Wild Flower

Det är så vackert runt oss på Aspen, vilken årstid som helst...
(Tröjan fotograferades redan då den blev klar, i juli.)

Vi börjar gå mot höst, på gott och ont. Den kom tidigare än vanligt tycker jag, och inte mig emot. Alla färger syns så mycket bättre jämfört med det gråa regniga väder vi haft, och vem kan klaga på värmen hemma med tända ljus? Skönt med lite svalare dagar dessutom.

Äntligen får jag användning för min nya tröja, som jag faktiskt fick klar redan i juli. Wild Flower, som den så vackert heter, är virkad enligt detta drops-mönster, dock i ett annat (drops-) garn: Drops loves you III. Lämplig sensommar/förhöst -tröja; lite glest långärmat....

PS! Det var alltså den här tröjan som liknade mina tallriksunderlägg i ett tidigare skede, som kan ses på den här bilden. Samma "wild flower" i båda...

Ett steg i taget

Vår trädgård förändras hela tiden; ännu är det lång väg tills den blir klar (om den blir - sånt jobbar man väl med hela tiden), men det börjar definitivt arta sig.

De gäster som kommit hit på sistone har kunnat gå upp för vår vackra trappa som mannen i mitt liv snickrat ihop. Även om det för branten vår i övrigt återstår en hel del jobb, har denna fina trappa gjort sitt för att pryda vår gård. Praktisk är den dessutom.  

Och när gästerna väl kommer in, brukar det ju oftast finnas något gott att smaka på. T.ex. Vit chokladmousse, som på bilden. (Den bars dock in före gästerna kom.) Recept, så klart, enligt Flera Favoriter.

Denna helg råkade vi ha mycket besök. Inte nog med lördagens baby shower, se föregående inlägg, också på fredag hade vi mycket trevligt besök. Det var skönt att koppla av efter den första "ordentliga" arbetsveckan på länge i goda vänners lag, verkligt roligt. Vi pratade, åt och hade det trevligt. Till dessert blev det denna läckerhet: Key Lime Pie! 

Jag har gjort en motsvarande paj en gång förut, nästan exakt samma recept - som jag bloggat om här (inklusive recept). Det är främst dekorationerna och tillbehören som är lite annorlunda - denna paj serverades med lite grädde spetsat med vaniljsocker och bittermandelarom. 

Baby shower!

Baby's first shower of gifts. Min andra baby shower. Denna, liksom den förra ordnades hemma hos mig - med till stor del samma gäng flickor; läs blogginlägget om förra gången. Mamman var dock en annan denna gång. Vem? Ja det syns ju tydligt på bilden, på både ett och annat sätt. Jag tror vi lyckades bra med att överraska den blivande mamman, och att hon fick en trevlig kväll. :) Ja, vi andra hade förstås också trevligt.

Liksom senast, fick jag äran att göra tårtan. Jag var väldigt nöjd över tårtan den gången, men jag ville ju inte göra samma sak en gång till.... Inspirerat av spetstårtan jag nu lärt mig göra, blev det en sådan här variant. Denna hade en smak av jordgubb - och äntligen har jag kommit på hur jag gör spets utan allt för mycket pill (och svordomar)...

Som kan ses på färgvalet väntas det en flicka denna gång....

På bilden ovan ses ju för övrigt också en annan tårta, fin den också men inte god på samma sätt vill jag påstå: den mer eller mindre obligatoriska blöjtårtan.

Min vana trogen har jag naturligtvis dessutom stickat. Klart jag vill ge en present åt babyn. Till denna prinsessa skall det vara äkta vara - en likadan tröja som den prinsessan Estelle bar på sitt första officiella fotografi skulle det bli.

 Mönstret, från Suuri käsityö -lehti hittas också här på nätet. Mönstret till mössan kommer från samma tidning, nr 3/2013. Garnet jag använde är Kotikulta Sukkalanka, samma garn jag använde till den andra babytröjan jag stickat i år - många nya prinsessor (den prinsessan fick jag snusa på här om kvällen - härligt!).






**Tillägg kl 17:10 ***
Vill ni kika på Jennys eget blogginlägg om baby showern, och se mera bilder? Ja då följer ni naturligtvis länken. :)

Say cheeeese!

Födelsedagsfirandet verkar bara fortsätta och fortsätta - varför är alla rädda att fylla 30? Inte nog med de fina presenter och uppvaktningar jag redan fått (klocka & halsband, mangel, kokböcker & kökshandduk, pajformar, muurikka och servettringar, blommor från jobbet, m.m) de tycks inte ens sluta! Jag hälsade på farmor och farfar här om dagen, och fick då detta:

Jag visste först inte vad det var. *skäms*

Men nu vet jag. *glad*

Med andra ord, man är inte fulllärd vid 30. *chock* (not)

Visste ni? Jag vet inte vad det heter officiellt (hjälp!? ostform?), men denna trälåda behövs när man lagar ost. Eller om man vill laga en fin ost vill säga, ett vanligt durkslag duger egentligen bra. Bäst av allt: Recept medföljde!! Följaktligen har jag lagat ost på farmors vis.

1 l mjölk (helmjölk)
5 dl piimä
1-2 ägg
½ tsk salt

Värm upp mjölken. Vispa under tiden ihop piimän med äggen/ägget. Då mjölken är varm, rör ner äggvispet. Fortsätt röra så att det inte bränns i botten (använd gärna vattenbad). Då ostmassan skiljt sig från vasslen, stäng av värmen. Låt ostmassan svalna. Häll ostmassan genom ett durkslag så att vasslen kommer bort – vasslen kan sparas till att baka på. Häll ostmassan i en ostform (alternativt låt vara kvar i durkslaget), rör om och tillsätt salt. Lägg på en tyngd, och låt stå några timmar. Sedan är osten klar.

Tadaa! Resultat! Snyggt & smakligt säger själv! Hur nöjd som helst! Kunde inte vara bättre! Supergott! Och så gillar jag att det är farmors recept.... En bit tradition går vidare igen....

....den fina brödkorgen undrar ni? Jo, det var till den jag i första hand använde det vackra tyget inhandlat hos knapptigrarna - ni har redan sett kuvertväskan jag sydde av resttyget. Jag gillar verkligen motivet.

Och i korgen har jag jästbröd, receptet också inspirerat av farmor, men jag måste erkänna att jag ändrade en gnutta. Jag gjorde så här:

3 dl mjölk
4 dl jästbrödsmjöl
1 dl grahamsmjöl
2 dl vetemjöl
1 påse jäst
1 tsk salt

Värm mjölken. Sätt jästen i lite mjöl tillsammans med saltet. Blanda mjölblandningen i
mjölken och knåda till en deg. Låt degen jäsa. Forma degen till runda bullar som plattas ut på
en plåt. Ta ut ett hål i mitten. Låt jäsa ytterligare, och platta till dem ännu en gång, innan de
sätts in i ugnen. Grädda i 175 grader till fin färg, ca 15 minuter

...fast istället för mjölk använde jag vasslen efter osten, så klart. Inget får gå till spillo.
Och vad kan man säga, jag tycker mig skönja ett mönster gällande gåvorna, om man tänker på mangel, kokböcker från 1900-talets början, ostform.... Eller?

Matdagbok

Jag menar inte "skriv noggrant upp vad du äter och räkna kalorier" -dagbok, utan jag tänker visa lite bilder på vad det kommit till i mitt kök på sistone... Sånt som jag inte visat redan tidigare, förstås. :)

Tomat-och mozarella -pasta! Såå gott! Jag har på sistone blivit väldigt förtjust i de ingredienserna - med basilika - och det märks. Tidigare har jag ju bl.a. gjort tomat-och-mozarella -paj - eller bara satt det på smörgås! Jag minns inte längre varifrån jag fick receptet, tyvärr, men jag gjorde iaf så här:

Tomatpasta (4 portioner)

250 g körsbärstomater

¾ dl basilika

2 msk olja

1 msk rödvinsvinäger

½ tsk salt

½ tsk svartpeppar

100-200 g mozzarella

350-400 g pasta

Koka pastan enligt beskrivningen på förpackningen. Skär tomterna i klyftor och klipp basilikan; blanda dem

samman. Skär osten i mindre bitar. Tillsätt olja, vinäger, salt och peppar. Rör ihop med den kokade pastan, och strö osten över. 

Det har ju varit fruktansvärt varmt den senaste tiden, och då kan det vara skönt att äta något lite lättare. Nachossallad t.ex., receptet hittar ni här. En av mina absoluta favoritsallader! (Man kan ju också göra sallad med tomat och mozarella... ;)  )

Då vi har varit lediga i sommar, är det kul att laga lite "finare" ibland. Vardagsfint iaf. Här blev det lövbiff med kryddsmör och klyftpotatis. Enkelt men gott, och på nå vis ändå lite festligt...

Jag föredrar ju kyckling när man pratar om kött, så här följer två favorit -kycklingrätter: Först Vitlöksmarinerad kyckling med klyftpotatis och ångade morötter och bönor. Detta "tröstade" jag mig med då jag var ensam hemma "strålande".

 

...och så kycklingbullar med baconpasta. Går också alltid hem. :) Passlig "mysmat" på nå vis....

Den mest romantiska måltiden i vårt hus är, kanske något förvånande, ugnskorv med mos. Men visst syns det på bilden att det är så? ;)

Vi har för första gången gjort Indisk mat här hemma. Passade bra till helgen då det var Faces här i byn. ...värst vad här händer för övrigt, Raseborgssommarteater, Allsång, Faces, Snappertunadagen - allt ett stenkast hemmifrån.

Vi gjorde Kyckling Tikka Masala med Naanbröd och Raita. (Klicka på för att hitta recepten.) Möjligt att det inte är indiskt om man frågar någon som vet mera, men gott var det iaf. :)

Sist men inte minst, gårdagens lunch (dagens med gissar jag): Vegetariska biffar, serverade med nudlar och lite chilisås. Kanske jag är lite inspirerad av min nya arbetsplats, var vegetariskt är ett tydligare alternativ (och jag ätit några väldigt goda vegetariska rätter). Blommorna ville jag också ha med på bilden, de är från min "gamla" men också nuvarande arbetsplats, de kom ihåg att jag fyllt 30 i sommar.  (En annan gratulerades för att han jobbat där i 30 år. Så kan det gå.) 

Jag har ju inte bara ett jobb, utan två, fast det bara är ett ändå... En lärare, två skolor, fyra ämnen i år. Och idag kör det igång, på allvar.

Biffarna gjorde jag så här:

Vegetariska biffar

1 lök

2 morötter

1 bit squash

1 ägg

½ dl rågmjöl

½-1 dl havregryn

½ dl färska örter

Salt, peppar

Mixa lök, morötter och squash fint, tillsammans ca 250 g. Rör i ägget tillsammans med mjöl och havregryn. Låt svälla ca 10 minuter. Smaksätt med finklippta färska örter, salt och peppar. Forma sedan biffar, ca 8 st, och stek dem i lite smör, några minuter på var sida. Servera med t.ex nudlar eller potatismos

Före och efter....

Före och efter - det är inte alltid så stor skillnad vid första anblick.... Men när man ser noggrannare:

...så kan man se större skillnad. Jag har sytt en ny bekväm "tv-dyna". Den gamla dynan, den första dyna jag gjort, en av mina första virkade kreationer, var väldigt praktiskt, men inte så snygg kanske, vid närmare eftertanke... Den har varit väl använd dock, men nu önskades det en "skönare" dyna, men med samma funktion - bra stöd för nacken. Och det är ju inte så ofta, trots allt, det önskas att jag ska sy något, så jag skred till verket. Och det blev för övrigt inte bara en, utan två (!) nya tv-dynor! Vi är trots allt två stycken som ser på tv om kvällen - även om en av oss för det mesta somnar betydligt fortare....

Jag trodde det skulle bli lätt. "Det gör jag på en timme!" Det är inte sant. Men så gjorde jag ju det inte lätt för mig heller, med "dekorationsknapp" och spets dessutom... Men vill man ha det fint får man lida pin och sy i några timmar. ;) (Okej, jag lider inte när jag syr.... Jag tycker om att sy! Ibland bara tänker jag på vad jag borde göra, och inte vad jag vill göra...) Bra med nya utmaningar! Övning ger färdighet.

Dessutom tycker jag det är så kul med ett så pass "hemgjort" sovrum. Gardinerna har jag sytt själv, se detta inlägg. (I det inlägget ser man för övrigt igen lite skillnad från hur det var när vi flyttade in för lite på ett år sen, likt skillnaden i föregående inlägg.) Mattorna, två lika på var sida om sängen, har farmor vävt. Tavlan ovanför sängen har mamma broderat. Borden har jag, maken och svärmor lagt upp (liksom vi målat väggarna själva). Bokhyllan (mitt emot sängen, syns i inlägget med gardinerna) har varit i svärföräldrarnas hem i tiderna. Växterna har också de lång tradition, skott härifrån och därifrån. (Båda blompallarna från loppis - vem vet vad de har för historia.) Jag har läst och hört att "nybyggen" inte har samma historia som äldre byggnader. Visst, inte samma historia förstås, ingen historia är den andra lik - men visst finns det mycket historia, och själ, redan i detta rum, trots att vi bara bott här ett år!

...vad menas egentligen med denna text?
"En borde inte sova [...] en borde vara två"
Kan vi inte sova två?

Ja, och de andra dynorna, på mig och Jocke (som jag också stickat själv) - klart de också har sin historia. [1]  [2]  [3] :)

Vård i hemmet

Jag njuter av mina sista (främst) lediga dagar, och igår fick jag sällskap! Mamma blev nämligen stucken av en geting dagen innan, och allergisk som hon är svällde foten upp ganska rejält, med tillhörande smärta och allmänt obekvämhet. Hon kunde inte fara på jobb, och kom därför till mitt svala lugna Aspen en stund (jämfört med höghuslägenhet under remont...).

Naturligtvis fick jag en orsak att baka. Vi vet ju alla att choklad hjälper mot allt. (Varför står hon annars med både fötterna på jobbet idag?) Jag fick en orsak att baka Chocolate Cupcakes (inte bara för att datumen höll på att gå ut på färskost-paketet). Jag utgick från Leilas recept, men använde mindre socker, och mera färskost till frostingen.

Jag bakade samma muffins för lite över ett år sedan, då vi precis flyttat in här på Aspen. Jag tog detta foto från nära exakt samma vinkel - kul att se hur mycket som ändrats i vardagsrummet/matsalen. Kika själva så får ni se!

Man kan ju inte bara bjuda på sött (säger hälsokunskapsläraren snart tillbaka på jobb). Som "förrätt", eller snarare huvudrätt, blev det (egenhändigt) honungsmarinerade kycklingstrimlor med paprika, purjo och vitlök - mycket vitaminer och nyttigheter! :) ...och ett glas vin, förstås....

Mitt i prick!

Vi köpte väl lite smått och gott medans vi tittade oss omkring på Bostadsmässan i Jyväskylä. Jag lärde mig där (som om jag inte vetat!) att garn och handarbeten betyder hemtrevnad. Naturligtvis hittade jag alltså lite garn - bäst av allt; garn som blir rött med vita prickar! Enligt förslag på mässan (färdiga projekt de hade framme), virkade jag korgar: En röd, och en beige. En rund, en fyrkantig. En för mera garn, en för fjärrkontroller. Ordning och reda, pengar på fredag.

Och för att få pengar på fredag (eller iaf en gång i månaden) bör man jobba. Därför läser jag waldorf-pedagogik, som den observante noterar. Jag börjar i en ny skola i höst (höst = nästa vecka, eller denna - beroende på om man räknar att jobbet börjar med lärar- eller elevträff - hoppas det betyder det blir svalare!). Delvis iaf, delvis kvar i den ena skolan jag delvis jobbade i ifjol. (Passligt tycker jag, med lite bekant och lite nytt.) Första "ordentliga" arbetsdagen idag på plats, om man inte räknar det som jobb att läsa pedagogik och annat hemma... Spännande tider vi lever i... Hoppas den nya skolan passar mig mitt i prick! :) (Och hoppas jag återfår energin efter de strålande tider jag levt i snart, så att jag orkar så mycket som jag vill igen.)

Livet efter 30

...kommer att bli ganska likt livet före 30, iaf enligt presenterna jag fick att döma. Några har jag ju redan visat; klockan och halsbandet, mangeln, kokböckerna och kökshanduken (ok, mangeln innebär ju en förändring...) - men jag tänkte visa några (inte alla) till.

Jag fick denna fina blåbärs-pajform + en mindre form. Naturligtvis skulle denna invigas med blåbärspaj. Pajen gjorde jag så här:

Blåbärspaj
Botten:
120 g margarin
1 dl socker
ca 2½ dl mjöl
½ tsk bakpulver

Fyllning:
5 dl blåbär
½ dl socker
1 brk gräddfil
1 ägg

Blanda samman ingredienserna till bottnen, och bred ut smeten i en pajform. Smeten ska vara aningen kladdig. Häll på blåbären, och vispa ihop socker, gräddfil och ägg som hälls ovanpå. Grädda 35-40 minuter i 175 grader varm ugn.

Jag fick också en muurikka - vilket jag räknar inte bara innebär att jag själv fortsätter laga mat, utan att jag också fortsätter att bli bjuden på mat! Muurikka använde vi ju för första gången på Jyväskylä-resan, och här hemma har vi också redan hunnit pröva på både det ena och det andra.

Här lagar vi bröd på muurikkan, 5-minuters bröd enligt detta recept. Brödet går lika bra att göra i stekpannan, så klart, det har vi också hunnit pröva på.

I bakgrunden syns, förutom dagens gäst, också vår nyinförskaffade gungstol. Ett loppisfynd med betoning på fynd. :)

Jag fick också servettringar, en present av mamma - hon har naturligtvis virkat själv. Jag fick både gröna och bruna, båda färger som passar väldigt väl in här hemma.

Till fin dukning äter man fint: Vi gjorde (förutom 5-minuters bröd) Plankbiff (enligt Samarbete-recept) och Ernsts gräslökspotatis enligt detta recept.

Jag låter bilderna, som blev rätt så lyckade, tala för sig själv. Himmelskt gott var det! Tror inte komplimangerna av vår gäst var tomma ord om vi säger som så. :)

Desserten efter denna fina måltid har ingenting med någon födelsedagspresent att göra, men jag kan visa den ändå. Rabarbermousse! Receptet finns i Flera Favoriter, men jag ändrade ganska mycket nu... Jag gjorde så här:

1 liter rabarber
2 dl socker
(vatten)
2 gelatinblad
2½ dl vispgrädde

Koka upp rabarberbitar med socker (tillsätt lite vatten om färsk rabarber används). Koka tills rabarbern blir mjuk och krämig. Blötlägg gelatinbladen och vispa upp grädden. Smält gelatinbladen i 3 dl av rabarberkrämen, och låt svalna något. Blanda sedan försiktigt med den vispade grädden. Häll upp i serveringsskålar. Låt stelna helt i kylen (tar någon timme), och dekorera med resterande rabarberkräm innan servering.

Förutom dessa presenter fick jag bl.a. ett presentkort till Pirjon Lanka. Jag var visserligen dit och handlade igår, men presentkortet tänker jag vänta med att använda tills jag hittar något som jag "egentligen inte behöver", så att jag får skämma bort mig. Igår var det nödvändig handel. :) ...så med andra ord, också i livet efter 30 kommer jag att laga mat, dekorera mitt hem och handarbeta.

Gammaldags

Bland presenterna jag fick till 30-års dagen, så fick jag också några gamla recepthäften från 1900-talets början. Jätte kul att bläddra i, och fundera hur livet var förr...

Vill Du vänner hos Dig se,

En kopp kaffe med dem dricka,

Goda kakor ock dem ge,

Då Du blott till mig skall blicka.

Här Du finner kakor alla,

Tårtor, Våfflor, Spån, och Hvad du vill dem kalla,

Goda äro de också.

Baka blott, försök dig på!

Så inleds "För Kafferepet af E.L. - Hundra beskrivningar på bakverk" (Stockholm 1910). "Kokbok för allmogehem af Alma Forstén (Helsingfors 1905 - har också 1919 års upplaga) börjar så här: "Afsikten vore, att denna lilla bok skulla finna vägen till alla de hem, där husmodern är i afsaknad af de kunskaper, som är nödvändiga vid skötandet af ett enkelt hushåll. Denna bok gifver husmödrarna ledning uti att åt sin familj tillreda billig och hälsosam mat af i hemmet förefintliga födoämnen. [...] Enformig och kall mat öfverhufvud försvagar människans matsmältning och alstrar hos henne begär efter mången hälsofarlig njutning. Däremot är en omväxlande, väl tillredd samt varm mat, äfven om den är af det enklaste slag, ägnat att motvärka begäret efter mången njutning, t. ex rusdrycksbegäret."

Naturligtvis ville jag prova på något recept.... Samma kväll gjorde jag "Frukaka" ur "För Kafferepet". En "särdeles god" kaka, som ni kan se nedan.Namnet tilltalade mig, och smakerna med för den delen. Det är väl i princip en kryddkaka + det lilla extra.  Jodå, inga protester från mig, den var mycket god.

Nyligen såg jag också bilden nedan på fb, och tyckte det var lika kul som att läsa i kokböckerna. (Tror jag har någon bok med motsvarande råd hemma...) Råden är ju i mångt och mycket väldigt gammaldags, men många korn av sanning finns det där. Sen är det ju inte bara kvinnan som ska följa råden, utan mannen också. Inget fel i att fräscha upp sig för den andra, ha städat och en lugn atmosfär, bekvämt och bemöta varandra vänligt. Och är den ena senare än vanligt på jobb, kan den andra gott ha gjort middagen färdig, må det så vara frun eller herrn i huset. Jag tycker mig ha läst att år 2013 var det rekordfå äktenskap som ingicks, och rekordmånga skilsmässor i Finland (glad att jag bidrog till den statistiken positivt!), så kanske det skulle vara att plocka ut ett och annat av råden iaf, och anpassa det så att det passar. (Av vår bekantskapskrets att döma dock, tycker jag snarare att det var rekordmånga bröllop ifjol.)

Samma dag jag fick kokböckerna (vilket var lite före min födelsedag), eller någon dag där ikring iaf, fick jag en annan födelsedagspresent, en gemensam present till mig och maken som också fyllt 30 i år (men han hann före mig). En mangel! Ifjol, som hussalärare, hörde det till att lära eleverna att mangla. Jag som inte manglat på länge behövde lite uppfräschning av mina kunskaper, vilket jag fick (och bloggat om) - och jag blev fast! Inte med fingrarna i mangeln, tack och lov, men jag blev väldigt förtjust i att mangla. En fröjd jämfört med att stryka (och dammsuga och diska med för den delen....).
Så nu har vi fräscha släta manglade lakan och fina släta glansiga dukar här i huset. Jag måste medge, att det känns som ett steg mot "tant" att mangla, men jag gillar resultatet. Jag är ju, som nämnt, 30+ nu, så det är väl bara att acceptera faktum.

Jag passar här på att mangla en kökshandduk jag också fick i födelsedagspresent (värst va många presenter jag fått!),
för att slå två flugor i en smäll (eller två presenter i ett foto).

Måste ännu visa, att i dagarna som jag börja mangla igen, råkade det sig att vi lagade fläsksås hemma.
Visserligen är det svärmors recept, inte ur mina nya kokböcker, men jag är säker på att det finns där.
Känns som en gammaldags, traditionsenlig rätt.