måndag 12 december 2016

Julmarknad

Mamma och jag i våra nya hattar/mössor!
Glada hjälpsamma försäljare som sålde både dem och annat åt oss. Då köper man gärna!

(Som en parentes kan jag nämna att när jag köpte bröllopsklänning, ett av de mest minnesvärda köp jag gjort naturligtvis, valde jag lätt klänningen som presenterades av en hjälpsam glad dam jämfört med klänningen som presenterades av en sur kärring med bitchig attityd som bara pratade om hurdan klänning hennes släkting passade i. Hur klänningen såg ut spelade också roll naturligtvis, men... Och det blev ju rätt val förresten, HÄR ser ni den om ni är nyfikna.)
I helgen var jag och mamma på julmarknaden i Ekenäs. Jätte trevligt; mycket fint att titta på, massor med folk, mängder av inspiration - och en hel del fynd. Roligt hade vi, trots att vi inte hittade vad vi sökte, nämligen Mellangårds honung (finns helt enkelt inte, kan man läsa HÄR, bättre lycka nästa år). Kan någon tipsa var vi hittar smaksatt honung, eucalyptus är min favorit, här i Raseborg?

Jag brukar förstås mest titta på andras hantverk, och föredra att inspireras av andra. Som sagt blev det handlat ändå, dock sådant jag inte skulle göra själv. Hattar köpte vi, se ovan, och så blev det varma roliga leggings (se nedan), en and (ser ut som den här men tyst - perfekt åt pojkarna mina att leka med) och lite annat smått o gott - överraskningar överraskningar. 

När jag ser på hantverk är jag oftast väldigt medveten om prissättningen. Inte som många tycker "vad dyra sockor" utan tvärtom - hantverk säljs ju på tok för billigt! "Det där täcker knappt garnkostnaden" brukar jag tänka, och hur är det med betalningen för nedlagt arbete? Inte bara tiden det tar att sticka, ofta sätter man ner mycket tid på att hitta det perfekta mönstret, rätt garn till arbetet, man måste kanske göra vissa förändringar i mönstret för att det blir perfekt - så som handgjort ska vara, bara fundera på arbetet. Det är tyvärr så att kvinnohantverk, speciellt stickning och virkning, tyvärr knappt värdesätts alls, trots att det är en konstform kan man säga. Av en del, kanske jag måste tillägga, visst är det ju många som uppskattar handgjort och förstår vad det innebär. I det HÄR blogginlägget av madebyCecilia finns många tänkvärda tankar, och en uträkning där maskinstickat jämförs med handstickat kostnadsmässigt. 



Leggingsen jag köpte kostade 15 euro. Maskinstickat, skitbilligt - och så fina varma och bekväma. Det hade tagit mig en evighet att sticka hela leggings i ett sådant här mönster, och garnkostnaden hade dessutom varit mycket hög, för att inte tala om tiden det hade tagit. Frågan är om det inte är bekvämare också, jag föredrag spets- och flätsticking framför färgstickning själv, jag är så "dålig" på att tvinna trådarna och sticka lämpligt löst trots det. 

Slutsats: ibland kan maskinstickat vara att föredra (tycker jag), oftast gillar jag ju hemstickat. När ni köper handarbeten, tänk på vad de är värda! Tänk på alla tankar som är "nedvävda" i hantverket. Tänk på hurdana tankar ni vill att det ska vara om ni gör en beställning.... Själv har jag enbart positiva erfarenheter av att sticka/virka på beställning, men så har jag bara sålt till sådana som inte enbart kan kallas "kunder" utan också är goda vänner och bekanta. Men min mamma som har betydligt mera erfarenhet av att sälja handarbeten har också därför mera blandade upplevelser. Känslan när man lagt tid, möda och kärlek på ett arbete, som sedan inte uppskattas alls - fruktansvärt. Visst stickar vi för att det är roligt, men det är inte roligt när det inte uppskattas, och uppskattning kan visas på många sätt men syns också i betalningen (om det är en beställning). Så är det bara. Och så syns det i att det kommer till användning, så klart! :) Det är så roligt att se när sånt jag gjort kommer till nytta och användning, det är ju det allra bästa!

Med detta sagt, hoppas ni får många hantverk av julgubben i år, som ni uppskattar och blir glada för! Hantverk kan ju vara så personliga och så rätt, minns ni t.ex. mina da capo -vantar jag fick i julklapp ifjol? (Ett av) mina favoritgodis blandat med min favorithobby i present - perfekt. Hoppas den här tomten lyckas göra någon glad i jul också.... Ho ho ho ;) 

1 kommentar:

Kerstin sa...

Bra skrivet Linda! o jo, blogginlägget du länkade till var också bra skrivet. (http://www.madebycecilia.com/2012/11/en-tankestallare-om-priser.html)
Det är mycket trist när man lagt ner en massa tid på att sticka och så blir man nedskälld när man vill ha betalt, detta även fast man vet att summan man begär blir typ 2€/timmen. Detta har hänt mej några gånger, detta när jag stickat stora, tjocka tröjor i 100% ullgarn, den ena i många färger, typ norsk olle. Den gången bestämde jag mej för att aldrig mera sticka till nån, men nu lät jag mej igen luras, detta av för mej hjärtknipande kombination äldre dam som inte längre kan sticka själv ihop med handspunnet garn av "bekant" får..... Så, nu är den ollen snart klar, stickad för andra gången helt o hållet då damen i fråga inte var nöjd. Ont i axlarna har jag o hjärtinnerligt trött på det fina garnet har jag blivit... o kan jag begära betalt för att ha stickat 2 stora ollar???? -knappast
Så, hädanefter stickar jag bara till bekanta, o då ska det vara verkligt bekanta så vi båda är överens på förhand, i övrigt blir det gåvor till familjen jag handarbetar i framtiden