Mumin

Mamma och jag fick redan för länge sedan en önskan av en blivande 4-åring, att hon så gärna ville ha en choklad-muminkaka till sin födelsedag. Det finns ingen anledning att en sådan önskan inte skulle gå i uppfyllelse tyckte vi! Vi hade både program på skilda håll den här helgen (bröllop för min del - va kul!) när kalaset skulle vara, men med lite samarbete går det så bra ändå. 

Jag hade fått goda råd från "kakambulansen" (dvs min kompis; kak-experten), och sedan kavlade vi ut sockermassa och skar ut mumin med hjälp av en utskriven muminbild. 

Med hjälp av choklad och en tandpetare fick vi mumins detaljer tydliga. 

Detaljerna gjorde susen, och mumin var klar! ...sedan fick han torka några dagar...

Sedan förberedde jag en chokladganache, här har ni receptet till det...

....medan mamma gjorde tårtbotten (och resten) på sitt håll, inklusive att breda på ganachen och lyfta på mumin.

Tadaa! Kakan var klar, och de två amatörerna var i alla fall mycket nöjda med resultatet! 

Nu hoppas vi att fyra-åringen haft ett lyckat kalas med många glada skratt - och att mumin inte gjorde någon besviken. :)

Sparsamt & klädsamt

Life is what you make of it - and  "yarn is what you knit of it". 

Denna eleganta dräkt har jag stickat för 10 euro och 11 cent. Man kanske inte ska nämna priset på det viset som jag ofta gör, men jag blir gång på gång så förvånad och imponerad över vad man kan åstadkomma för så lite! Bra det, förstås, som det ser ut och skäras ner i lönerna får man vara tacksam för den talangen... (I övrigt blir man ju så fruktansvärt arg på sådana nyheter!)

För jag tycker ju inte bara att denna dräkt blev billig, jag tycker den blev ganska snygg också om jag får säga det själv. Och fruktansvärt bekväm är den! Garnet är så mjukt och skönt, och den sitter så bra...

Garnet, novita miami, köpte jag från Latvala - 17 nystan för 14 euro. Jag har fortfarande nästan 5 nystan kvar...

Mönster till såväl kjol som tröja kommer från drops (klicka på "plaggen" för att hitta mönstren).

á la Aspen

Det blir inte alltid av att blogga om vad jag stökat i köket, trots att jag prövar på både det ena och de andra - gamla och nya favoriter.

Men bättre sent än aldrig; här ska ni få ett smakprov!

Här är dessutom mitt loppisfynd från Nagu fångat på bild, som jag kort nämnde i ett tidigare inlägg.

Först ut: Kvargcitronbakelser!

Jag hade "baktur" på jobbet förra veckan (det är så man överlever de 3½ timme långa torsdagsmötena ;) ), och resterna tog jag till jobb nr 2 (jag är lyckligt lottad med två jobb, som iofs bildar en helhet - trevliga kollegor och elever på båda ställena). Det gick hem på både ställena, och recept har efterfrågats. Därför har ni alla tur, här kommer det:

Kvargcitronbakelser

6 dl mjöl

2 dl socker

1½ tsk bakpulver

1½ tsk soda

1½ tsk vaniljsocker

200 g margarin

Fyllning:

1 brk kvarg

1¼ dl socker

1 ägg

1½ tsk socker

saft av 1 citron

225^o, ca 20-25 minuter

Blanda ihop bottnen till en grynig massa, och bred ut hälften i en ca 30 x 25 cm stor form. Blanda ihop fyllningen och bred den utanpå; därefter resten av bottenmassan. Grädda kakan, och skär i rutor när den svalnat.

 Bland våra egenhändigt odlade potatis fanns några få plantor Blue Congo, dvs blå potatis. De växte inte lika bra som resten (annars har vi fått en stor skörd potatis!), men har har jag använt några blue congo tillsammans med några timo för att göra Shepard's Pie. Visst ser man att mosen är något blåare... :)

Jag lärde mig laga Shepard's Pie när jag var au-pair i England, men på den här länken har ni ett liknande recept. Det är i princip ett annat sätt att bjuda köttfärssås och potatis; bara att man sätter såsen (tjockare variant än vanligt kanske?) i bottnet på en ugnsform med mosen över - kanske lite riven ost därtill. 

En dag hade vi kycklingfiléer över från föregående dag. Dem lagade vi kycklingburgare av! Egenhändigt tillredda kycklingfiléer, självklart hemgjort bröd - franskisarna fuskade vi med denna gång. Ibland så... Jag gillar att sätta frön på hamburgarbröd, det ser "riktigare" ut så, men sesamfröna brukar mest bara lossna och smula ner tycker jag. Den här gången satte jag mannagryn på istället, som hölls på bättre. Ett litet tips. :)

En lätt sommarlunch; Maxsallad med couscous. Namnet har sitt ursprung i att jag inspirerades av en sallad jag åt på Max i Sverige, när jag "hittade på" denna. Om ni inte vill "hitta på" utan följa mitt recept, gör ni så här:

Maxsallad

300 g kycklingstrimlor

2 dl cous cous

salt, peppar, chili- och paprikapulver

2 krukor (ca 150 g) ruccolasallad

1 liten rödlök

1 ask körsbärstomater

riven ost

krutonger

dressing / gräddfilssås enligt smak

Stek kycklingen och koka cous cous enligt beskrivningen på förpackningen. Krydda cous cousen i slutskedet av tillagningen. Hacka rödlöken och riv salladen. Skär eventuellt tomaterna i mindre bitar. Blanda ruccola, tomat och lök i en skål, och lägg de övriga ingredienserna i skålar skilt för sig. Servera allt tillsammans.

En annan (för mig) somrig sallad är coleslaw. Ni kan t.ex. följa den här länken för instruktioner.

Det här var en av sommarens smak-höjdpunkter, nämligen Calzone! Jag gick i "Lindas bakskola" (haha) och följde detta recept, med undantag för själva degen. Jag gjorde helt enkelt min vanliga pizzadeg, men ersatte en del av vetemjölet med durum, för det gör pizzan krispig har Leila lärt mig. Så en liten blandning av råd iofs, men resultatet blev så också lyckat.

Muurikkan använder vi förstås oftare på sommaren. Här har vi ("vi", det brukar iofs inte vara jag som sköter grillen.... Läs alltid "vi" skeptiskt speciellt när grill och muurikka är involverat!) helt receptlöst stekt potatis och kycklingfiléer, som sedan serveras med kryddsmör. Ibland är ju livet så enkelt. 

Höstlunch

Den årliga traditionella höst-, mors- och gräsänkslunchen är avklarad.

Dvs, på hösten när det är säsong, när maken är på arbetsresa (är han ju titt som tätt speciellt nu på hösten) så samlas "mödrarna" (mamma och svärmor hälsar på) för kåldolmar! 

Hur många gånger ska det ske innan det är tradition? Nevermind. Det är tradition!

Vi hann så klart med annat än att äta! Handarbete hör ju till var mamma och jag är involverade. Här kikar vi på mitt senaste projekt (nästan färdigt, liiite till) som ni säkerligen snart kommer att få se, iklädda våra nya byxor!

Ni såg inlägget med mammas födelsedagspresent, dvs mina första egenhändigt sydda byxor någonsin? Nu är även mina egna byxor klara! Inte nog med att de är bekväma och de fakto skräddarsydda för att passa oss, totalt betalde jag två euro för tyget jag använde till byxorna. Två euro! (Jag köpte gummiband till midjan också, men det var nog inte mycket det heller, även om jag inte minns den exakta summan...) Hur nöjd som helst. (Också med resultatet, inte bara med det priset även om det är ett extra plus.)

Även mamma visade upp sina senaste projekt. Toppen i föregående foto (med byxorna) liksom denna har nyss blivit klara och vi passade på att fotografera lite. 

Till kåldolmarna som mamma förberett hemma, blev det närodlade potatis. 

Verkligt närodlade, som ni ser.

Just under lunchen tänkte vi bara på att äta och njuta, men bordet fotograferades så väl före som efter i alla fall. 

Desserten glömde jag inte att fotografera. Det blev lingonmuffins med kinuskiglasyr. Helt fenomenalt gott! Här ska ni få receptet:

Lingonmuffins 

2 ägg

1½ dl socker

100 g margarin

2 dl mjölk

3 dl vetemjöl

½ dl rågmjöl

1½ tsk bakpulver

2 dl lingonsylt

Glasyr:

1½ dl kinuskisås

ca 3 dl florsocker

200^o, ca 20 minuter

Vispa ägg och socker till skum. Häll i det smälta margarinet. Tillsätt turvis mjölk och mjöl som blandats med bakpulver. Tillsätt slutligen lingonsylten. Fördela smeten i muffinsformar och grädda. Blanda kinuskisås med florsocker. Häll glasyren på de svalnade muffinsen och dekorera. 

Flower power

Vi har njutit av de sista sommarhelgerna ute till sjöss!

För två veckor sedan tog vi vår sista båttur för i år, till Sandnäsudd för att spela lite minigolf. Kul, och fin golfbana - läs mera här. 

Jag passade på att få mina flower power -örhängen fotograferade. Mönstret finns gratis på ravelry. Som vanligt, snabbt projekt. 

Även följande helg spenderades till sjöss, närmare bestämt i Nagu i familjens sommarstuga som vi fick låna. Så var god, några bilder som är helt handarbets- och mat-fria, en sällsynthet på min blogg. 

Nagu hamn, var vi åt pizza, glass och fyndade på loppis. 

Utsikten från berget bakom stugan är inte så pjåkig.

En drink i Airisto i solnedgången är inte heller fy skam. 

Rondane

En väldigt praktisk poncho, då den har "slits" vid ärmarna så man kan de fakto lätt ha en rock utanpå, om det behövs i regnet....

Min poncho Rondane (drops-mönster, hittas här) är klar, och kommer väl till pass när man börjar vilja ha något på armarna, men det är inte riktigt dags att söka fram de varma tröjorna. En regnig sensommar har vi, men höstrusk vill jag inte påstå att det är ännu.

Jag har stickat ponchon i restgarn (inhandlat i Karnaluks för länge sen), nämligen Austermann Favola som jag också använt till en bolero och ett pannband (klicka på "projekten" för att komma till rätt inlägg). Nu har jag mindre än ett nystan kvar, så bra gjort tycker jag. Känns alltid fint att använda upp restgarn. 

Ny frisyr har jag också provat här; en french bun enligt dessa instruktioner (finns bilder, så man behöver inte kunna franska...)
Den här frisyren är bra att göra slarvig, piffa upp med accessoarer, eller med mycket volym, den blir lätt lite för "strikt" och "lärarinneaktig", och det vill ju den här läraren inte...

Life goes on

Tycker ni att blogginläggen sinat, så beror det antagligen på att jag försöker komma in i mina vardagsrutiner så här efter att skolorna, och därmed jobbet, börjar. Men det är klart att jag fortsättningsvis hinner baka, laga mat, sticka och handarbeta på fritiden, och därmed kommer blogginläggen så klart fortsätta komma. 

Livet går vidare, och även mamma har blivit ett år äldre nu igen. 

Till födelsedagspresent fick hon inte bara en tidning och dacapo, utan också det första par byxor jag någonsin sytt! Byxorna var delvis "en sommarläxa", och jag utgick från det mönster jag kommer att använda på handarbetstimmarna i höst. Mamma fick också hjälpa mig med goda råd i processen, men nu tror jag att jag har det på det klara. Jag har även ett par likadana åt mig själv på gång, som strax är klara bara jag sätter mig vid maskin.

Där ser man. Jag kan nog. *Lite stolt*. Sömnadssaldot i sommar är alltså 4 kjolar och 1½ par byxor (vi ska se om jag syr mina klart medan det är sommar, men är som sagt ingen omöjlighet bara jag sätter mig ner).

Splendid!

Den virkade avslutningen på sjalen var intressant - med vackert resultat.

Sommaren går mot sitt slut, och det är dags att värma sig med sjalar igen.

Sommarlovets slut trumfar den begynnande sommarvärmen, därför säger jag att sommaren går mot sitt slut... (Skolorna börjar igen nästa vecka...)

Detta är min 10:e sjal - och inte den sista kan jag lova. 

Jag tycker sjalar är så skönt och vackert (oftast), varmt och mysigt. Jag använder faktiskt sjalar jätte ofta, både hemma, på jobbet och på fest så det är bra att ha en för vart tillfälle; en elegant, en varm, en mysig, en mörk, en ljus, en grann, en i spets, en ........

Jag kände att behovet av en ny sjal var stort, och valde garnet först, och mönstret därefter. Det blev det mjuka varma Teetee Baleno inhandlat hos Pirjon Lanka som föll mig i smaken. Mönstret Splendid Triangle Shawl av Lion Brand framhäver garnets växlande färger fint. Storleken anpassade jag så att det gick jämt 3 nystan åt.

Obs! Lägg märke till hur fint mina luktärter äntligen blommar och klättrar på harven i bakgrunden.... :)

If you can't stand the heat

get out of my kitchen!

...or use a potholder!

Pannlappar är kul små snabba projekt, så väl virkade, stickade som sydda. Dessutom är de dekorativa att ha hängande i köket, och ett lätt sätt att förändra köket för olika säsonger (i alla fall om man har många som jag...) Jag har visat flera pannlappar på bloggen också förut, men här har ni några till.

Rad 1, pannlapp 1: Överblivet tyg lämpar sig utmärkt till pannlappar, speciellt med ett sådant här motiv (olika grönsaker!). Just det här tyget blev över från ett förkläde jag sytt. Det räckte de facto till två grönsaks-pannlappar, den ena fick styvmor till födelsedagen (i maj, ett tag sen...).

Rad 1, pannlapp 2: En mormorsruta! Den blev så "ihålig" (kunde väl vem som helst förutspå?) så jag sydde därför fast tyg på baksiden, inklusive vaddering. Så den håller hetta verkligt bra!

Rad 1, pannlapp 3: Denna pannlapp är visserligen också handarbetad, men inte av mig. Det är en födelsedagspresent av mamma - en tovad sådan. Tjock och tål också hetta bra.

Rad 2, pannlapp 1: Har ni sett förut här. En virkad frillig grej.

Rad 2, pannlapp 2: Jag trodde jag visat tekoppspannlappen förut, men hittar inte inlägget nu iaf... Även denna är sydd av resttyg i köksigt motiv (tekoppar), närmare bestämt i tyget över efter min brödkorg. Den är naturligtvis vadderad, men kanske ändå i tunnaste laget...

Pannlappar är fina presenter - att ge och att få. Denna virkade jag som inflyttningspresent till min bror med familj. Den är i princip likadan som den mina gudföräldrar fick i april, men lite annan färgkombination. 

Snappertunadagen 2015

"På Snappertunadagen skiner solen alltid."

Jag kan inte protestera. Härligt väder att cykla ner till slottet, i sällskap av min mor på svärmors cykel detta år. Kul att lite kika omkring i "hembygden" (två år har jag bott här nu!), äta våfflor, o kolla på bl.a. olika handarbeten. 

"Äta bör man annars dör man."

Efter cykelturen åt vi sparrisrisotto! Snabbt enkelt och mycket gott! Receptet hittar ni här om ni vill äta något lika delikat. 

Bordet pryddes av min födelsedagsvas, fylld med luktärter från gården i detta fall, och mina födelsedagsljusstakar. :)

"Lite apelsin för vitaminernas skull."

Skulle vi eller skulle vi inte laga dessert? Det var frågan. Svaret var självklart - och uppenbart då ni ser bilden. Chokladmousse vispar man ju lätt ihop. Smaksättning blev lite riven apelsin, så att vi kunde känna oss lite nyttiga..................

Underhållningen därtill blev halva filmen Julie & Julia, att ses färdigt senare. Inspirationskällan här var Julia Childs kokbok, som också var en födelsedagspresent. Dagens recept var ju då alltså inte därifrån, men vänta ni....  Inspirerande film, speciellt då jag har kokboken hemma! Men jag kommer nog inte att laga allt! T.ex. känner jag mig inte alls ivrig att laga kalvfötter..........

"Eleganta damer väljer hatt."

Skall avslutningsvis smyga in en bild på dagens sällskap, då bilden blev så lyckad. Och hatten hon bär, som hon gjort själv. (Tröjan också för den delen.)

Golden Leaves

Hals- och armbandet jag har på (som råkat falla lite under toppen...) är också en av mina fina födelsedagspresenter.
Det syns inte så bra här, men färgerna är otroligt vackra och passar till allt. 

För den som eventuellt undrade; ja - toppen jag hade på mig på min födelsedag i föregående inlägg är ett av sommarens stickade projekt: Min Golden Leaves Top.

Den är stickad enligt enklaste möjliga modell: Två fyrkantiga raka stycken sys ihop men lämnas öppet för ärmar, hals och kropp. Dekorativa löv i spets överst, och ett garn, Nako, Moonlight, som bokstavligen förgyller. Mönstret har jag hittat i Moda 3/2014. 

Kalasgott

Åren bara går och går, ännu ett födelsedagskalas är förbi. 

Årets födelsedagstårta blev en nutellakaka enligt eget recept. Jag gjorde "vanlig" tårtbotten men bytte ut ½ dl vetemjöl mot samma mängd kakao. Jag skar upp bottnen (6 botten i denna variant då de tre översta var hälften mindre än de tre understa...), fuktade med koncentrerad (hemgjord) jordgubbssaft, bredde på ett lager nutella följt av ett lager vaniljkvarg. Sedan vispade jag upp lite vispgrädde som jag blandade med ytterligare nutella (gick åt totalt 1½ burk) och bredde på. Penseerna från gården fick agera dekor.

Nutellatårtan var det enda jag serverade innehållandes ägg eller mjölk, med tanke på brorsonens allergier - orsaken till baket i föregående inlägg, förstås.

Dessa rulltårtsbakelser är därför lagade enligt nytt recept, nämligen detta. Jag fyllde med jordgubbssylt och dekorerade med sojavisp och mandarinklyftor. Det gick hem - hos alla gäster, inte bara brorsonen.

Syltkakor är också urlätta att förvandla till mjölk- och äggfri variant, bara man tänker på att inte ha vanligt smör utan mjölkfritt osv. Och så hade jag bakat bullar, så klart. Med mycket socker på...

Kommer alla gäster inte på samma dag, så att bullarna hinner bli lite torra? Ingen fara - lyckliga gäster för bullaskorpor är en mer sällsynt delikatess än bullar eftersom bullar sällan, iaf i detta hushåll, hinner bli torra innan de tar slut. Bara skiva bullarna i ca ½ cm tjocka skivor, bred på smör och strö över socker och kanel för att sedan grädda i ca 10 minuter i 175 grader varm ugn. Hur gott som helst!
(Fatet är för övrigt en födelsedagspresent, en fin sådan.)

Avslutningsvis, den obligatoriska bilden på uppskärandet av första tårtbiten. :p

På gångs!

Ägg- och mjölkfritt ska det vara.... No egg, "rypsolje-smörliknande produkt" och havremjölk. Keikkor och grejor.

Bullarna blir lika goda för det. Minst.
Jag undrar om jag skulle märka skillnad jämfört med "vanliga" bullar.... Men jag vet någon som skulle märka! Varför jag bakar så här.

Ni vet vad som nalkas då dessa ingredienser kommer fram? Jajamänsan, det är finfrämmande på väg. Ni som inte vet vem det är frågan om, får hoppas att det kommer bilder på gästerna. Man vet ju aldrig...

Här ser ni vilken färgskala det blir, alla färger jag har nu till förfogande finns representerade i den här bilden. Men om garnet inte hinner till (möjligt) och jag köper mera, då vet man ju inte om det slinker med någon annan färg också... Skön blandning så här långt i alla fall.

Och med på bilden kommer mitt härliga smycke jag fick i julas, som är så praktiskt när man virkar, eller annars byter tråd ofta. Ett riktigt handarbetssmycke; man kan skära av garnet i "hacken" som finns på smycket, men det är så smalt att man inte skär av något i misstag. Fiffigt!

Sommarlov, och jag gör vad jag vill. Det betyder att förutom att jag bakar, så handarbetar jag. Jag sydde i knapparna i ett projekt imorse (som ni får vänta på att få se här ännu!), så jag har fått tillfälle att sätta tänderna i ett nytt projekt. Ett stort projekt ska det bli. Jag börjar med lite nalle-restgarn och ser hur långt jag kommer. Det är detta drops-mönster jag delvis följer - men min egen prägel så klart. 

Glass i stora lass

Glass hör sommaren till. Det är ett faktum. Jag struntar i att vi haft en tidvis regnig sommar - då får man väl låtsas att det är varmt istället.

Vi har gjort god hemlagad glass förut, men detta var en ny variant - och supergott! Glassen består i princip av vispad grädde, kondenserad mjölk och mosade jordgubbar - hur enkelt som helst - men kika här för närmare instruktioner.

Glass är gott i sig, naturligtivs - för min del behövs varken strössel, sylt eller såser.

Men, om man vill kan man naturligtvis festa till det; t.ex. med en god marängkaka!

Här har jag bara gjort en marängbotten (på fransk chokladmaräng, efter att ha inspirerats av ett avsnitt av Leila i Frankrike - jag gjorde inte lika men vill ni se hennes recept ser ni här) och staplat glass, banan och jordgubbar utanpå. Enkelt. Men smarrigt. 

Vit spets

Ni har sett på bloggen att jag bakat paj och chokorutor och fått gäster - här ska ni få bild på en av dem! Styvsyster Hanna har kommit hem till Finland på besök, och speciellt som 30-års dagen stundar är en liten present på sin plats.

Det blev ett par virkade spetsörhängen, som jag virkat både åt mig själv (se inlägg) och åt en annan väninna (se inlägg) tidigare, men jag måste säga att de klär verkligen Hanna fint! Kanske det är den vita spetsen i kontrast mot hennes mörka hår? Vackert blev det i alla fall! Och Hanna själv verkade lika nöjd! Vit spets passar var som helst, också som örhängen! Mönstret kommer från Suuri Käsityö och finns gratis tillgängligt på nätet här.