängder med i allt!) att de köksgardiner jag har nu, inte under några omständigheter kommer att passa i vårt nya kök eftersom vi där har dubbelt så många fönster. Somliga gardiner kan säkert användas i andra rum, men några är utpräglat "köksiga", som de här, med kryddor på!

Lyckligtvis har jag huvudet på skaft och kom på den fenomenala idén att laga "korgfoder" av gardinerna! På det viset kan jag fortfarande njuta av dem!

Jag skulle omöjligt kunna vara nöjdare med resultatet! Inte nog med att jag tycker korgen fick sig ett "ansiktslyft" och blev otroligt vacker, dessutom är det praktiskt att ha korgen "skyddad" så kan inget fastna (jag har ju ofta garn i korgen bl.a.), och det ser allmänt renare och prydligare ut.

Det bästa av allt: Jag sydde till fickor för nycklar och telefon! Korgen är otroligt praktisk när man handlar, förstår faktiskt inte hur någon överhuvudtaget kan överleva utan - snabbt och behändigt plockar man i varorna vid kassan innan man ens hinner betala, mjölkburkar, filburkar och dylikt står rakt och tryggt utan risk för att ramla eller gå sönder, och framför allt är det mycket bekvämare att bära. Lika praktiskt så väl till matvaror som garn som diverse annat. MEN! Hittills har problemet varit att nycklar och telefon, om man inte har annan väska eller fickor, lätt "tappas bort" i det stora utrymmet i korgen. Men inte nu mera! Med telefon och nycklar tryggt förvarade i sina egna fickor tappas de inte bort - och telefon är dessutom skyddad från att skrapas mot något så att skärmen tar skada. Kan det bli mera perfekt? I don't think so.... 

Gardinera bestod av mycket tyg, och räckte dessutom till en tygkasse, för de gånger man storhandlar och allt inte ryms i korgen. Handtagen gjorde jag långa, för jag gillar att ha korgen på ena armen, kassen på andra axeln, vilket stort sett lämnar båda händerna fria att öppna dörrar och gräva fram nycklarna från de praktiska fickorna - eller vad jag nu behöv göra. Inga problem! Och jag har nu ett helt set som matchar och allt ser lika "kryddigt" och fint ut! :)

Bara för att det fortfarande fanns lite tyg, fick även kassen innerfickor.

Detta är allt som återstår av mina gardiner. Väl utnyttjat material, vill jag påstå! (Det gick dessutom fort att sy, eftersom jag många gånger utnyttjade de fållar som redan var gjorda på gardinerna!)

Glad kanelbullens dag!

Vilken härlig morgon!

En prov-fri dag i provveckan, kan bara  betyda en sak då det idag firas kanelbullens dag: Bullabak!

Jag steg upp med tuppen (eller - i brist på tupp steg jag upp med en hårt arbetande sambo - funkar minst lika bra!), och satte genast igång med bullabak för att kunna njuta av färska bullar till morgonmål! Aaah!

Hoppas dagen fortsätter lika bra! Jag ska visst jobba också (förbereda period 2, som kommer att bli stressig!), men sedan kanske jag tar mig en cykeltur om vädret håller upp! :)


Tillägg kl 15:37

Nästan 15 km senare på cykel är min "bullrunda" avslutad och påsarna ovan utdelade. :)
Jag gör mig av med lite energi (så jag kan äta mera bullar), samtidigt som jag "sprider kanelbulldagens glädje".
Perfekt!

Recept på höstvärme

Jag skrev upp mönstret på buffen ur föregående inlägg - här kommer det (enklare kan det inte bli):

Höstvärme

Här ser ni den enkel runt halsen - dubbelt ser ni den i föregående inlägg
- hittills har jag mest använt den dubbel istället för halsduk. 

Kanske det var någon som uppmärksammade min nya buff i senaste inlägget? Det börjar ju bli kyligt - så väl ute som inne i klassrummen!

Jag har länge avundsjukt och fundersamt tittat på alla "buffar" i min närhet  -  det finns många av dom, och önskat mig en riktigt tjock och varm en, funderat hurdant mönster som skulle passa, har jag möjligen något restgarn till projektet och hur lång skall den vara för att passa perfekt kring halsen - både tvinnad flera varv för en mer "halsdukslik" effekt, eller löst hängande för en mer "sjalsnar" inverkan. 

Flätmönstret ger en vacker effekt till buffen,
oberoende hur den används.

Resultatet blev detta: En flätstickad buff, ca 160 cm omkrets 25 cm bred - vilket faktiskt visade sig vara perfekt längd! Och visst hade jag restgarn, efter min flätade väst närmare bestämt. Ett perfekt projekt med andra ord: ett felfritt mönster, ett snabbt arbete, uppiggande färg, och framför allt ett mångsidigt värmande plagg till vilket jag fick användning för restgarn!

*** Mönstret hittar ni här.***