Vår första julgran här på Aspen! Vi har tagit den från egna [läs: svärföräldrarnas] mark så klart. Den ser ut som en riktig Kalle Anka -julgran, som man brukar säga. Tjock, fin och jämn. |
O julegran o julegran med barr så troget gröna
O julegran o julegran med barr så troget gröna
De ger oss glädje, frid och tröst
Båd sommar, vinter, vår och höst
O julegran o julegran med barr så troget gröna [länk]
Julgranen är på plats (sedan länge). Jullovet är här. Julstädningen är klar. Julklappsfixandet (så gott som) klart. Mycket julstökas klart - men man kan ju fortsätta i oändligheter som kul är.
Skönt!
Så här syns den reflekterande tråden inte alls. Men det vackra mönstret syns desto bättre. |
Dessutom har jag stickat vantar & benvärmare åt mig, i teetee neon, var jag på vissa ställen (toppen av vanten [efter tummen] och mudden på benvärmarna) lagt till en reflextråd skilt. Orsaken att jag gjorde på det sättet istället för att fortsätta använda Schechenmayr original Lumio var att teetee neon är aningen tunnare (jätte tjocka vantar är opraktiskt!) - och mycket billigare. (Schachenmayr original Lumio kostade väl 15 e nystanet, om jag minns rätt...)
Vantarna är vanliga "basvantar", lade upp 40 maskor med sticka 6 mm - bytte till 7 mm efter resåren. Sockorna är stickade enligt syltasockor-mönstret (lade upp 48 maskor); men utan fot så klart.
Om jag syns i mörkret? Ja, döm själv efter följande bild. Jag trodde man behövde grant garn till först, det är uppenbarligen onödigt, men jag vågar tro dömt av denna bild att fast man har svart garn, så bara det är reflex-garn med så syns man nog! ...nu ska ja bara sticka vantar åt Jocke också.... ...och buffen som hör till cupcake-mönstret kanske.... Vilket kiva namn, cupcake! :)
Nu syns jag bra! På armarna har jag "vanliga" reflexband, och som synes så reflekterar den tunna-tunna instickade reflex-tråden ljuset precis lika bra! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar